För vissa är långväga handel en modern företeelse, men redan i forntiden vara långa handelsvägar viktiga, både för utbyte av teknologi och råvaror. Något som tidigit i mänsklighetens historia blev en handelsvara är pärlorna. Och idag kan fynd av antika pärlor berätta något om hur samhällen, kulturer och handel såg ut i förhistorisk tid.
På
danska sajten Videnskab dk [uppsnappat via
amerikanska io9] rapporterar att man vid en analys av artefakter från danska bronsåldersgravfält funnit bevis för att Danmark (indirekt) handlade med det forntida Egypten för 3 400 år sedan -- och kanske påverkades man här även av egyptiska religiösa ritualer. Analyserna som man baserar sina rön på gjorde framför allt på pärlor från smycken funna i gravarna.
Forskare från Danmark och Frankrike analyserade den kemiska sammansättningen i en koboltblå glaspärla, som man fann i en dansk grav från äldre bronsåldern. I graven låg en kvinna, synbarligen rik, i en ekkista. Hon var klädd i en trådkjol prydd med små bronstuber och prydd med ett stort rund platta på bältet. På överarmen bar hon ett armband med två bitar bärnsten och en blå glaspärla. Armbandet liknade ett halsband, funnet i en annan grav, som bestod av fyra bitar bärnsten och en blå pärla.
Redan på 1800-talet nämner forskare att de danska pärlorna skulle kunna ha orientaliskt ursprung och påminner om pärlor från forntida Egypten, men i avsaknad av metoderna för att verifiera hypotesen så ville ingen med säkerhet fastställa att så var fallet. Idag har vi dock metoder för att på säkra sätt analysera ett sådant samband och det är alltså vad de danska och franska forskarna har gjort. Deras analys visar att den kemiska sammansättningen i de danska glaspärlor som analyserades kom från Mesopotamien respektive forntida Egypten. Det var första gången man dokumenterat egyptiskt glas utanför medelhavsområdet -- och mer än så, forskarna kan eventuellt härleda den blå pärlan till samma verkstad som gjort de blå glasbitar som använts på Tutankhamons begravningsmask av guld (se foto nedan)!
Pärlor kom troligen till Sydskandinavien via Grekland, som handlade med nordborna vid denna tid. I motsatt riktning gick sedan bärnsten, som exporterades söderöver vid denna tid, en handel som givit upphov till begreppet Bärnstensvägen. Bärnstenssmycken har hittats i flera faraoners gravkammare, inklusive Tutanhkamons. Och nu vet vi alltså att pärlhandeln även gick på andra hållet. Bärnstensvägen var också Glasvägen, som artikeln uttrycker det. Den nordiska bärnstenen återfinns i gravar runt Medelhavet och glaspärlorn från medelhavsområdet återfinns i nordiska gravar.
De danska smyckena har även fått forskare att spekulera kring valet av pärlor i smycken som följde med kvinnorna i graven: var det politiskt eller religiöst? Troligtvis var det de mest framstående familjerna som dominerade bärnstenshandeln och som därmed också var de som mottog de värdefulla glaspärlorna från sina sydliga handelspartners. Lika exotiskt och dyrbart som bärnsten var runt Medelhavet var de blå glaspärlorna i Norden. Men var de bara en statussymbol eller hade de även en religiös innebörd?
I bland annat Grekland sågs bärnsten som solgudens tårar och i så väl Norden som forntida Egypten stod solen i centrum för religionen. Liksom bärnstenen är det blå glaset transparent nog för solljuset att lysa genom det och det har även en koppling till havet. I det forntida Egypten så var den blå färgen en symbol för liv och återfödelse -- det var himlens, det kosmiska havets och urhavets färg -- samt kopplad till solguden Amun-Ra (solen gick först upp ur urhavet). Pärlor använde de som skyddsamuletter. Så kanske, spekulerar vissa forskare, var bruket av en ensam blå pärla i de danska smyckena en solsymbol inspirerad av egyptierna, kanske en bön till solguden.
Analysen av danska pärlor kommer att fortsätta för att bekräfta resultaten. Man ska även analysera pärlor från yngre bronsåldern, vilka kan visa sig komma från Norditalien då man vid den tiden började etablera en glaspärletillverkning i området.
Författarna till artikeln på Videnskab dk har även skrivit en längre artikel på elva sidor om sina fynd i tidskriften SKALK 2014:5. Numret, som har namnet
Glasvejen och en bild av en mesopotamisk pärla på omslaget, kan köpas via
SKALK:s nätbutik.
Foto: Sehested via io9 (övre), en:User:MykReeve [GFDL or CC-BY-SA-3.0], via Wikimedia Commons (mitten) respektive SKALK (nedre)
