I norra Böhmens bergslandskap ligger Jablonec nad Nisou, eller på tyska Gablonz an der Neisse, staden som är Tjeckiens ledande producent och exportör av prydnadsglas och smycken. I Böhmen, som från medeltiden till första världskriget var ett kungadöme i Tyska riket, har glas tillverkats sedan medeltiden, och 1548 grundades det första glasverket i Mseno, nära Jablonec. Men det var på 1680-talet som tillverkningen verkligen fick betydelse. Då presenterades den så kallade böhmiska kristallen, ett klart och högglansigt glas, som gjorde området ledande inom europeisk glaskonst. På 1700-talet började de första glasstenarna tillverkades, som med sina nya färgblandningar kunde imitera ädelstenar och dyrbara halvädelstenar. Området hade rika naturtillgångar, som mineraler och metaller, samt även ett strategiskt geografiskt läge som gynnade industrin.
På 1800-talet inleddes en storskalig glasindustri, som även omfattade bijouterier, och det var vid denna tid Jablonec började utvecklas som stad för att under seklets andra halva få stadsrättigheter. Faktum är att även om byn Jablonec först omnämns i skrift 1356 var det först på 1500-talet som det började etableras en bofast befolkning i och med att de första glasverken grundades. Under 1800-talets expansion växte staden från 2 500 invånare till närmare 40 000 på ett halvt sekel. Redan de första åren på 1800-talet exporterade den växande staden sina produkter till hela världen, från Amerika till Asien. Tecken på stadens välmående kan ses än idag i form av stora jugendvillor och offentliga byggnader. Industrialiseringen av konsthantverket innebar även att det i Böhmen startades världens första skola i glastillverkning för att motverka en nedgång i kvaliteten samt även skolor för tillverkning av bijouterier. I slutet av 1800-talet uppfann Jablonecsonen Daniel Swarovski en precis metod för att slipa kristall och flyttade några år senare till Österrike.
Ned- och uppgångar på 1900-talet
På 1930-talet blev denna del av Tjeckien, känd som Sudetenland och delvis befolkad av etniska tyskar, annekterat av Tyskland. Nazisterna vad dock inte intresserade av denna industri utan omvandlade delvis området för att producera krigsmatriel. Efter andra världskriget ledde detta till att tyskar i området förvisades till Tyskland. Många av dem stannade nära gränsen till sitt hemland och grundade staden Neugablonz, döpt efter Jablonec/Gablonz. Även i den nya staden kom pärlindustrin att rota sig och än idag görs där pärlor. Tyvärr är den tyska pärltillverkningen på nedgång till följd bland annat av kostnaderna för att göra pärlor, vilket minskar intresset för den nya generationen att ta över familjeföretagen. Men det är ämnet för en senare artikel.
Även Sovjet, som efter andra världskriget kontrollerade Tjeckien hade till en början inget intresse för en industri som tillverkade "tingeltangel", men det förändrades mot 1940-talets slut. Från att under sin höjdpunkt ha haft över 2000 exportagenter koncentrerades kontrollen över exporten till ett enda statligt företag, Jablonex, som på 1960-talet smyckade tidens stjärnor som Grace Kellly och Catharine Deneuve. Även tillverkarna drabbades. Bland annat stängdes fabriker som ägdes av regimkritiker och andra slogs samman och förstatligades. Det finns även tal om att exportföretagen under denna tid, inklusive Jablonex, användes av underrättelsetjänsten för spionage i väst. Dessutom finns uppgifter om att ett fängelse, där bland annat politiska fångar hölls, användes för omfattande tillverkning av pärlor och smycken under hård kontroll, vilka sedan exporterades till Väst. Åtminstone officiellt sade sig exportörerna inte ha kunskap om detta. När kommunisteran föll samman försvann även detta system. De statliga pärlföretagen, som Jablonex och Preciosa, blev åter privatägda.
Kommunisttiden hade även verkningar för själva produkterna. Tidigare hade det funnits en stark entreprenörsanda som även omfattade en konkurrens som bland annat främjade tillverkningen av stora mängder unika nyanser: det företag som hittade den unikaste nyansen eller hade största bredden gynnades. Men med förstatligandet försvann många formler på färgblandningar, dels genom att behovet av nyanserna försvann med konkurrensen och dels genom att företagarna förstörde eller hemlighöll sina ”familjerecept”. Resultatet blev några få standardiserade nyanser av varje färg. Det var först när japanerna började tillverka pärlor och när det uppstod ett intresse för pärlandet i USA i slutet av 1980-talet som intresset för – och efterfrågan på – fler nyanser återkom. Idag försöker många tjeckiska och tyska pärltillverkare återskapa dessa gamla nyanser och i vissa fall har även äldre färgat glas återfunnits, som gömts eller glömts under kommunisttiden. Också gamla pärlformer har börjat återanvändas. Även om det inte är i närheten av den flora av nyanser som fanns förr så har antalet nyanser åtminstone ökat betydligt.
Glas- och pärltillverkning idag
Idag tillverkar och exporterar böhmiska företag allt från hushållsglas till skulpturer – och pärlor. Jablonec är fortfarande centrum för tillverkning och export av glasprodukter och smycken – nu finns cirka 10-12 pärlfabriker och hundratals hemindustrier som tillverkar lampworkpärlor samt handpressade pärlor och knappar – men även en plats för sport och rekreation både sommartid och vintertid. I staden finns för övrigt även ett museum för glas och smycken, Muzeum skla a bizuterie v Jablonci nad Nisou. I hela regionen finns ännu fler liknande museer.
De pärlsorter som främst tillverkas i Tjeckien är seed beads inklusive charlottes, lampworkpärlor -- vilka började som imitationer av Muranopärlor -- atlaspärlor, fire-polished, maskinslipade kristaller (machine-cut/MC eller tin cut) samt pärlor i pressglas.
Atkins, Robin (2007): Glorious, glorious green glass beads (från bloggen Beadlust)
Francis, Peter: The Beads of Bohemia.
Henry, Catherine: Forced Labor in the Czech Glass, Bead and Jewelry Industry. Artikel från the Bead Bugle.
Jablonex Group
Mesto Jablonec, stadens officiella hemsida
Nationalencyklopedin. Upplaga: multimedia 2000 plus.
Wild Things Beads: Jablonecs nad Nisou
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Frågor, tips, synpunkter eller kommentarer? Skriv gärna en rad här -- vill du hellre ta det privat hittar du min e-postadress under Kontakt (flikarna under bloggrubriken). Tänk på att frågor som ställs i kommentarerna besvaras här. Vill du ha svar via e-post är det bäst att istället maila direkt.
Tack för din kommentar!
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.