Höststormar kanske inte låter så lockande, men för en grupp av människor är de eftertraktade. Stormarna sköljer nämligen upp bärnsten för hugade bärnstensplockare att hitta.
Bärnsten kan delas in i strandbärnsten och landbärnsten beroende på var den fyndas. Landbärnsten grävs upp på land och står idag för det mesta av bärnstenen på marknaden medan strandbärnsten plockas från stränder eller strandnära vatten. Strandbärnsten kan du finna längs många stränder runt södra Östersjön. De största fyndigheterna finns i Baltikum, men även längs Skånes, Polens och Tysklands Östersjökust samt Tysklands och Danmarks nordsjöstränder (längs västra Jylland finns den s k Ravkysten).
På den svenska sidan är inte minst den skånska sydkusten känd för sina bärnstensfyndigheter och då främst områdena runt Falsterbonäset och Kämpingebukten i sydväst. Andra ställen du kan finna bärnsten i Skåne är södra kusten mellan Kåseberga och Trelleborg samt västra kusten mellan Mölle och Landskrona. Även Österlen och Hanöbukten har sina fyndigheter, men idag ger de mest småbitar. Enstaka fynd har också gjorts i Halland och Blekinge.
Men det krävs lite mer kunskaper än bara de geografiska för att ha tur med bärnstensletningen.
Först och främst måste du lära dig hur rå bärnsten ser ut: liksom med ädelstenar har rå bärnsten en matt, grov yta som inte alls påminner om den färdiga, polerade smyckestenen. Själva utseendet varierar något med vissa bärnstenar som är ljusa och glänsande och andra mörka, matta och skrovliga. Ibland kan de små bärnstenarna likna en tångblåsa eller rostig metallbit. Färgen varierar från transparent blekgyllene eller opakt benvit över mörkgul, orange och röd till mörkbrun. Ibland är den mörkare på ytan. Storleken är vanligtvis från en ärta upp till en hasselnöt, men den som har tur kan finna större bitar. Formen varierar också beroende på hur kådan formats: rundade stycken, stavar, droppar och plattor är vanliga former, men allra vanligast är uppbrutna småbitar. Bärnsten känns lätt, snarare som plast än sten i handen. Om du skrapar på eller sticker en glödgad nål i bärnsten så känner du doften av kåda.
Bärnsten sköljs upp på stränderna när det blåser hårt på sjön så bästa tiden att leta är just efter en storm. Erfarna bärnstensletare har sina favoritplatser där de lärt sig att bärnstenen ofta samlas; som nybörjare får du treva dig fram och lära dig att finna dina egna bästa fyndplatser. Åke Dahlström berättar: "De 'riktiga' bärnstensletarna är folk som genom långvariga observationer känner naturen och bärnstenens väg, vilken kan variera starkt med hänsyn till vindriktning, strömmar och strandens topografi. Det sägs att de verkliga specialisterna kan sitta hemma på sin stol och avgöra var och när under eller efter en storm som bärnsten finns att hämta. När de ser att förhållandena är de rätta, går de på jakt, om det så är på natten och de behöver ficklampa för att hitta vad de söker." (s. 60)
Till de bästa platserna att leta på i Sverige hör södra och västra Falsterbonäset (se karta på
Bärnstensmuseets hemsida under Fyndplatser). Bärnstensexperten Leif Brost tipsar om ett bra ställe att söka på: "Titta i tångruskor där det finns persikokärnor, golfbollar och gamla, genomvåta träbitar, tipsar han. Sådana grejer har samma densitet som bärnsten och brukar sorteras ut av havet och hamna på samma ställen" (Hemmets Journal 29/8 2013). Linjen med tångruskor, högar med blåmusselskal och uppsköljt bråte kallas för övrigt ravpindelag av danskarna (rav = bärnsten). Ytterligare ett tips är att följa måsarna eftersom de ofta slår sig ned på platser där man kan finna bärnsten.
Trick som använts av proffsen inkluderar även strålkastare då bärnsten återkastar ljus bättre än sten, sand osv samt att gå barfota före ljusning då bärnsten reflekterar värmen så att man känner under foten när man går på bärnsten snarare än kall sten och sand.
Även om du vet var du ska leta så kan du inte vara säker på att finna bärnsten, speciellt inte bitar stora nog att slipa och polera till smycken, men "beachcombing" kan ändå visa sig tursam eftersom det finns många andra smyckesmaterial att plocka upp på stranden så som strandglas, sandslipade keramikskärvor, fina stenar, snäckskal, drivved med mera. Ja, vissa använder till och med skräp som sandslipad plast, fiskenät, reptrassel osv, något du kan läsa om i bl a
denna bok.
Källor:
Andersson, Thomas:
Gå på jakt efter Östersjöns urgamla havsguld. i Hemmets Journal 29/8 2013
Dahlström, Åke & Leif Brost (1995):
Stenen som flyter och brinner. En bok om bärnsten. Norstedts.