Projekt: Smycken med fingerborgar

Fingerborgar har en form, som gör dem lämpliga som smyckeskomponenter. De kan användas som pärlhattar/koner/ändavslut -- eller vändas upp-och-ned och användas som hängen att fylla med det ena eller andra. De kommer även i många sirliga och dekorerade varianter, som är smycken i sig själva.

Ibland används fingerborgar i miniatyrer som blomkrukor och s k thimble gardens, något som även inspirerat smyckestillverkare. Ett romantiskt och blommande fingerborgshalsband finner du i Thimble flower necklace (se även nederst på sidan för andras variationer av projektet). En annan variant med knappnålar finner du hos The Wind and The Sail samt, inspirerade av henne, hos Shaken Together och Quiver Full of Blessings. Den senare använder sig av metalltråd för att slippa borra i fingerborgen -- ett bra tips om man använder en gammal fingerborg, som kan ha visst värde.

Det enklaste fingerborghalsbandet, som du även kan använda som en grund för egna variationer, finner du hos Pots and Pins.

Fingerborgar kan med fördel användas som kåpor för eklektiska halsbandstofsar av t ex sariband, kedjor, pärlor etc. Diane Cook hade ett sådant projekt i Belle Armoire Jewelry spring 2011 (se länken för bild och köpinfo). För mer inspiration från liknande tofsar/hängen, googla thimble tasssel. En helt annan typ av "tofs" med länkade pärlor kan du se -- dock utan tutorial -- hos kimmykats.


För ännu mer inspiration, se t ex fingerborgssmycken på Etsy.

Projekt: "Blinga" hängen och berlocker

Vissa gjutna berlocker och hängen i metall har små fördjupningar, som är tänkta för strasstenar. Ibland säljs berlockerna med fastlimmade strasstenar, men det är också vanligt att de säljs utan någon dekoration. Att då själv limma i små glas- eller kristallstenar kan vara ett sätt att göra dem lite lyxigare. Dessutom har det den fördelen att du själv kan välja färg och material när du köper berlocker utan stenar. Ovan användes t ex vintage glasstenar, som inte är så "blingiga", men vilka passade bra till den antikbehandlade guldpläteringen.

Det finns även lås och andra komponenter med plats för stora eller små stenar som enbart säljs utan dekoren. Se t ex Alacarte Clasps för ett exempel på detta. Utöver det finns smyckesdelar med plats för smyckestenar med platt baksida (cabochoner och flatbacks) samt filigran, som inte är tänkt för smyckestenar, men som beroende på utformningen går att limma flat- och/eller pointedbacks på (se här). Sedan finns även delar tänkta att användas med epoxilera/-kitt, som smyckestenarna fästs i för att efterlikna pavéfattningar. Läs mer om det här.

Du kan för övrigt skapa egna smyckeskomponenter i metalltråd med plats för pointedbacks, se Med smyckestenar och lim.


PS! För information om val av lim, se Lim och tejp.

Teknik: Clump beading

Om du är intresserad av att ska upphöjt/vadderat pärlbroderi kan du läsa om många olika varianter under Stoppat pärlbroderi -- reliefeffekter för pärlarbeten (som precis har blivit uppdaterat med fler varianter -- missa inte!).

En variant, som dock förtjänar en egen text är clump beading, en broderiteknik där pärlor sys i bågar i ett cirkelformat mönster. Stygnen påminner om stjälkstygn, men står upp mer än vad stjälkstygn vanligtvis gör. En gratistutorial till stygnet finner du ovan eller så kan du se videon direkt på Youtube här.

Jämför även med de "cirkelsydda" rosorna i Tredimensionella rosor i tre varianter.

Projekt: Kulramar -- från mini till maxi

En kulram eller abakus består av pärlor (kulor) på stänger i en ram. Ursprungligen var det ett räkneredskap som -- i olika varianter -- användes i både Europa och Asien under lång tid. Idag kan den användas som leksak eller pedagogiskt verktyg för barn, men även som en inredningsdetalj. Ja, en (fungerande) kulram kan t o m integreras i smycken!

Väggfasta och golvstående kulramar

Instruktioner till stora kulramar, som är tänkta som inredningsdetaljer (eller väggfasta pedagogiska leksaker), finner du hos bland annat Anything Pretty, Ma Petite Maison Verte och By Stephanie Lynn.

Små kulramar

Mindre kulramar för barn finns det många olika hemmagjorda varianter av, varav vissa är anpassade för att barn själva ska kunna tillverka dem. Några finner du hos She wears flowers, Education.com, Classroom DIY, TSJ photography, Our Busy Homeschool och Instructables.

Minikulram

Den sötaste minikulramen med swarovskikristaller finner du instruktioner till på Daily Portal. De flesta abakusprojekt använder sig av träpärlor, men varför inte lyxa till det lite?

Smycken

Ett armband med fungerande kulram får du instruktioner till hos Haha Bird. (Det finns även andra smyckesprojekt som tagit inspiration från kulramar, men som inte har rörliga pärlor/kulor. Se t ex Abacus Pendant och Abacus Earrings Tutorial.)


Foto: Leo Reynolds [via Flickr.com], använt i enlighet med CC BY-NC-SA 2.0

Jul: Ornament hangers

Julen närmar sig och det börjar bli lite i sista minuten att börja med julprojekten. Du kan hitta en del sådana här på bloggen i kategorin Jul. Julsmycken, julpynt, mistlar, granar, lacksigillsmycken, änglar och istappar är några teman som tagits upp sedan bloggstarten 2008. En del inlägg har ett par år på nacken, men förhoppningsvis fungerar länkarna ändå.

Idag är temat julgranskulor/pynt. Tips på julpynt och kulor finner du här. Dagens tips är lite mer specialiserat: de fokuserar på krokar för att hänga upp sagda pynt. Krokar kan göra det lättare att hänga upp kulor i julgranen än om de bara har en trådögla, men de kan också användas för att hänga upp pynt på andra platser där en ögla inte fungerar.

I sin enklaste form består en s k ornament hanger av en s-formad metalltråd, se t ex Art Bead Scene, Sue Beads och WigJig för instruktioner.

Men det här är en pärlblogg så vi ska förstås även ha pärlor på kroken. Pärlor kan användas för att göra en enkel, slät julgranskula lite elegantare eller för att matcha krok och kula/pynt.Pärlade krokar av olika slag finner du instruktioner till hos bland annat The Ornament Girl, Rockfront, Beadin' Path, LimaBeads, Craftsy och Mamie Janes.

För dina egna handgjorda julgranskulor så kanske julgranen är en allt för undanskymd plats (eller allt för utsatt för kattattacker). Och det är ju inte alla som kan eller vill ha en inomhusgran. Då kan man göra större krokar, som fästs i en fot som kan ställas på exempelvis ett bord eller i en hylla. De kan också användas som display vid försäljning av julpynt. Instruktioner finner du bl a hos Mamie Jane. Även vissa typer av smyckesdisplayer kan användas på samma sätt -- se t ex mitt pinboard för inspiration och tutorials.


Tips 1: Örkrokar kan också användas som små julpyntskrokar, se t ex Wreath ornament och Tis the season ornaments för exempel med olika typer av örhängeskrokar.

Tips 2: På nätet finns olika idéer för julkuledisplayer och alternativa sätt att dekorera med kulorna. Sök på exempelvis diy ornament display. Den här sidan kan vara ett bra ställe att börja.

Swappar: Julkulebyte hos Slöjdakademin

Tidigare har jag nämnt internationella julpyntsbyten, men liksom förra året finns det också swappar för de som vill hålla sig inom landet. Ett sådant julkulebyte finner du hos Slöjdakademin.

Swappen går ut på att du gör en julgranskula i valfri teknik och material (som pärlor och smyckesdelar), vilken du sedan sänder till din av arrangören slumpvis utvalda bytarkompis senaste den 16 december.

Anmälningar tas emot fram till och med 30/11. Mer information kring bytet finner du hos Slöjdakademin.


PS! Behöver du inspiration? Se Julpynta med pärlor och andra inlägg i bloggens julkategori.

Tävling: Panduros pysseltävling

Panduro Hobby har en pysseltävling på gång, som kan vara av intresse för pärlare och smyckestillverkare. Tävlingen, som du kan läsa om här, går ut på att du ska dela med dig av ditt bästa pysseltips/-projekt i en video eller bildsvit, som visar hur man gör. Bland bidragen kommer kedjan att kora en vinnare, som får ett presentkort på Panduro värt 1 000 kr.

Mer information om tävlingen och vad du bör tänka på när du gör din video eller väljer ut dina bilder hittar du här. Fullständiga tävlingsvillkor kan du kika på här (speciellt viktigt för dig som är under 18 år!). Sista tävlingsdag är 14:e december.

Lästips: Smycken av naturens skatter (recension)

Titel: Gör egna smycken av naturens skatter
Författare: Sarah Drew
Förlag och år: Känguru, 2012
Sidantal: 144
  

Sammanfattning: Idé- och teknikbok om att -- i skiftande tekniker -- skapa med naturfynd och upphittade objekt i kombination med mer traditionella material som silver.
Plus: Inspirerande bok för den som tycker om materialen och återbrukstanken. Många fina bilder. Många olika tekniker och material.
Minus: Vissa skulle troligen föredra fler "hela" smyckesprojekt.
Rekommenderas till: Den som vill skapa med upphittade föremål från promenader i naturen och stadsmiljö.

Gör egna smycken av naturens skatter är den svenska utgåvan av Sarah Drews bok Wild Jewellery. Den svenska titeln till trots handlar det inte bara om att använda sig av naturmaterial som man kan plocka upp i skog och mark, utan även sådant som människor slängt eller tappat -- något som skiljer sig från många böcker, som antingen fokuserar på återbruk eller på naturfynd. Ett exempel: där många skulle plocka upp snäckskal, stenar, drivved och strandglas från stranden så går Sarah lite längre och plockar även på sig spökgarn, nylonrepstrassel, sandslipad plast med mera. Författaren tvekar inte inför att blanda högt och lågt, vilket kanske framför allt märks i smycken där plast"skräp" blandas med silver.

Författaren ger många tips på hur man kan arbeta med många vitt skilda material. Tillsammans med den lite ovanliga mixen av naturmaterial och återbruk av skräp är detta bokens stora förtjänst.

Boken är uppdelad i tre delar eller teman: Skattjakt på stranden, Skattjakt i skogen och Skattjakt i staden. Varje del inleds med en presentation av de fynd man kan finna på respektive plats. Varje del utgår från miljön, från platsen där fynden görs, där projekt och inspiration vävs sedan runt respektive tema/plats och materialen där. Boken blandar några hela smyckesprojekt med tekniker och tillverkning av delar av smycken -- t ex ringstomme, hänge etc där du sedan får några förslag på hur delarna kan användas -- samt rena inspirationsbilder på smycken av andra smyckesdesigners. Tanken är att boken ska vara en grund på vilken smyckestillverkaren sedan skapar egendesignade smycken utifrån de tekniker och metoder som presenteras.

Teknikerna omfattar framför allt silversmide (lödning, cold connections/nitar), trådarbete, virkning och hartsgjutning, men du kan även finna projekt som använder sig av polymerlera och silverlera samt trädda och knutna smycken. Varje teknik/grunddesign beskrivs steg för steg i text och bild. I grundteknikerna, som ackompanjerar de tre delarna av boken, finns sådana bra och praktiska råd som hur man rengör fynd som oljiga fiskegarn, rostig metall, smutsiga fjädrar och benfragment. Du får också bl a lära dig att borra i olika material.

Stilen på smyckena varierar, men genom att ofta använda sig av silver och silversmide så kan hon skapa ganska eleganta smycken även med något så billigt som en plastbit. Några smycken tilltalar mig inte så mycket (speciellt Träpärlor med harts och -- trots en intressant teknik -- Virka med plast) och graden av elegans varierar. Men medan vissa böcker gör väldigt enkla och näst barnsliga -- i värsta fall smaklösa och hafsiga -- smycken av naturfynd och skräp så ligger fokus här ändå på en vuxen, välgjord stil.

Man bör dock betänka att några av material, som författaren också nämner, inte varar så länge utan är mer smycken för stunden (från en månad för smycken av bär) eller för ett par år. Andra material har dock obegränsad livslängd.

Boken förordar, som vi sett, att använda material som smyckestillverkaren själv finner och därför inleds boken också med praktiska råd och tips kring "skattjakt". Råd som kan bli lite väl självklara eller överdrivna för någon som är van vid att bo nära naturen (och gått i mulleskola), t ex "kläder efter väder", "glöm inte solskyddskrämen" och "se upp för klippor", men jag antar man inte kan vara nog försiktig om man aldrig rört sig i skog och mark förut. Speciellt om man får för sig att leta i en djup skog eller någon annan plats som personen inte känner till sedan tidigare. Stora pluspoäng för att boken nämner allemansrätten, speciellt då alla material som används i boken inte omfattas av denna rätt. Det gäller t ex ekollon, färska kvistar och dito bark samt fridlysta arter. Det kan även finnas speciella regler för naturreservat.

Tips: En sak som inte nämns i boken är att det i specialfall även kan vara så att kulturmiljölagstiftningen förbjuder att man plockar på sig vissa typer av material, som sten och slagg från platser eller element som är kulturminnesskyddade. Jag har nämnt det när jag skrev om bergslagssten.

En positiv detalj som också är värd att nämna är den detaljerade innehållsförteckningen. Man kan faktiskt använda den för att hitta precis det man letar efter -- något som kanske låter självklart, men som tyvärr inte alltid är det.

Har då boken några svaga sidor? Personligen tycker jag översättningen känns lite klumpig på sina ställen, men beroende på hur stor vikt man fäster vid texten så är det ett överkomligt irritationsmoment. Svagheten ligger nog främst i inriktning och det faktum att alla inte tilltalas av materialen och framför allt materialmixen. En person som vill skapa med naturfynd kanske inte är så intresserad av att läsa om trasiga reflexer, plastkassar och rostiga skruvar. En person som pysslar med återbruk av restprodukter och emballage kanske inte är så intresserad av att plocka  kastanjer, alkottar och fjädrar. En smaksak är också om man föredrar projektböcker där man kan följa en design från början till slut eller föredrar denna boks upplägg med fokus på tekniker och bara förslag på hur delarna kan användas.

Summa summarum är det dock en bok som bör tilltala många av de som gillar naturfynd och återbruk. Speciellt de som vill börja använda tidigare nämnda material, men också för de som kanske pysslat lite med naturfynd tidigare då bredden på material som används är lite ovanlig. Personligen var det lite av en ögonöppnare att se någon använda sig av strandfynd jag själv ratar (blå nylonrepstrassel och plastbitar) samtidigt som jag kunde få lite nya tips och idéer för de material jag brukar plocka på mig.

Det är en fördel om läsaren kan löda, men här finns ändå många andra projekt/tekniker och idéer för den som inte kan eller vill löda.


Tidigare recenserade böcker med inslag av naturfynd och/eller återbruk:

• Barta, Melinda: Custom Cool Jewelry. Create 200+ Personalized Pendants, Charms and Clasps. (2008, Interweave)
• Belle Armoire Jewelry (Stampington)
• Eriksson, Mariana & Birgitta Videgård: Smycka dig. (1997, LTs förlag)
• Haab, Sherri: Designer Style Jewelry. Techniques and Projects for Elegant Designs From Classic to Retro. (2004, Watson-Guptill)
• Hørmann, Karen & Anette Ib: Smykker af strandsten. Forlaget (2004, Hørmann & Ib)
• Lenart Kazmer, Susan: Making Connections. A Handbook of Cold Joins for Jewelers and Mixed-Media Artists. (2008, Disegno Productions)
• Örnberg, Anna: Skapa unika smycken. Vintage de luxe (2012, Semic)

Teknik: Läggsöm med pärlor

Läggsöm (eng. couching) är ett relativt vanligt stygn inom pärlbroderi. Eftersom inte varje pärla fästs direkt i underlaget så är det inte det starkaste stygnet, men däremot ett av de snabbaste. Det är också användbart då man använder pärlor, som har små hål, vilket gör det svårt att sy genom dem flera gånger. Läggsöm passar även då man behöver använda en grov tråd eller vajer för pärlor och det skulle vara svårt att sy genom underlaget med pärltråden.

Läggsöm används också till andra detaljer än själva pärlorna i pärlbroderi, t ex kulkedjor och blixtlås vilka inte har hål att trä tråden genom.

En eller två trådar?

Läggsöm kan sys på två sätt. Antingen med två separata trådar och nålar där ena tråden används för att trä pärlorna på och den andra används för att sy fast den första tråden med små osynliga fäststygn. Eller med en tråd, som man först trär upp pärlorna på och sedan syr genom tyget/underlaget för att gå tillbaks och sy fast tråden.

Många pärlsidor visar enbart läggsöm med en tråd, troligtvis för att många finner det enklare att bara arbeta med en tråd/nål åt gången. Oftast inte finns någon anledning att använda olika sorters trådar utan samma tråd används både till pärlorna och fäststygnen. Att sy med en tråd passar speciellt bra till kortare längder där man inte har lika stort behov av att korrigera antalet pärlor eller trådspänningen efter hand.

Att sy läggsöm med två trådar passar bra till längre längder där det kan vara svårare att få antalet pärlor exakt rätt utan att linjen blir knökig i slutet. Du riskerar inte heller att dra åt tråden för hårt när du börjar sy fäststygnen.

Det finns också ett arbetssätt, som enbart fungerar med två trådar: Ska du brodera mycket med samma pärlfärg eller pärlmix så kan du också göra stygnen rationellare att sy genom att först trä upp alla pärlor på trådrullen och sedan sy fast dem bit för bit direkt från rullen (se t ex A-Z of Bead Embroidery för exempel på projekt som broderas på detta vis). Snabbast går det förstås om du har en bead spinner att trä upp pärlorna med. Frestas inte att använda pärlsträngar direkt från hanken om du använder pärlor på hank då den tråden inte är gjord för att tåla allt för stora påfrestningar.

Men framför allt passar metoden bra när du syr med pärlor som har vassa hål eftersom du då kan välja att trä pärlorna på något slitstarkare än pärltråd, t ex tunn flexibel smyckesvajer eller metalltråd (t ex craft wire), och sedan använda en tunn pärltråd eller brodergarn till fäststygnen. Vajer och metalltråd går inte att brodera med, men på detta vis kan du kombinera en stark vajer för pärlorna med en smidig tråd som sys genom tyget/underlaget. Vajern/metalltråden förs genom underlaget i början och slutet av varje stygn och fästs på baksidan med små fäststygn.

Instruktioner

Instruktioner till läggsöm med en tråd finner du bl a hos Pärlplatsen, Bead Pattern Central (pdf-fil) och CQ Magazine online. Instruktioner och tips på när stygnet passar finner du hos Robin Atkins (pdf-fil, s. 51) och

I gratisartikeln Basics of Seed Bead Embroidery beskrivs hur du syr läggsöm med en tråd i "sektioner", dvs du syr en bit som ovan, sedan syr du genom den sista pärlan med fästtråden och trär på en ny rad pärlor direkt, vilka sedan sys fast. I samma artikel finner du även instruktioner till läggsöm med två trådar.

Tydliga instruktioner till läggsöm med två trådar finner du också hos bl a hos Rissa's Pieces.

En variant på läggsöm där två trådar med pärlor fästs samtidigt i ett flätmönster finner du hos Sempstress.

En variant där pärlorna sys i cirklar har tagits upp tidigare i Rosette applique beading. Se artikeln för instruktioner till hur man syr "läggsömscirklar" eller gå direkt till exempelvis Abigail och/eller Canku Ota. Notera att inte alla rosetter alltid sys med läggsömscirklar.

"Specialeffekter"

Vanligtvis så sys läggsömmen med en tunn pärltråd, som inte syns mellan pärlorna. Det finns dock speciella varianter på stygnet där tråden syns väl. Ett exempel finner du hos Jane Davis, som använder pärlgarn som är tjockt nog att synas mellan pärlor. (Hon experimentera även med att använda rocaillepärlor på fäststygnen.)

Linda Wyszynski använder sig i sin bok The Complete Photo Guide to Needlework av läggsöm för att sy fast enstaka och flera stavpärlor. Det som gör hennes söm annorlunda är att hon syr fäststygnen över pärlorna. Se bild hos Craftside.

Man kan även sy pärlorna med mellanrum, vilket du kan se ett exempel på och instruktioner till hos Carla. Hon använder trådar, som smälter in mot bakgrundstyget, men man skulle förstås även kunna sy med trådar i avvikande färger för en helt annan effekt.