Historia: Pärlekransar

Begravningsmuseum online

Har du hört talas om pärlekransar (ibland också stavat perlekrans eller pärlkrans)? Det är ett bruk som försvann ganska abrupt och som därför idag är okänt för många. Annat var det i -- speciellt södra -- Sverige under första halvan av 1900-talet då pärlekransarna hade sin storhetstid. Då var kransarna en vanlig syn på kyrkogårdarna.

En pärlekrans var en gravprydnad som tillverkades under en tid då man börjat massproducera billigare glaspärlor och då det samtidigt var sällsynt och kostsamt med färska blommor året runt. I gamla tider smyckades gravarna, speciellt under den kallare delen av åren, av kransar och kors med konstgjorda blommor. Vanligt var granriskransar med vaxdoppade pappersblommor, men man importerade också pärlekransar -- och pärlekors (se bild nedan) -- från kontinenten. Det finns gamla foton som visar gravar med över tjugo pärlade kransar.

Pärlekransarna bestod av en delvis pärlklädd svart ståltrådsstomme som smyckades med pärlade motiv i färg som blommor, blad, band/girlander och ord. I mitten på kransen fanns ett reliefmotiv av gips, biskviporslin, stansad metall eller celluloid i form av Jesus på korset, ängel, händer i bön eller -- i katolska länder -- helgon under ett glashölje. Vissa källor säger att det gjordes mindre kransar med färgade pärlor och motiv av jesusbarnet i krubban för barn som dog.

Upplandsmuseet

Bruket att använda pärlekransar började i Frankrike på 1870-talet för att sedan spridas i Europa, speciellt i katolska regioner. I Tyskland var de speciellt vanliga i de sydligare regionerna där gravprydnanderna också tillverkades. I Norden spreds pärlekransarna och -korsen till Danmark och södra Sverige (längs kuster upp till Svealand). Här blev de vanliga efter sekelskiftet 1900.

Tillverkning av pärlekransar och -kors skedde i småfabriker i Böhmen, Schwarzwald och Alsace. Betydande tillverkningsorter var Strasbourg och Mulhouse (Alsace), Příbram (Böhmen), Oberreifenberg (Hessen) och vallfartsorten Walldürn i Baden-Württemburg. Till utsmyckningarna användes rocaille- och stavpärlor från Böhmen, Mähren och Venedig. Att trä pärlorna på ståltråd, ibland med hjälp av en maskin som drevs av en fotpedal, och forma dem till blommor, blad och pärlband var ett jobb för kvinnor och barn (i tyska Oberreifenberg sysselsatte två företag år 1912 40 fast anställda och 120 hemarbetare, vilket inkluderade 30-40 barn). Sedan monterades delarna i fabrikerna. De runda eller ovala kransarna tillverkades i olika storlekar och prisklasser. Bilder på pärlekransar finner du hos Digitalt museum (från Bohusläns museums samlingar), Begravningsmuseum online, Der Tagesspiegel och HD (bild nr. 2).

Bohusläns museum

Kransarna och korsen såldes av begravningsentreprenörer, handelsträdgårdar, pappershandlar och affärerna där man kunde hyra begravningskläder. Både i Sverige och utomlands verkar det ha varit möjligt för de mindre bemedlade att låna en pärlekrans. Och om det var en mycket fattig person som dog kunde det vara så att en enda liten pärlekrans var den enda gravprydnaden, som Anders Ohlson noterar i en artikel om Högsereds fattighus: "För 50 år sedan brukade fattiggårdsföreståndaren på kommunens bekostnad av mor Borg för en krona och femtio öre inköpa en pärlekrans, som var den enda blomma, som lades på fattighjonets svarta kista."

Kransarna smyckade kistan redan före begravningen. Begravningsgästerna medförde kransarna till sorgehuset eller bårhuset där kistan med den avlidne stod uppställd så att prydnaderna kunde arrangeras runt i kistan i väntan på jordfästningen, något du kan se på fotot här (stängd kista). Familjemedlemmarnas krans låg på en framträdande plats, antingen på kistan eller vid fotändan. När man tågade till kyrkan bar man sedan sin krans med sig eller så skjutsades de på en speciell vagn. Vid jordfästningen lades sedan kransarna på gravkullen, hängdes på staket runt graven eller på ett provisoriskt träkors.

Hur länge kransarna låg på gravar finns det olika uppgifter om. Vissa gör gällande att de låg på gravarna (eller hängde på gravkorset) tills de började rosta sönder och tappa sina pärlor, andra att de kunde tas hem av familjen efter ett tag för att återanvändas vid nästa begravning eller för att behållas som ett minne av den döda. Vanligt var i vilket fall att pärlekransar som låg ute togs in under vintern och placerades i kyrkan så länge det var frostgrader för att sedan läggas ut igen nästa år. I Tyskland lades kransarna även ut på gravarna under Allhelgona, på samma sätt som vi i Sverige smyckar gravarna under allhelgonahelgen. Detta kan även ha förekommit här. Hur en pärlekranssmyckad grav kunde se ut kan du se exempel på hos Hembygdskretsen Tumathorp, Brogårdhsamlingen (se bild nedan) och Anbytarforum.

Brogårdhsamlingen

När kransarna tjänat ut som gravprydnad -- de var ömtåliga och skadades lätt -- slängdes de ofta på kyrkogårdens soptipp. Något som var till glädje för traktens barn: det lär finnas många berättelser om hur äldre som barn smög in på kyrkogården för att leta efter pärlor. Hade man tur fann man tillräckligt många för att trä ett armband eller halsband, ja, kanske tillräckligt för en fin morsdagspresent. Men det gällde förstås att se upp så inte kyrkovaktmästaren eller prästen kom på det hela. För många barn kunde det vara ett spännande äventyr, en lite förbjuden skattjakt.

I samband med andra världskriget försvinner bruket med pärlekransar i Sverige. "Som genom ett trollslag", som en artikel beskriver det. Svårigheten att producera och exportera kransarna under brinnande krig och därefter i svårt krigshärjade länder är en trolig anledning till detta, men i Tyskland kan man notera att användningen började begränsas redan under 1930-talet då en del kyrkogårdsförvaltningar började förbjuda gravsmyckningar som inte var biologiskt nedbrytbara och även i Sverige verkar bruket ha börjat försvinna redan under denna tid, även om det dröjde sig var till in på 50- och till och med 60-talet på landsbygden. 1957 upphörde tillverkningen av pärlekransar i Oberreifenberg och lagret såldes till den siste kvarvarande konkurrenten, en firma i Walldürn. Pärlekransens tid var till ända.

Malmö Museer (brodsdekor eller möjligen begravningskrans)

Källor:
Begravningsmuseum online
Ohlsson, Anders: Om fattighjon och fattighus i gamla Högsered.
Persson, Eva: Glittrande glasprakt i sorgen. Hemslöjden 2005/5
Wikipedia: Perlkranz
Zajonz, Michael: Die Glasperlenspieler. Der Tagesspiegel

Projekt: Elastiska armband av hårsnoddar

Här är ett kul och enkelt armbandsprojekt från I Spy DIY: Chain Hair Tie. Det enda som krävs är en snygg, färgglad hårsnodd och en grov kedja (samt ett par tänger). Projektet skulle kunna varieras med länkade pärlor, connectors eller andra komponenter som alternativ till kedjan.


Foto: I Spy DIY

Hållbar utveckling: Är fossilt elfenben ett etiskt smyckesmaterial?

Elfenben från elefanter har länge varit ett oetiskt material då de lett till rovjakt på elefanter, som drivit dem till randen av utrotning. Numer är det olagligt att handla med elfenben (för exakta regler, se Jordbruksverkets hemsida) och de flesta -- tyvärr dock inte alla! -- vet med sig att undvika elfenbenssmycken och andra souvenirer när de turistar utomlands. Tyvärr är materialet dock ännu eftertraktat i vissa kretsar och tjuvjakten på elefanter fortsätter.

Det finns dock alternativ till elfenben från elefanter. Pärlare är kanske mest bekanta med så kallat vegetabiliskt elfenben, taguafrön, vilket du kan läsa om här. Ett annat alternativ, som smälter fram ur Sibiriens permafrost, är elfenben från mammutskelett. Äkta elfenben, men från djur som dog för tusentals år sedan och därför inte riskerar utrotas på grund av efterfrågan.Varje år exporterar ryska mammutjägare 60 ton fossilt elfenben till Kina, världens största elfenbensmarknad.

Mammutelfenben säljs som det etiska, men ändå äkta alternativet till elefantelfenben, men det finns de som ifrågasätter detta (se t. ex. denna artikel). Fossilt elfenben kan kanske minska efterfrågan på illegalt elfenben från Afrikas kvarvarande elefanter, men experter varnar för att oseriösa handlar blandar in afrikanskt elfenben bland det fossila för att på så vis smuggla ut det på världsmarknaden. Tjuvskyttar till och med färgar elefantbetar så att de ska se ut som gamla mammutbetar. Andra menar att efterfrågan på fossilt, "etiskt" elfenben -- och för den delen, elfenben från förförbudstiden vilket kan handlas med om än under begränsningar -- gör att marknaden för olagligt elfenben ökar.

Det finns med andra ord inte ett enda, enkelt svar på om fossilt elfenben är etiskt och miljövänligt eller ej.


PS! Fossilt eller nytt -- det finns sätt att identifiera vad för sorts elfenben det rör sig om. Mer om det kan du läsa här.


Foto: Tavis S. [via Flickr.com], cc by-nc 2.0

Projekt: Träfanér på metallstommar

Tidigare under månaden har du kunnat läsa om att göra ringar av träfanér, men du kan också fästa fanér på en ring- eller armbandsstomme av metall, vilket kan vara ett bra alternativ om du bara har en liten mängd fanér.

Lillypilly Designs (som använder sig av deras egna mönstrade fanér) tipsar om hur du kan göra dels i illustrationen ovan, dels i verktygs- och materialtipsen här.


Lillypilly använder sig för övrigt av samma princip för armband av deras patinerade metall, mönstrade ultrasuede och övriga fanérprodukter (kork, skiffer). För exempel på träfanér -- denna gång med intarsia -- på trä, se Ett enklare sätt att göra smycken med intasia.


Foto: Lillypilly Designs

Biz: Så höjer du dina priser på ett snyggt sätt

Det finns många anledningar till att man måste höja sina priser* någon gång. Men det finns bra sätt och det finns dåliga sätt att göra det på. Rena Klingenberg har några tips till dig som planerar att höja priserna, vilka du kan läsa här.

Ordlista: Engelsk ordbok för smyckestillverkare

Jewelry Making Daily har en ny ordlista över engelskspråkiga termer inom smyckestillverkning (främst guld-/silversmide och ädelstenslipning), som du kan ladda ned här. Den är gratis, men du måste registrera dig (gratis) på sajten om du inte redan är medlem där. Listan omfattar både grundläggande, vanliga ord och mer specifika, som du kanske aldrig hört förr.

Projekt: Bandlindad kedja

Ännu mer lindade/virade kedjor -- denna gång ett halsband med en grov kedja, som dekoreras med ett mönstrat band. Instruktioner finner du hos I Spy DIY.

Vilken typ av kedja och band du använder kommer förstås att göra stor skillnad på resultatet. Jämför kedjan ovan med t. ex. StudsandLacess, Latest Lil och Sweet Slice of the Foubister Life. Samma teknik, olika stilar.

I Spy DIY har även en variant av en annan typ med snöre (som tagits upp på bloggen förr), du finner den här.


Foto: I Spy DIY

Projekt: Dubbla pärlörhängen

Dubbla pärlörhängen har börjat dyka upp här och var på sistone. En nätt variant av denna örhängestyp finner du instruktioner till hos Thanks, I Made It.

Hon tipsar för övrigt om ett annat liknande projekt på bloggen My White Idea DIY. För större örhängen på samma tema, se länkarna hos True Blue Me and You.

För mer örhängen med extradekor, se även projektet Looking Great Coming & Going (pdf; du kan även länka ihop hängen som i mitt exempel), Kedjade örstift och Örhängesmanschetter.


Foto: Thanks, I Made It

Kultur: Pärlordspråk och -uttryck

Pärlor i guld på fransk brosch från 1870 (British Musuem)

Äkta pärlor har på grund av sin dyrbarhet ofta figurerat i ordspråk och uttryck, antigen i sig själv (pärlan ligger ofta i träcken, man köper icke fiskaögon för pärlor, du är en pärla, vishet är bättre än pärlor osv) eller i något sammanhang som smycken. Vissa uttryck står sig än idag, medan andra mer eller mindre enbart återfinns i gamla böcker och uppslagsverk, till exempel Svenska Akademiens Ordbok som dessa exempel är hämtade ifrån.

~*~

Överväga på pärlvikt – Variant av att väga på guldvåg, dvs noga överväga 

Pärleguld eller pärlegull – Egentligen pärlbesatt guldkrona, men också smeksam benämning på person man tycker mycket om. 

Du/hon/han/det är en pärla  –  Person, plats eller sak (t ex konstverk eller byggnad) som är mycket värdefull, lysande eller vacker, något som är främst av sitt slag. Kan användas om en person man håller mycket kär eller som man anser vara utomordentligt god eller duktig.

Pärlstickeri* – 1) Något krångligt eller besvärligt eller en svår uppgift 2) Prat, strunt, viktighetsmakeri el. dyl. 

Det är icke (något) pärlstickeri – Det är ingen konst. Jmf. ovan.

Må som en pärla (i guld) – Må alldeles förträffligt 

Stå/sitta som en pärla i guld – "Befinna sig midt i prakt o. härlighet liksom en i guld infattad pärla". Äldre än ovan.

Som att kasta pärlor för/åt svin – Ödsla något värdefullt, spirituellt eller djuptänkt på någon som inte kan uppskatta det eller inte förstår värdet av det, öda sina krafter på ovärdiga (ursprungligen ett bibelcitat) 

Som (på) ett pärlband – Ting som är uppradade efter varandra, bokstavligen eller bildligen

Pärlhumör – Sprudlande eller glittrande glatt humör. Troligtvis mer relaterat till ordet pärlande än till pärlor.

Sätta/hälla pärlor – Hälla upp brännvin i glas (så att pärlande bubblor bildas). Åter ett ordspråk som inte direkt har med pärlor att göra utan verbet pärlande. 

Stuva in pärlan – Ta supen. Jmf ovan.

Koka till pärlor – Koka sirap eller liknande tills bubblor bildas. Äv. kallat att koka efter pärlesätt eller pärlevis.

* = Notera att pärlstickeri eller pärlstickning är det gamla ordet för broderi med pärlor och guldtråd, inte vad vi idag kallar pärlstickning.

~*~

Förutom ordspråk och uttryck återkommer pärlan också ofta i metaforer (pärlren, pärlklar, pärlande, som en pärla osv), men mer om det en annan gång. Idag lämnar jag dig med uttrycken ovan.


Foto: KotomiCreations [via Flickr.com], cc by-nc 2.0