Material: Mässing -- bondens guld

Mässing är något av min nya ”förälskelse” inom pärlvärlden. Det är ett gammalt material inom smyckestillverkning, besläktat med världens äldsta legering brons, som stått i skuggan till ädelmetaller likväl som mer lättskötta billiga pläterade material. Men i takt med att silver- och guldpriserna skjuter i höjden har exempelvis koppar fått en ny renässans och även mässing är ett material på uppgång. Det viktiga är att metallerna är solida, dvs inte pläterade, men för att underlätta skötseln – både koppar och mässing oxiderar snabbt i luften – så är många moderna pärlor och smyckesdelar skyddslackade.

Användning

Mässing är en legering av koppar och zink. Vanligen är den ljust gul till färgen (gulmetall), men med en lägre zinkhalt får man en mer kopparfärgad metall känd som rödmetall eller pinsback (eng. red brass). Oftast håller smyckesdelar en jämn, ljus gul färg, men köper du t ex stampings kan det hända att färgen varierar och vissa produkter är i rödmetall. Mässing passar både för gjutning och plåtarbete och eftersom det var ett relativt lättbearbetat material så började det tidigt användas till både bruks- och prydnadsföremål så som ljuskronor, ljusstakar, beslag och husgeråd. Mässing med låg zinkhalt, under 10 procent, kan även användas vid emaljering.

Inom konsthantverk börjades metallen användas redan under tidig medeltid på kontinenten, medan det dröjde till 1500-talet innan det nådde Sverige. I Sverige började en industriell produktion 1607, då Skultuna messingsbruk anlades på begäran av Karl IX. Liksom inom många områden drevs den i början med hjälp av utbildad arbetskraft från Tyskland och Nederländerna. Bruket började med att tillverka stål och plåt för att övergå till föremål som exempelvis ljusstakar. Idag arbetare de främst med att tillverka prydnadsföremål efter sina gamla modeller. De tillverkar även smycken (i silver och guld, ej mässing!), men tyvärr för oss pärlare så tillverkar de inte mässingspärlor eller –smyckesdelar.

I våra "guldtior" används en speciell mässingslegering, som sedan även kommit att användas i euromynten. Legeringen, som heter Nordic Gold (Nordiskt guld), består av 89 % koppar, 5 % aluminium, 5 % zink och 1 % tenn. Den togs fram speciellt för att passa till mynt med krav som att den skulle vara allergivänlig, inte missfärgas, vara hållbart samt enkelt att prägla. Legeringen har även antibakteriella egenskaper.

Egenskaper

Mässing är som sagt relativt lätt att arbeta med, men det härdar fortare än exempelvis koppar när det bearbetas, vilket kan vara bra att veta för dig som vill använda den till trådarbete. Mjukglödgad mässingstråd finns bl a att köpa hos säljare med material till luffarslöjd. Du kan också själv glödga tråden med en brännare. Eftersom mässing lätt oxiderar får den snabbt en åldrad patina. Vill du ha en glansig ljus finish får du antingen putsa smyckena ofta eller skydda dem med lack (exv. Zapon) eller vax (Renaissance wax, Johnson’s paste wax). Tänk dock på att detta skydd försvinner med tiden. Kolla dina pärlor och smyckesdelar innan du använder dem så du vet vilka som är skyddsbehandlade: om du blandar behandlade och obehandlade delar kommer några att oxideras medan de andra är opåverkade.

Pärlor och smyckesdelar

Mässing finns i olika former av smyckesdelar, från antika obehandlade delar till moderna guldglänsande oxideringsfria eller mattbruna antikbehandlade. Och du kan hitta allt från mellanpärlor och stampings till kedjor och filigrandelar. Vintajs populära sortiment med oxiderad solid mässing kan du i viss utsträckning hitta i Sverige, men i övrigt är utbudet av mässing ofta begränsat till småpärlor, enkla kedjor eller några få mellandelar. Hos Fusionbeads hittar du en ny serie högglanspolerade non-tarnishbehandlade delar som omfattar allt från lås och avslut till pärlhattar och länkar/connectors och hos fair trade-certifierade Rish Ashay finns också en del spännande mässing. Kolla också hos säljare av vintagepärlor, t ex Jan’s Jewels, för annorlunda smyckesdelar och pärlor.

Källor:
Nationalencyklopedin. Upplaga: multimedia 2000 plus.
Scandinavian Copper Development Association