Material: Hematit -- järn och blod

Hematit, också känt som blodsten och järnglans på svenska, är en järnoxid (Fe₂O₃) och består alltså av järn som reagerat med syre, vilket gör den hård och tung. Sin glans har stenen bara när den polerats eller naturligt i kristallform. Namnet hematit kommer från grekiskans haimatites lithos, som bokstavligen betyder just blodsten. Av de tre svenska namnet har blodsten använt längst (belagt från 1538) medan de andra två använts sedan 1800-talet. Namnet kommer sig av att stenen blir röd om den repas eller pulveriseras.

Historiskt har hematit använts sedan forntiden. De gamla egyptierna använde den för att bota hysteri och dämpa inflammationer och i Babylonien användes den till sigill. Eftersom stenens röda färg gjorde att den associerades med blod kom den i Antiken att användas i amuletter för att skydda mot skador och stoppa blödningar. Den kom även att ses som botande för andra sjukdomar, något som ekar i dagens kristallterapi. Nordamerikanska indianer använde hematit för att framställa röd ansiktsfärg och även i modern tid användes hematit i rouge.

Den opaka mörka stenen med sin metalliska glans symboliserade förståelse och fred, enligt J. C. Cooper. Lite ironiskt kan tyckas då järn samtidigt associerades med krigsguden Mars (grekiskans Ares). Alkemisternas symbol för järn, som också är ett internationellt tecken för män/hankön, var Mars sköld och svärd. Det sägs att antikens krigare hematit bar med sig eftersom de ansåg att den gjorde dem osårbara. Inom kristallterapi ses hematit också som en ”kosmisk sköld” som reflekterar och avleder negativitet. Hematit anses också dra till sig ljus (”förankrar gudomligt ljus på det jordiska planet”). Slutligen anses den vara vägledande och klargöra en persons öde/karma, vilket kan kopplas till en äldre tro på att hematit uppfyllde alla önskningar.


Pärlor och smyckesdelar
Hematit används i pärlor och hängen i många former. Det brukar råda ganska delad smak när det gäller hematitsmycken: vissa har svårt för den metalliska stenen, medan andra älskar den. Förutom färgen så gör även tyngden att hematit används sparsamt emellanåt.

Förutom den vanliga hematiten finns det också rainbow hematite, som är iridiserande, samt en magnetisk variant (se de avlånga, facetterade pärlorna på fotot), som används bl a till halsband och armband som viras flera varv om halsen/handleden. Eftersom magneterna håller fast smycket behövs inget lås och längden är varierbar. Tänk på att runda magnetiska pärlor har mindre kraft att hålla ihop än pärlor som har större kontaktyta. Vissa tillskriver magnetiska pärlor positiva hälsoeffekter, som att de mildrar huvudvärk/migrän och vissa inflammationer, vilket gjort smyckena populära i vissa grupper. Generellt avråds personer med pacemaker eller insulinpump dock från att använda magnetiska smycken då dessa kan störa batterierna. Endast simulerad hematit kan magnetiseras enligt Rings & Things och Mindat meddelar att undersökningar av några pärlor som såldes som magnetisk hematit egentligen var en form av barium-, strontium- och järnbaserade magneter (se länken för mer detaljer).


Naturlig eller syntetisk?
Det bör också nämnas att mer eller mindre alla hematitpärlor som säljs är inte är gjorda av naturlig hematit utan syntetisk, skapad av människan (även kallat man-made eller lab-grown). Till sin kemiska sammansättning är denna ”man-made” hematit identisk med det naturliga mineralet så det handlar inte om en billig imitation utan just en simulerad sten. Denna typ av hematit säljs ibland under namn som Hemalyke, Hematine etc, men än vanligare är att den inte ges något speciellt namn alls. En pärlbutik kanske inte ens vet om att deras hematit inte är naturlig. Även andra syntetiska varianter av järn- och bariumoxid med ursprung i Kina har, enligt GemRocks, sålts i Europa som äkta hematit. Denna oxid kan jämföras med Mindats information om magnetisk hematit.

Ett sätt att testa om en hematit är naturlig eller simulerad är att dra den mot oglaserat porslin. Om strecket som bildas på porslinet är rött är hematiten naturlig. Om strecket blir gått är den industriellt tillverkad. Ett annat är att se om hålet ser borrat ut (små, små flisor kan saknas runt det) eller gjutet (slät, rundat hål, som i t ex glaspärlor).

***

Hematit är också namnet på en färg och finish som används på glaspärlor och som, helt logiskt, imiterar järnoxiden. Se exempel till höger på fotot. Ibland kan glaspärlor i hematit ha en mer uttalad blåaktig lyster. Då benämns färgen ibland blue hematite, men det kan också hända att den inte särskiljs så var uppmärksam på denna variation när du köper exempelvis seed beads. När Swarovski använder finishen kallas den hematite på jet och satin på andra färger (på fotot syns garnet satin [runda] och rose satin [bicone]).

I färg matchar hematit den plätering som brukar kallas gunmetal/black nickel.


Källor:
Cooper, J. C. (1978): Symboler. En uppslagsbok. Forum
GemRocks
Harrison, Stephanie & Barbara Kleiner (1997): Kristallernas visdom. Kristaller för healing, insikt och divination. Wahlströms.
Nationalencyklopedin
Rings & Things Gemstone Index