Inspiration: Guide till färgteori och färglek

Att hitta nya färgkombinationer är något som kommer naturligt för vissa, medan andra finner det svårare. Oavsett vilket är det lätt att hamna i ett trygghetstänkande, medvetet eller omedvetet, och bara använda sina favoritfärger eller samma färgkombinationer allt för ofta. Genom att lära dig mer om färgteori kan du se på färger på ett nytt sätt. Teorin ger tips på hur du hittar passande färger till just den där fokalpärlan eller just det där hängen som du vill göra något nytt med. Färgteori kan få dig att hitta nya kombinationer till din favoritfärg eller kanske till och med få dig att omvärdera en färg du inte gillade förr. När du väl förstår mekaniken bakom teorin så finns det stort utrymme för att leka och experimentera fram nya favoriter. Själv gillar jag att leka med färg, men ändå har en bok om färglära för pärlare betytt mycket för mig. Den gav mig nya perspektiv på färger och fick mig att experimentera med nya kombinationer. Det gav helt enkelt en nytändning för mig att arbeta mer med färgerna i mitt pärlarbete.

Färgteori, eller färglära, är ett brett ämne. Jag ska försöka presentera lite i grunderna, men hänvisar i övrigt till andra källor. Det intressantaste för pärlare, pärlor och smyckesdelar, har jag också skrivit om lite längre ned. Sist finns en kort lista med tips på inspirerande och informativ vidare läsning samt länkar till sajter och program där du kan leka mer med färg.


Grundläggande färgteori
Det viktigaste verktyget i färgteori är färgcirkeln, som du ser ovan. För pärlarbete fungerar pigmentfärgcirkeln bäst, även om transparenta glaspärlor ibland uppför sig mer som ljus än pigment, enligt Sandra Wallace. Basen är de tre primärfärgerna gul, röd och blå. Blandas två primärfärger får man sekundärfärgerna grön, lila eller orange. Mellan sekundärfärgerna ligger tetriärfärgerna blåviolett, rödviolett, blågrön, gulgrön, gulorange och rödorange. Färgerna från lila (violett) till gulgrön räknas som kalla färger medan resten, från gul till rödviolett, räknas som varma. Kalla färger anses vara lugna, men försvinner lätt i bakgrunden. Varma färger drar däremot ögonen till sig med sin energi och styrka. Varje färg kan skifta i valör (färgens ljusstyrka från ljus till mörk) och mättnad/intensitet (färgens klarhet eller dämpning).

Det finns även färger som inte omfattas av färgcirkeln. De så kallade neutrala färgerna är olika varma och kalla nyanser av brunt, som i pigmentform används för att förändra valören på en färg. De kan kombineras med alla färger i cirkeln beroende på nyans. Även grå nyanser, som är olika kombinationer av vitt och svart kan räknas till neutralerna. Svart och vitt förekommer inte heller i färgcirkeln. Även de kan kombineras med alla färger, men de påverkar dem på olika sätt. Varma och klara färger framträder mer mot en svart bakgrund medan de lätt "tappar färg" mot en vit. Tvärtemot så framhävs kalla nyanser mot det rena vita. Kalla och dämpade färger står inte ut så mycket mot svart, vilket ger sofistikerade färgkombinationer. Svart och vitt kan med fördel även kombineras med varandra.


Färgkombinationer
Det finns flera sätt att använda färgcirkeln för att skapa vackra och effektfulla färgkombinationer. Jag kommer kort att gå igenom de vanligaste sättet att kombinera färger. Den enklaste kombinationen är den monokroma. Där blandas pärlor av samma färg, men olika valör eller intensitet. Exempelvis ljusblå och montanablå eller rosa och röd. Att blanda valörer/intensitet är grundläggande eftersom pärlarbetet annars kan kännas platt och livlöst. Nästa steg är analoga kombinationer. Då används flera färger som ligger intill varandra på färgcirkeln, som exempelvis grön, turkos och blå eller rödlila, lila, blålila och blå. Resultatet är harmoniska, lugna färgkombinationer.

Komplementära kombinationer är de klassiska där en färg kombineras med den som ligger mitt emot på färgcirkeln. Kombinationerna är färgstarka och kontrastrika. Det är dock viktigt att tänka på proportionerna mellan färgerna. Oftast blir det bäst om den kalla färgen får störst utrymme. Treklang är fina och samtidigt mer varierade än de enkla komplementära kombinationerna. Du skapar en triadisk kombo genom att välja tre färger jämt utspridda på färgcirkeln. Exempelvis lila, orange och grön eller röd, blå och gul. En av färgerna bör dominera, medan den tredje endast används sparsamt som accent för att få balans.

En variant på komplementära kombos är 'split complimentary'. Istället för att välja färgen mittemot din utvalda färg så väljer du komplimentfärgens "grannar". Som exempel väljer du gulorange. Dess komplementfärg är blåviolett, som omges av blå och violett (lila). Du får färgkombinationen gulorange, blå och violett. För bra balans ska antingen de båda komplementfärgerna (tillsammans) eller grundfärgen dominera. Kombinationen kan varieras så att du väljer "grannarna" på båda sidor och kallas då fyrklang. Exempel på sådan kombination är gul, orange, lila och blå.

Tips: Tänk på valörer och intensitet när du kombinerar färger -- gul och lila är samma sak som khaki och lavendel och så vidare. Glöm ej heller att färgläran är ett hjälpmedel, men inte lag. Se kombinationssättet som en utgångspunkt, inte målet.


Pärlor
Pärlor kan ha olika opacitet och ytfinishar, vilket påverkar hur färgen upplevs. Generellt står glansiga, opaka, silverlined och/eller varma pärlor ut medan matta, transparenta, translucenta (mjölkiga) och/eller kalla pärlor syns mindre i jämförelse. Genom att välja antingen det ena eller andra eller kombinera de två skapar du variation och olika effekter i ditt arbete. Det är lika viktigt att tänka på som färgerna i sig. På samma sätt som du kan använda olika valörer eller intensitet i ett monokromt arbete så kan du använda olika finishar för att få en liknande effekt. Satin är ett exempel på en yta som varierar i upplevd nyans beroende på ur vilken vinkel pärlan ses. Färger kan också varieras genom att använda pärlor som har andra yteffekter som Aurora Borealis (AB), luster, gold luster och iris eller pärlor som är metall- eller färgtäckta hål (silver-lined, copper-lined, colour-lined). I Beadcats ordlista kan du läsa mer om hur olika effekter beter sig i färgkombinationer. Även storleken och formen på pärlorna påverkar hur balansen i arbetet upplevs.

Tips: Många fina färgkombinationer för pärlor hittar du hos FusionBeads samt även några "color palettes" för utvalda färger hos Artbeads. Nästa gång du hämtar inspiration därifrån: fokusera lika mycket på ytorna som på själva färgerna och se vad de kan ge dig. Se också detta inlägg på Beading Daily om pärlor och färger. En övning för dig själv är att göra ett likadant smycke i olika färger eller i samma färger fast med olika färg på metalldelarna. När du lägger dem brevid varandra kan du se hur valet av färg påverkar intrycket av det färdiga smycket eller pärlarbetet.


Smyckesdelar
Oftast använder vi rutinmässigt silver- eller silverfärgade smyckesdelar eftersom svenskar i gemen föredrar silver framför guld. Därför är också smyckesdelar i silverpläterat, sterling silver och silverfärg vanligast förekommande. Men vissa färger gör sig bättre mot andra metaller. Generellt passar silver till kalla färger medan guld passar till varma när du vill att smyckesdelarna ska matcha färgerna utan att framhävas för mycket. De varma färgerna får extra glöd om de matchas med guld eller koppar. Kalla färger blir elegant svala mot silver, men kan också i vissa fall lysa upp när de kombineras med andra metaller. Ta till exempel peridot som är fin mot silver, elegant mot guld eller mässing och intensiv mot koppar. Färger som rött, vitt och klart blir extra dramatiska om de kombineras med svarta eller gunmetalfärgade smyckesdelar. Vissa färger gör sig bäst till en metallfärg, men det finns också de som fungerar till flera olika färger. Swarovskis padparadscha är ett praktexempel som är snygg till så väl silver och gunmetal som koppar och guld -- läs mer om det här.

Tycker du att guld är för starkt eller varmt kan du fundera på polerad mässing, som har en svalare nyans. Den passar bra vid de tillfällen då silver känns för kallt, men guld för varmt. Tänk också på att oxidering påverkar hur bra en metall går till resten av pärlarbetet. Ren, polerad koppar går till färger som inte passar till oxiderad eller antikkoppar. Oxiderat silver passar till färger där silver är för ljust eller glansigt. Våga satsa på metaller du inte brukar använda: att se en färg med en ny metall ger ofta en "wow-effekt" som förhöjer intrycket av smycket. Kopparsmycken är ett bra exempel på detta.

Använder du snören eller tråd så kan du hålla färgteorin i bakhuvudet. Neutrala färger som beige, brun och svart fungerar bra för att exempelvis hänge ett hänge på eftersom de inte stör hänget som ska vara i fokus. Vid exempelvis finger-weaving eller mikromakramé kan tråden istället väljas efter vad som passar färgkombon. Antingen väljs pärlorna först och därefter en tråd som komplementerar kombinationen eller så väljs pärlorna efter tråden. Detta gäller tråd som ska vara synlig. För sydda tekniker och pärlbroderi väljer du, naturligtvis, en färg eller färger som smälter in i pärlarbetet.


Färgsymbolik och -psykologi
Gult är fult och grönt är skönt har vi fått lära oss. Även om vi kanske inte tycker just så om färgerna så säger det något om vårt förhållande till färg. Vi kopplar ihop olika färger med olika känslor, grupper och händelser. Grönt är en färg som blivit synonym med natur och miljö medan blått är de färg som flest vuxna västerlänningar ser som sin favorit. Färgkoder används i kyrkan, på trafikskyltar, valet av kläder med mera, med mera. Vissa färgtolkningar är universella, men de flesta är beroende på sammanhanget. Svart är för oss sorgens färg medan vitt används för sorgekläder i många asiatiska länder. Rött betyder stopp i trafiken, men kärlek och passion i andra sammanhang. Några symboler är psykologiska (en röd matsal gör oss hungrigare) medan andra är inlärda (trafikljusen).

Genom ditt val av färger kan ditt pärlarbete ge avsiktliga eller oavsiktliga signaler till den som ser det. Vanligen ser vi färgvalet i ett smycke som frikopplat från någon djupare symbolik, men du kan också medvetet välja att använda färger för att förmedla ett budskap. Du kan också utnyttja de psykologiska effekterna för att förhöja ditt arbete, till exempel genom val av färg på displaymaterial eller vilka färger du använder för att infatta en cabochon.

Mer om färgsymbolik kan du lära dig genom symbollexikon eller böcker/hemsidor i det ämne som du är intresserad av. Se också Sensational Color samt Color Matters för artiklar.


Mer information/hjälp på nätet
För mer omfattande och förklarande texter om färglära se exempelvis Konstlistan, Color Matters och/eller Worqx. Det finns många hemsidor där du kan använda datorprogram för att få fram färgkombinationer. Oftast är de gjorda för att designa hemsidor, men du kan även använda dem som hjälpmedel för ditt pärlande. Eftersom datorn gör tankearbetet kan du själv fokusera på att leka och experimentera med färgerna. Se Wellstyled, Colors on the Web (random color schemes), Adobe Kuler (där du kan regga dig och spara dina färgscheman) och Eni Oken & Greg Pattons Color Schemes (gratisprogram för din dator). Se också Color Palette Generator, Color Hunter, Colourlovers och Color Match för olika typer av inspiration och tips.

Jag har presenterat sajterna närmare i detta inlägg.


Litteraturtips
Det finns mycket litteratur i ämnet färglära, främst generella böcker eller böcker som riktar sig till konstnärer, men det finns även några böcker som riktar sig specifikt till pärlare och smyckestillverkare. Nedan kommer tre tips på böcker och en hemsida som jag gillar.

Sandra Wallace: The Beader's Colour Mixing Directory. 200 colour schemes for beautiful jewellery. (2007, Search Press) -- Rekommenderas varmt! Inspirerande och lättläst med många exempel på pärlarbeten där hon visar vilka färger som använts och i vilka proportioner.

Margie Deeb -- The Art of Color for Bead Artist -- Hemsida för Margie, som skriver mycket om färger för pärlare. Se The Muse för gratis inspirations- och tipsartiklar. Hon har även haft en intressant artikel om färg i Beadwork April/May 2007. Bland annat handlade den om att reflektera över varför man valde de färger man valde och att hitta sin egen "färgröst" genom tre övningar.

Betty Edwards: Om färg. Handbok och färglära. (2004, Forum). Främst för konstnärer, men har bra information på svenska. Omfattar även övningar för läsaren.