Nyhet: Pärlbutikskartan uppdaterad, men med problem

Jag har idag ägnat eftermiddagen och kvällen åt att uppdatera pärlbutikskartan. Tyvärr strular Google Maps, vilket inte är första gången, vilket innebär att en del uppdateringar försvunnit, tillagda butiker ibland inte finns där de ska vara, några adresser står med utan att de har någon butiksinfo och info om respektive butik har bytt plats med andra butiker. I något fall verkar rubriken hamnat fel, men jag är till 99 % säker att åtminstone markörernas placeringar med tillhörande butiksnamn är rätt. I övrigt är informationen inte lika tillförlitligt pga av de tekniska felen. Det positiva är att några nya butiker tillkommit -- det negativa är att delar av informationen som finns på kartan numer är uppåt väggarna!

Så det som borde varit en enkel, om än tidsödande, uppgift har slutat med att kartan inte bara är dåligt uppdaterad utan även delvis rent felaktig. Sedan ett tid tillbaks är jag den enda personen som arbetar med kartan -- vid sidan av bloggandet, säsongsarbetandet, jobbsökandet och allt annat jag behöver göra (nej, att pärla var inte uppräknat: när det strular så här får jag inte tid till det). Tyvärr gör sådana här missöden, som Google får för sig ibland, att mitt engagemang för hela uppgiften svalnar eftersom så mycket jobb är i onödan. Att se många timmars slit -- av både mig och Pugglis som var med när kartan föddes fram -- försvinna är frustrerande och gör mig bara trött och less på det hela. När dessutom andra uppgift kräver tid av mig är det svårt att se någon vits med att försöka skapa något som bara förstörs av Googles tekniska fel.

Jag har inte gett upp helt utan kommer försöka imorgon också, men risken är att tiden som vanligt kommer att tryta och nödvändiga uppdateringar i informationen samt korrigeringar av de nya felaktigheterna kommer att dra ut på tiden.

Och om någon har förslag på en mer pålitlig och användarvänlig (gratis) karttjänst tar jag gärna emot det. ;)

Kultur: Pärlmuseer i världen

Planerar du en semester i pärlornas tecken så kanske det kan vara värt att känna till att det finns några pärlmuseer runt om i världen. Jag har tyvärr inte själv besökt något av museerna så jag kan inte uttala mig om kvalitet och storlek. Som alltid är det också bäst att i förväg kontrollera att ett museum är öppet innan du planerar din resa: öppettider ändras och museer kan läggas ned.

Förutom rena pärlmuseer kan olika typer av museer ibland ha tillfälliga pärlutställningar eller mindre permanenta utställningar med pärlor. Ett exempel på pärlutställningar, som vandrat mellan museer, var Glaspärlor -- En trend i alla tider som visades på Sveriges Glasmuseum i Växjö 2009.


USA
Ett av de mest kända museerna, The Bead Museum in Arizone, har tyvärr lagts ned i svallvågorna efter den dåliga ekonomin -- ett öde som drabbade många småmuseer (pärlmuseet i Washington DC lade ned redan 2008). Hela pärlsamlingen, inklusive bibliotek, har flyttats till Mingei International Museum i San Diego medan pärlforskaren Peter Francis efterlämnade arkiv donerats till St Catherines Island Archive (American Museum of Natural History, New York). Mingei kommer att börja visa upp delar av pärlsamlingen i december 2011 med utställningen New Jewelry in a New Medium -- en utställning om pärlor av polymerlera.

I Kalifornien finns också Picard Trade Bead Museum and African Art Gallery, som ligger i Carmel Valley. Som namnet antyder fokuserar de på afrikanska pärlor och s k trade beads, det vill säga pärlor som användes i den internationella handeln i historisk tid.

Rör vi oss mot östra delarna av landet finner vi Tennessee River Freshwater Pearl Museum, som beskriver hur pärlor odlats och fortfarande odlas i Tennessees floder. Förutom museum är det Nordamerikas enda pärlodling och det anordnas även guidade turer där besökaren kan få träffa pärldykare och -odlare.

Corning Museum of Glass i Corning, New York, har även det pärlor i sina samlingar. De håller även korta kurser/demonstrationer där du själv kan få arbeta med glas och exempelvis tillverka en lampworkpärla. Tänk dock på att allt du tillverkar inte kan tas med hem direkt utan du får vänta till nästa dag (de skickar inte dina alster internationellt).


Japan
I Hiroshima så har pärltillverkaren Toho inte bara sitt huvudkontor, där har de även byggt upp en "glasby", Garasu no Satu (Toho Wonderland), som inkluderar ett pärlmuseum. Förutom det finns här en glashytta, glasmuseum, pärlbutik, glasträdgård med mera.

På Mikimoto Island utanför Toba (Mieprefekturen) ligger Mikimoto Pearl Museum, som främst visar upp konsthantverk och smycken tillverkade av odlade pärlor. Här finns även uppvisningar av pärldykare (ama). Ön är den plats där mikimotopärlan föddes och ägs av Mikimoto Pearl Museum Co. Här finns också en minneshall över Mikimoto Kokichi.


Tjeckien
I Jablonec nad Nisou i Tjeckien, Preciosa Ornelas (tidigare Jablonex) hemort, finns The Museum of Glass and Jewellery, som fokuserar på just smycken och det tjeckiska glaset. Som namnet anger är det snarare ett smyckes- och glasmuseum än ett pärldito, men med tanke på de tjeckiska glaspärlornas popularitet i bijouterier så lär där finnas ögongodis för pärlälskare. I pågående utställningen Charming World of Costume Jewellery så visas t ex filmer på hur pärlorna tillverkas, från rocaille- till pressglaspärlor.

Wild Things Beads ordar för övrigt en resa till Jablonec för pärlshopping och museibesök i sommar, vilket du kan läsa mer om på Perlen Poesies hemsida.


Tyskland
Även i tyska "glaspärlecentrat" Neugablonz (Kaufbeuren) finns en pärl- och smyckesutställning inrymd i Gablonzer Industries lokaler. Museet, som omfattar alla produkter de framställer, omfattar även interaktiva utställningar där du bl a kan få se tusentals pärlor falla från en höjd av nio meter. I staden finns Weg des Schmucks, Smyckesvägen, som visar hur smycken tillverkas samt berättar om stadens pärl- och smyckesindustris historia sedan den grundades av tjeckiska tyskar (många av dem glasmästare och pärlmakare från Jablonec/Gablonz) som utvisats från sitt hemland Böhmen efter andra världskriget. Fyra tillverkare, varav några smyckesmakare, öppnar sina fabriker för guidade turer. Läs mer här.

I Berlin driver makarna Evelyn och Jürgen Ulzen ett privat pärlmuseum, Perlenmuseum Ulzen. Tyvärr har jag inte hittat så mycket information om deras perlenmuseum. Följande kontaktuppgifter är från 2008. Adress: Perlenmuseum Ulzen, Boninstr. 5, 12207 Berlin (Lichterfelde-Süd); tel.: 030-712 169; e-post: juergen@ulzen.de


Tahiti
I Tahitis huvudstad Papeete ligger The Robert Wan Pearl Museum eller Le Musee de la Perle, som är tillägnat odlade pärlor i allmänhet och tahitiska pärlor i synnerhet. Museet grundade av Robert Wan och lär vara det enda eller åtminstone det första museet i världen som fokuserar enbart på pärlor (i betydelsen pearls).


Bahrain
I Manama ligger Museum of Pearl Diving in Bahrain, som är en del av The Heritage Center. Museet berättar om pärldykninges historia i landet, men det omfattar även andra delar av Bahrains kulturhistoriska arv. Själva byggnaden räknas som en av de historiskt viktigaste i landets då den var det bahrainska hovets första centrum.


Förenade Arabemiraten
Före oljan var det de orientaliska pärlorna som arabemiraterna var kända för. I Deira i Dubai finns The Pearl Museum, som är en samling av äkta pärlor donerade av sultan Al Owai till banken Emirates NBD för att bevara detta arabiska kulturarv. Museet är inhyst i bankens huvudkontor och kan endast besökas av grupper efter överenskommelse. För den som inte kan komma till museet så finns mycket information på dess hemsida.

Det finns även ett andra museum, DMCC Pearl Museum, som dock inte är öppet för allmänheten. Bilder från museet finns t ex här.

Dubai Museum i Bar Dubai har också utställningar om pärldykning, pärlhandel och pärlor i landet.


Mali
Farafina Tigne Bead Museum i Sévaré (i regionen Mopti) beskrivs på hemsidan som Afrikas enda pärlmuseum. Museet har en stor samling av pärlor från hela kontinenten, inklusive pärlade kungliga regalier och artefakter.


Italien
På ön Murano utanför Venedig finns ett glasmuseum i Palazzo Giustinian, Museo del Vetro. Känner ej till huruvida samlingarna omfattar pärlor i någon större utsträckning, men ön är känd för sina glasbruk, vilket inkluderar pärlmakare.


Österrike
Swarovskis är kanske inte ett pärl- eller smyckesmuseum, men med tanke på hur många som älskar deras gnistrande kristallpärlor kan de vara värt att nämna deras Kristallwelten/Crystal Worlds. Attraktionen ligger i Wattens, nära Innsbruck i Österrike där Swarovski har sitt huvudkontor.


Tipsa!
Känner du till några fler museer av intresse för pärlare, tipsa mig gärna. Likaså uppskattar jag även uppdateringar kring nedlagda museer som finns med på listan och andra förtydligande uppgifter.

Projekt och mönster: Enkla armband av kedja och snöre

Det finns många projekt på nätet, som är inspirerade av modetrender och smycken siktade på catwalken. Ett sådant är Bright Chain Bracelet, som du finner på Dismount Creative. Ett superenkelt armband där du väver färgglada snören (t ex skosnören) genom smyckeskedja för ett kul armband.

Det finns även många andra sätt att väva snören, spets eller band genom smyckeskedjor för moderiktiga smycken, se t ex 3 Piece Bracelet, Spring Accessory Necklace, Chain, Ribbon & Memory Wire, Ribbon Chain Necklace, Ribbon Chain Bracelet samt tipsen hos The Beading Gem's Journal.

*

Mer inspiration för smycken med kedjor? Se Med kedjor som designelement, Idéer för kulkedjor, Några små tips för strasskedjor, Enkla armband med kedja och snöre samt Med brodergarn och kedja.

Tävling: Sommartävling hos Suzahlsa

Sol, vind och vatten är temat för den nya smyckestävlingen hos Suzahlsa design. Du får delta med max två bidrag där det ena är ett smyckeset (armband, halsband och örhänge) och det andra ett halsband eller ett armband. Smycket ska till minst 50 % bestå av material från butiken och för att få delta ska du ha handlat för minst 200 kr under tävlingens gång.

Sista dag att maila in ditt/dina bidrag tillsammans med en motivering är 15 juni. De två vinnarna av presentkort på 700 respektive 400 kr kommer att röstas fram av deltagarna i en anonym omröstning. Alla övriga deltagare får en liten present.

Mer information om tävlingen hittar du här.


Foto: Beach Uvero Alto by Anna Cervova

Inspiration: Operation Tackle That Bead Stash -- att skapa utan att köpa nytt

Jag har nämnt Operation Tackle That Bead Stash (OTTBS) några gånger förr, inte minst deras månatliga utmaningar med Monthly Moodboards, men bloggen är värd en närmare presentation och Inspiration är kanske den bästa kategorin att lägga projektet under.

Fröet till OTTBS såddes på ett brittiskt pärlforum med tanken att det skulle handla om just att ta itu med den växande högen av pärlor som många pärlare har. Istället för att köpa nya pärlor och bara göra projekt som kräver nyköp så var utmaningen att skapa med pärlor som pärlaren redan hade hemma. Dels av ekonomiska skäl och dels för att helt enkelt uppmärksamma den potential som finns i de ibland bortglömda pärlorna i gömmorna.


Delta aktivt
Bloggen är en gruppblogg med en handfull medlemmar och den som vill delta aktivt kan också ansöka om att få bli skribent på bloggen. För vissa delar, som månadsutmaningarna, kan läsare som inte är medlemmar/skribenter också skicka in sina bidrag till bloggen.

Just nu sätts åter fokus på bloggprojektets grund, att pärla med befintliga pärlor och sätta upp mål för att minska pärlhögarna. Detta inkluderar även möjlighet för läsarna att delta, bl a genom att sätta upp sina egna månatliga "bead busting goals". Första tisdagen i månaden så kommer det framöver vara ett fast inslag där läsarna kan länka till blogginlägg där de berättar om månadens mål och visa bilder på WIP (projekt under arbete), färdiga projekt, pärlor eller vad som helst som rör bloggarens mål för månaden. Läs mer om detta här.


Inspireras av OTTBS för egna mål
Även om du inte är intresserad av OTTBS så kan grundidén kanske inspirera dig. Det är lätt att bara köpa nytt och fastna för pärlor man inte har hemma, men om förvaringen börjar flöda över eller du får dåligt samvete över alla pärlor som aldrig verkar bli använda så kanske det kan vara dags att börja fundera om det inte kan vara bra att sätta upp mål för att använda det du har innan du köper nytt. Att rensa ut bland pärlorna -- vare sig det sker genom försäljning eller som här pärlprojekt -- kan vara så väl skönt och frigörande som kreativitetsskapande.


Att sätta mål
Två aspekter är viktiga för alla mål, oavsett vad de handlar om: konkretisering och tidsplan. Sätt konkreta mål, som du mer eller mindre enkelt kan avgöra om du nått eller ej och som är lättare att fokusera på. Hellre små delmål än ett stort och luddigt som "jag ska minska mina pärlgömmor i år". Säg istället "denna månad ska jag göra ett halsband med de här pärlorna" eller "denna vecka ska jag sy nåt med några av mina uddapärlor". Att sätta en deadline är också viktigt för annars är det allt för lätt att det slutar med att inget blir gjort. Återigen är det bättre med korta intervaller och delmål än långa tidsramar eftersom man då gärna skjuter upp allt till sista dagen.

Hur ett mål specifikt ska se ut beror på dig: sätt aldrig mål du vet att du inte kommer att klara -- då blir du bara besviken och slutar när du missar dem -- men våga också utmana och pusha dig själv så måluppfyllnaden handlar om att göra saker du annars aldrig skulle ha gjort.

Lycka till!

Projekt och mönster: Skapa med donuts

Donuts, hängen/pärlor med ett stort hål i mitten och (oftast) utan andra hål för upphängning, kan ibland leda till designproblem och brist på inspiration på grund av sin form. Här kommer några tips på projekt, som kan ge olika lösningar på hur du utnyttjar denna speciella form på olika vis -- alltifrån den enkla klassikern att fästa donuten i tråd med ett lärkhuvud (knut) och använda färdigköpta donut bails till mer ovanliga varianter som att rama in dem med pärlfattningar (beaded bezels), omforma dem till togglelås, nita fast donut bails, fästa dem med filigrandelar och nyttja hålet för att fästa fokalelement som rivolis.

Jag har även tagit med något projekt, som inkluderar mynt med hål (t ex kinesiska, danska) eftersom dessa har samma form som donuts.


Pärltidningarna har en hel del e-projekt till salu på sina hemsidor, se Bead & Button, BeadStyle och Interweave. Alla länkar går direkt till donutprojekten. Beadwork har också några gratisprojekt och tips på sin community/blogg Beading Daily: 3 Ideas for Stringing Donut Beads, Delicious Donut Lariat, Leaf and Twig Bracelet samt Heart of Glass.

I Rings & Things galleri finner du många och varierade lösningar/modeller, från trädda smycken till smide. Klicka in på söksidan och gör en sökning på donut så finner du dem. För projekt med mynt, se Sea of Tranquility Bracelet, Steampunk Sprocket Disk-and-Loop Bracelet, Anti-Theft Purse Clip, Souvenir Necklace, Attraction Bracelet samt Flux Capacitor Cuff Links.

Är du framför allt intresserad av trådarbete (wirework, wire wrapping) så finns det en hel del projekt från olika personer på Jewelrylessons.com. Andra säljsajter där du har stor chans att råka på tutorials är Etsy och Artfire. Där hittar du bl a trådprojekt som Wire Wrapped Donut Pendant och Wire Wrapped Turquoise Donut samt sydda smyckestutorials som Curves and Cages Necklace Pattern och Gideon´s Wheel Pendant. Notera att en del säljer sina tutorials på alla tre ställen, andra på ett eller två av dem.

Bead-Patterns.com har också ganska många projekt -- sök på donut så finner du dem. De fokuserar främst på sydda tekniker, men här finns även exempel på trädda smycken och makraméprojekt med donuts.

För enkla, trädda och/eller länkade smycken, se pärlbutikernas gratisprojekt så som Millefiori Donut Earrings, Aqua Ripple Dichroic Donut Necklace, Aladdin's Treasure, Simplicity, Oh My Pendant, Romantic Memories (filigree wrapping), Link with Chain, Summer of Love (blommor), Love and Friendship och Beach Walk Bracelet.

Fire Mountain Gems har instruktioner i både text- och videoformat: Securing a Donut with a Donut Bail, Design with a Wire Donut Bail, Single Strand Necklace with Turquoise Donuts samt Carnelian and Turquoise Necklace.

På about.com-sajterna finner du också ett par projekt som Peyote Stitch Donut Bail och Macramé Donut Necklace.

Gillar du att arbeta med silverlera/metallera så hittar du ett fint gratisprojekt för en bail med infattad smyckesten på Almost Paradise Designs.

Bland de lite mer ovanliga sätten att använda donuts återfinns att brodera fast dem, som du får lära på bloggen Textiles in Time, och att länka dem med hårband för ett bälte, som hos New Jewelry A Day. Hos Dottie Hoeschen kan du för övrigt se en bild (översta högra hörnet) på hur donuts kan användas för att göra sländor för att spinna garn.


Tips: Se även Cabochoninfattningar del 1 och Cabochoninfattningar del 2 för mer inspiration -- åtminstone delvis kan donuts användas på samma sätt som cabbar, t ex genom att skapa pärlade fattningar för sydda smycken och pärlbroderier.

Tävlingar och utmaningar: Majutmaningar

Vi har vänt ett nytt blad i kalendern och det innebär som vanligt nya månadsutmaningar. Klicka på rubrikerna för länkar till respektive utmaning.


Art Bead Scene Blog
Inspirationen för maj månads utmaning är tavlan Cache-chache (=kurragömma) av franska impressionisten Berthe Morisot, vilken du ser ovan. Som vanligt ska ditt bidrag innehålla minst en art bead -- se definition på bloggen -- och det ska vara uppladdat senast 31 maj för din chans att vinna månadens priser (presenteras imorgon, onsdag) som lottas ut bland deltagarna. Vill du delta i deras blog tour den 30:e så är deadlinene 29 maj.


Vintaj blog
Som vanligt slutar vintajs månadsutmaningar i början på månaderna. Maj månads tema är My Favorite Things och senaste dagen att skicka in ditt bidrag, som ska innehålla produkter från Vintaj, är fredag 6 maj (middag, lokal tid). Du kan också redan nu börja skapa för juni månads utmaning, som har temat Rustic Barn. Datum för denna utmaningen är ej fastställda. Som vanligt kommer en vinnare att röstas fram samt en editor's pick, som vinner vintajprodukter.


Operation Tackle That Bead Stash
OTTBS:s moodboard för maj går det soliga och somrigas tecken med en sprittande, klar färgkombination i gröna och gula nyanser. Deadline för utmaningen är 31 maj (kl 18 GMT). Som vanligt lottas ett litet pris ut till någon av deltagarna och denna månad består det av ett halsbandskit i brick stitch.



La Bella Joya: Margie and Me
Denna månad har Marcie valt ut två paletter från tavlor: Flaming June av Frederic Leighton (se ovan) samt Flickan med pärlörhänge av Vermeer. Vill du delta i utmaningen så skapar du ett smycke med inspiration av ett eller båda av verken. Den 29 maj visar Marcie upp sitt resultat och du kan då länka till ditt bidrag (som du kan lägga upp på exv. din blogg, Flickr eller ett galleri). 16 maj kommer hon att ha en inspirationsdag på bloggen. Margie and Me är en ren utmaning utan priser.

Tävling: Fjädrar tema hos Stareyes

Stareyes har presenterat en ny designtävling med de just nu så trendiga fjädrarna som tema. Tävlingen går ut på att du ska skapa ett smycke, som inkluderar fjädrar från butiken (övriga material är fria) på ett eller annat sätt.

Du kan delta med max två bidrag där smyckeset räknas som ett bidrag. I prispotten ligger tre hemliga pärlpåsar, värde 200-500 kr. Senaste dagen att maila in ditt tävlingsbidrag är 31 maj. Läs mer om tävlingen på Stareyes hemsida.


Foto: Feathers av Robyn Jay, här använt i enlighet med CC BY-NC-SA 2.0

Material: Silke

Silke är ett ett vackert material vars namn väcker många associationer hos folk. I smyckestillverkning används inte minst pärlsilke i traditionella knutna pärlcollier liksom snören och band, som blivit populära i olika typer av (trädda) smycken. Det finns även andra, vanliga och mindre vanliga, silkesprodukter som kan vara av intresse för pärlare och smyckesmakare.


Silke eller siden?
Silke är namnet på fibrerna och används för produkter som silkestråd och -garn samt "råmaterial" som silkeskokonger, medan siden används om främst tyg som vävs av dessa fibrer samt produkter som görs av tyget (t ex sidenband, sidenklänning). På engelska heter både silke och siden silk.


Silkesprodukter för pärlare
Inom smyckestillverkning används bl a pärlsilke, som inte minst passar knutna pärlcollier men även används till mikromakramé med mera. Sidensnören, som sys av sidentyg, används till så väl kumihimoflätning som till trädda smycken. Populära är också de frasiga, glansiga banden i thaisiden. Även silkesgarner -- 100 % silke eller blandade med andra fibrer -- kan användas i textila smycken liksom tyg.

Bland de lite mer ovanliga produkterna finns kokonger samt s k carrier rods, som ofta färgas in. Dessa är biprodukter från silkesframställningen, vilka används inom mixed media-broderi likväl som smyckestillverkning. Läs mer om det här.


Typer av siden
Det finns många typer av siden, inte minst bland tyger. Några av de begrepp du kan stöta på bland smyckesmaterial är:

Dupion (även dupioni, thaisiden): Ett frasigt sidentyg med något ojämn struktur och fin glans. Används bl a i äkta sidenband.

Pärlsilke: Tvinnad tråd av silke, som används i framför allt knutna smycken för att hindra dyrbara pärlor från att nöta på varandra samtidigt som de ger en fin drapering. Används ibland även till trädda smycken och makramé även om de är något "slinkigare" och lösare än andra makramétrådar vilket kan göra dem svårare att handskas med.

Knapphålssilke: Stark silkestråd, som används till just att sy knapphål, men även till pärlvirkning och -makramé.

Sari silk: används om band och garn, som tillverkas av tygspill från tillverkningen av sidensaris i Indien. Populära i smycken idag.

Tussah (vildsilke, vanyasilke): silke från ej domesticerade silkeslarver, som äter en varierad föda. Detta påverkar kvaliteten på silket, som får kortare fibrer samt varierade färg. Vildsilke kallas ibland felaktigt för råsilke.

Ursprung
Sidentyger vävdes först i Kina. De äldsta fynden är från ca 3500 år före vår tideräkning. Enligt legenden, berättar Konfucius, började silket spinnas sedan en silkeskokong fallit ned i den tonåriga kejsarinnan och hustrun till "den gule kejsaren" Xi Ling-Shis tekopp. När hon försökte fiska upp kokongen började silkestråden lindas av kokongen, vilket gav henne idén att försöka väva med den nya tråden.

Från början var det lyxiga tyget förbehållet kejsaren och hovet, men med tiden spreds det till andra samhällsgrupper och områden i kejsardömet. Handeln med siden och silke var stor -- via Sidenvägen nådde sidenet till Europa -- och Kina såg till att skydda hemligheten kring silkets ursprung för att behålla sin monopolställning. Med tiden spred sig kunskapen om silkesodling till Khotan, Korea, Japan, Indien och Europa och idag produceras silke i över trettio länder (bl a Thailand och Brasilien utöver de ovan nämnda) även om Kina och Indien är de två största producenterna, vilka tillsammans står för mer än 60 % av världsproduktionen av silke.


Odling och tillverkning
Silke kommer från silkesmaskens kokonger. Dessa maskar kommer från ägg som lagts av domesticerade silkesfjärilar på speciella papper på silkesodlingarna, spinner skyddande kokonger av silkestrådar kring sig när de går in i puppstadiet. Varje kokong spinns in i en 700 -- 3 000 meter lång tråd, men eftersom inte allt silke på kokongerna är användbart behövs det ca 3 000 -- 5 500 kokonger för att tillverka ett kilo silke. Silket, som hasplas av från kokongen, kallas råsilke. Råsilket spinns sedan samman till tjockare trådar, som används som de är eller vävs till tyg. De sista resterna av silke, som inte kan hasplas av, kardas och spinns till ett grovt garn eller används till stoppning.


Om larverna tillåts växa färdigt kommer de att ta sig ut ur kokongen genom att utsöndra ett enzym som löser upp silkestrådarna. Detta förstör de fibrer människan vill åt och därför dödas larverna, vanligtvis genom att kokas levande då det både dödar larven och gör silket lättare att avlägsna från kokongen, innan dess. Andra sätt att avliva larverna inkluderar gasning och att sticka dem med nålar -- något som gjort att silkesodling då och då får kritik från bl a djurrättsgrupper. I Indien odlas en annan typ av silkeslarv, Samia cynthia ricini, som dock inte dödas utan tillåts växa färdigt och lämna sin puppa innan silkestrådarna avlägsnas. Denna typ av silke kallas eri silk, ahimsa silk eller peace silk på engelska då den är i enlighet icke-våldsfilosofin i indiska religioner som buddhism, hinduism och jainism. Medan vanligt silke kan vindas direkt från kokongen har erisilke kortare fibrer, vilket innebär att de istället måste spinnas till en tråd. Därför kan silket upplevas som grövre och med mindre glans än mullbärssilke. Vildsilke är också många gånger svårare att färga. Spunna silkesfibrer är inte lika starka som de som kan lindas av kokongen i ett stycke. Erisilke omfattas i begreppen Assam silk och vildsilke, men notera att alla typer av assam- och vildsilke (t ex mugasilke) inte är peace silks.

Det vanligaste silket, mullbärssilke, kommer från larver av släktet Bombyx mori (se bild nedan). Larverna äter bladen på odlade mullbärsträd, vilket givit silket dess namn. För att framställa ett kilo silke går det åt över 100 kg blad till larverna. Arten är helt domesticerad, vilket innebär att den likt många av våra husdjur inte överlever utan mänsklig omsorg. Aveln har gått så långt att fjärilarna är blinda och knappt kan flyga utan är beroende av mänskliga skötare.


Miljöeffekter och hållbar utveckling
Som naturfiber är silke en förnybar resurs och det ses som relativt miljövänligt i förhållande till exempelvis bomull, men det i sig behöver inte innebär att det inte finns några negativa miljöeffekter förknippade med produktionen. Vid odlingen av mullbärsträd används ibland konstgödsel, men däremot använder man sig inte av bekämpningsmedel då detta skadar larverna. Odlingen är ibland extensiv, vilket bl a innebär att små odlingar av mullbärsträd finns i åkerkanter etc, men odling förekommer inte minst på stora plantager. Till skillnad från exempelvis bomull är själva odlingen med andra ord inte förknippad med stora miljöproblem. De negativa miljöeffekterna handlar framför allt om de stora mängder vatten och energi som går åt vid kokningen av kokongerna.

Även vid färgningen -- liksom vid färgning av alla typer av fibrer/tyger -- går det åt en hel del vatten, men ännu ett problem kan vara att inte alla länder där intensiv tygproduktion förekommer har någon god avloppsrening, vilket innebär att färg- och kemikalierester hamna i naturen där de kan skada såväl människor som djur och natur. Ibland bleks även silket i väteperoxid. En vetenskapsman initialiserade ett forskningsprogram där silkeslarver gavs färgämnen direkt i maten så att de producerade färgade silkestrådar. Detta för att minska den miljöbelastning som förknippas med tygfärgning i kommersiell skala. Som konsument kan man leta efter silke som färgats med naturliga färgämnen eller reaktiva färger snarare än syrabaserade.

Ett problem är också att vissa producenter vill skapa den tunga känslan av äkta silke utan att väva med enbart de relativt dyra silkestrådarna. Då används metallsalter, som kan innehålla exempelvis krom, tenn, bly och/eller järn, för att få ett tyg som känns tyngre och faller som äkta siden, men till ett billigare pris. Vissa människor kan reagera på dessa salter. Krom är känt för att orsaka kontaktallergi.

Vissa silkesprodukter som s k throwster waste, carrier rods och återvunnet tygspill (t ex sarigarn) är biprodukter från tillverkningen. Genom att använda dem minskar slöseriet och spillet vid produktionen.

Ur socialt perspektiv är problemen med silke de samma som med textilindustrin i övrigt: textilarbetare (ofta kvinnor) i fattiga länder arbetar många gånger under dåliga -- rent av usla -- förhållanden med låga löner, trakasserier och osäker arbetsmiljö. Vissa företag är värre än andra, men det finns goda exempel och fair trade-projekt där fokus sätts på att ge arbetarna skäliga arbets- och levnadsförhållanden samt fokus på lokalt hantverk.

Allt det sagt är silke alltså ingen miljövärsting och vissa problem finns i hela textilindustrin. Vissa typer av silke, så som råsiden och vildsilke, ses som miljövänligare än andra. Dels genom produktionen (t ex skonsammare färger, småskalighet) och dels genom att larverna oftast inte dödas. Generellt sett kan småskalighet och lokalt hantverk vara tecken på en mer miljövänlig tillverkningsprocess och förhoppningsvis kan det även göras i enlighet med principerna för rättvis handel/fair trade. Det lär pågå arbete med att ta fram en certifiering för ekologiskt silke.



Silke som inte är silke
Det finns även "silke" som inte görs av silke, men antingen imiterar originalet eller har en liknande lyster och därför beskrivs som silke av marknadsföringsmässiga skäl. Vanligast är rent artificellt silke som konstsilke, vilket oftast är liktydigt med viskos (rayon). Konstsilke är inte minst vanligt i broderigarn. Bembergsiden eller bembergsilke är en typ av konstsilke av rayon.

Annars är kanske det vanligaste fallet av falsk marknadsföring de "sidenband" du hittar i t ex pysselbutiker. De är mycket sällan gjorda av siden utan av polyester.
Vissa tyger som taft (tafetta) tillverkades förr enbart av silke, men idag kan det vara gjort av såväl silke som syntetfiber.

Andra typer av fibrer, som används i tyg och garn, vilka fått sina namn utifrån deras "sidenlyster" är bamboo silk (bambuviskos), soy silk (sojafibrer) och banana silk (bananfibrer). Sea silk är ett sällsynt fiber gjort av trådar från vissa musslor, som fått sitt namn på grund av dess likhet med silke (på samma sätt som spindeltrådar kallas silke). Det är numer även namn på ett silke- och sjögräsfiberbaserat garn från ett företag i Kanada.

För pärlknytning finns det även alternativa trådar i syntetfiber vars fördel är att de inte blir sköra på samma sätt som pärlsilke och därmed håller längre.

För att skilja det från konstsilke kallas äkta silke ibland för natursilke.


Allergier
Visste du att det finns människor som är allergiska mot silke? Vissa är bara allergiska mot mullbärssilke, andra bara mot vildsilke. Det är larvernas föda, som antas vara boven i dramat då de påverkar proteinerna de utsöndrar. Ytterligare några reagerar på silkesludd oavsett ursprung. En del kan reagera på rester av sericin, ett klistigt protein som vanligtvis avlägsnas från tråden innan den bearbetas. Rester kan finnas speciellt i råsiden (silk noil). Dock påstås sericin även ha positiva egenskaper på huden och används i många hudvårdsprodukter.

*

Källor:
Bertilsson, Cecilia (2008): Textilguide. I Grön design (red. Bertilsson & Mats Hellmark).
Nationalencyklopedin: silke
Naturskyddsföreningings Grön Guide: Kläder och textil
Naturskyddsföreningen: Tyg eller otyg? pdf-fil
Organic Clothing: Raw & Organic Silk: Fact Behind the Fibers.
Slöjd håller: silke
Wikipedia: History of silk
Wikipedia: Sericulture
Wikipedia: Silk