För den som vill köpa stenpärlor kan namnen ibland vara frustrerande. Inte nog med att mindre seriösa säljare försöker luras genom att ge sina billiga pärlor fel namn -- många välanvända stennamn är dessutom vilseledande. Jade är, som du kunnat läsa
här, ett bra exempel på detta. New jade, socho jade, afghan jade, african jade -- inget av det är faktiskt jade! Så varför kallas det då för det? Är det lurendrejeri?
Nej, det handlar inte alltid om att säljare med vilje försöker bedra köparna. En betydande del av problemet ligger i det faktum att nyanser kan försvinna i översättningarna. Lost in translation. Många stenpärlor kommer i dag från eller via Kina och det kinesiska språket skiljer sig i vissa betydande delar från europeiska språk. En betydande skillnad, som bl a
Russ Nobbs rett ut på sin butiks blogg, är att kinesiska namn på stenpärlor ofta är beskrivande snarare än mineralogiska. Tänk själv på hur du kan beskriva en sten som turkos sten utan att för den delen mena att det är en turkos -- turkos är ju både ett mineral och ett färgord. På kinesiska skrivs stenen/mineralet turkos med tecknen för grön, träd och sten -- grön trädsten. Det är därför lätt hänt att allt som ser ut som grön sten kallas för detta, det vill säga är det turkosfärgat blir det en turkos.
Han ger ett exempel på hur det kan se ut när butiken köper från en kinesisk grossist. Grossisten förstår att färgad magnesit inte är äkta turkos och att stabiliserad betyder att stenen blivit behandlad. Så han sorterar upp stena turkos stenpärlor i två högar: stabiliserad turkos och naturlig turkos. Den stabiliserade turkosen vill vi ska heta färgad magnesit enligt vårt sätt att se på det och den naturliga turkos bör med samma synsätt vara obehandlad, men en närmare titt visar att den senare är behandlad med harts -- ett vanligt sätt att behandla äkta turkos för att den ska hålla bättre, men något som gör att vi vill att den ska heta stabiliserad turkos och inte naturlig turkos. För oss betyder naturlig turkos obehandlad, för grossisten att det i grunden är riktig turkos, som är naturligt turkosfärgad.
Att det finns så många stenar som kallas för jade beror på att man på kinesiska kallar äkta jade (nefrit och jadeite) för yu -- men i Kina används yu även som namn på andra liknande stenar som passar bra att snida och använda i smycken. Bokstavligen betyder yu både jade och vacker! Det är inte bara namnet på en sten, utan ett paraplybegrepp så har mer gemensamt med begreppet smyckesten än med den västerländska definitionen av jade. Gemensamt för stenar som kallas yu är att de är vackra, har en fin färg, är medelhårda och har en fin struktur. Förutom äkta jade inkluderar det stenar som agat, opal, serpentin, kvarts, turkos, lapis lazuli, malakit, marmor, obsidian, rodokrosit, sodalit och rodonit.
På grund av att yu är ett så brett namn kan man därför finna kinesiska säljare som i princip använder sig av engelska ordet jade på de flesta stenpärlor de säljer. Du kan finna garnet jade, som alltså är äkta granat, och agate jade, som är agat likväl som beskrivande namn för olika serpentiner och agater så som green jade, japanese jade, white jade, golden jade, purple jade osv.
Man kan lite jämföra det med när svenskar skriver
pearls när de menar
beads eftersom de inte förstår skillnaden mellan pärlor och pärlor.
Som Russ Nobbs sammanfattar det:
"Some misrepresentation is intentional because the fake will sell better if the buyer thinks is is a more expensive stone.
Some is misunderstanding the level of mineralogical detail or accuracy we in the West want.
Some is that the importer does not ask enough questions of the cutter or Chinese exporter and passes on inaccurate names.
Some is mislabeling by the Chinese exporter because they do not understand the English words.
Some is simply lack of knowledge about stones and not caring to find out what they are selling."
Det gäller med andra ord att vara på sin vakt, men man bör inte som vissa tyvärr gör anklaga oskyldiga kinesiska säljare för att medvetet lura sina kunder. Ibland är det bara en olycklig kulturkrock, ett översättningsproblem, som ställer till det.
