Månadens pärlmix: Septemberbonus

Någon dag efter att jag skrev föregående inlägg med septembermixen så fick jag lite tid att fota en mix. Eftersom månadsmixen redan var färdigställd så har jag valt att behålla den och lägga till den nya mixen som en "bonus".

Bonusmixen går, om man hårdrar det, i samma stil som föregående mix. Det rödrosa är dock utbytt mot en mer rostig aprikos ton och en senapsgul nyans har lagts till som en brygga mellan det rostiga och det gröna -- en nyans som motsvarar de sektioner av den brokfärgade tråden där grönt och rött möts. Alla tre nyanserna kommer från Miyukis nya luminoussortiment, som består av allt från murriga naturtoner som de ovan till rena neonfärger.

Månadens pärlmix: September

På grund av det oförutsedda blogguppehållet så har det inte funnits tid att skapa en månadens pärlmix. Istället blir det därför en mix som tidigare har synts i artikeln Pärla med flerfärgad tråd. Färgerna är dock väldigt passande för september, en månad då mycket i naturen går i färgkombinationen rött och grönt: äppelträden, rönnarna, oxlarna, rådhusvinet, jordgubbsplantorna, jättebalsaminerna -- och snart kommer även andra träd att börja skifta från grönt till rött.

Pärlmixen är inte så mycket en pärlmix eller ens en kombination av pärlfärger eftersom färgen helt och hållet kommer från den brokfärgade silkestråden. Nyanserna kan lätt förändras genom att välja en ljust färgad transparent pärla istället för en klar. Till exempel ger en topasgul pärla en varmare höstton medan black diamond (transparent grå) ger tråden en mörk "antikbehandling". Mer tips kring att pärla med transparenta/klara pärlor och flerfärgad tråd finner du i ovanstående text.

För en riktigt höstig rödgrön färgkombination bör du fokusera på lite murriga nyanser. Klarröd och -grön blir lätt väldigt juligt. Hösten kräver rostiga röda eller rödorange nyanser (alternativt rosatonat som på bilden) och khakigröna toner. Om du inte använder flerfärgad tråd som blir det bäst om du blandar flera olika röda respektive gröna nyanser för att skapa variation och djup -- precis som ute i naturen eller trädgården. Fundera även på att mixa olika finishar.

Blogguppehåll p.g.a. sjukdom

"Höstsäsongen" hann knappt börja innan svårigheterna avlöste varandra. Just före bloggstarten blev en av våra katter riktigt sjuk (han är helt återställd nu!) och efter det var det min tur att börja bli krasslig -- samtidigt som en av våra äldsta katter, Mini, dog, för att göra allt ännu ledsammare..

Det är inget hemskt allvarligt fel på mig, inte så vitt jag vet, men penicillin har ännu inte fått önskad verkan -- förutom att kapa febern -- och redan före helgen kände jag att förra veckans blogginlägg var vad jag orkade med i nuvarande tillstånd. Just nu orkar jag inte sitta vid datorn och researcha och skriva.

Hur länge blogguppehållet kommer att pågå vet jag ej just nu eftersom det helt beror på hur snabbt jag kan börja tillfriskna. Som allra, allra minst blir det veckan ut. Just nu känns det som att även nästa vecka är i farozonen, men det beror som sagt helt på hur snabbt detta vänder. Jag har ingen aning just nu.

Uppdatering: Nya blogginlägg kommer med början vecka 40 (30/9)

Lästips: Beading Artistry for Quilts

Titel: Beading Artistry for Quilts
Författare: Thom Atkins
Förlag och år: C & T Publications, 2012
Sidantal: 112

Sammanfattning: Bok som går igenom olika sätt att smycka vaddtäcken (quilts) med pärlbroderi. Fokus är på teknik och inspiration, inte projekt, med praktiska exempel från författarens eget skapande.
Plus: Inspirerande bok med mycket ögongodis och bra praktiska tips.
Minus: E-formatet är lite tråkigt.
Rekommenderas till: Speciellt till dig som redan kan kvilta och vill använda pärlor för att ta dina kreationer till nästa nivå. Användbar och inspirerande även för andra som älskar pärlbroderi och vill skapa med lika mycket tyg som pärlor.

Det finns många olika typer av pärlbroderi och följaktligen finns det många olika pärlbroderiböcker. Beading Artistry for Quilts är en bok som främst är riktad till personer som gör lapptäcken/kviltar (även om många tekniker och tips dock passar andra typer av pärlbroderi). Här vill författaren Thom Atkins visa och beskriva sin metod för att smälta samman tyg och pärlor. Och det är just en fusion eller balans som han betonar, där pärlor och textil samspelar.

Vanligtvis är pärlor i textila verk begränsade till rent utsmyckande funktioner. De är där som pricken på i, strösslade här och där i små portioner, men de är inte självständiga designelement. Ta bort pärlorna och du har fortfarande en hel design. Atkins ville göra något mer än så när han började pärla sina textila konstverk. Han ville integrera pärlor och textil, göra båda till lika viktiga designelement utan att det ena tog över det andra. Där ligger fokus i boken och det är just detta som gör boken så intressant även för den som inte sysslar specifikt med lapptäcken. Även om du bara vill göra pärlbroderade smycken eller mindre tavlor så kan Atkins idéer och tekniker ge pärlaren möjlighet att reflektera mer över tygets, underlagets, roll och hur det kan få en tydligare röst i designen – trots att boken i princip handlar om ett motsatta, att ge textilkonstnären möjlighet att reflektera över pärlorna roll och hur de kan få en tydligare röst i designen.

Bokens upplägg kan beskrivas som en personlig monolog riktad till läsaren där författaren beskriver sin arbetsgång, hur han skapar olika effekter och vilka tekniker han använder. Genomgående använder han sina egna arbeten som exempel för att visa hur man kan göra och hur enkla stygn och pärlor på olika vis kan varieras för att skapa olika typer av utsmyckningar och designelement. Boken omfattar tekniker, praktiska råd och goda tips, allmänna diskussioner om det underbara med att pärla samt, förstås, ögongodis.

Efter en inledning som diskuterar vad pärlor har att göra på lapptäcken följer en genomgång av material och verktyg, vilken också ger flera praktiska tips. Därefter tas de grundläggande stygnen upp: raka stygn, efterstygn, läggsöm, latstygn, två enkla kantsömmar, pärlfransar samt tips för att sy större pärlor (bl a hur du tacklar svåra topborrade pärlor). Teknikdelen är intressant även för någon som inte arbetar med vaddstickning och lappteknik, speciellt av en anledning: grundteknikerna är mer eller mindre desamma som vid andra typer av pärlbroderi, men här finns en stor skillnad -- du får två helt olika effekter beroende på om du syr stygnet igenom alla lagren av tyg och vaddering eller om du bara syr genom det översta tyglagret.

Det kan finnas ett par ord eller begrepp, som är obekanta för pärlare (t ex stitch in the ditch, viket är ett vanligt begrepp). Dessa förklaras inte i boken eftersom den är skriven för läsare som redan kan grunderna i kviltning. Det är heller ingen bok som berättar hur du gör ett lapptäcke eller kviltat täcke: boken handlar om pärltekniker för täcken, inte hur du skapar eller avslutar dem. Är du intresserad av att göra ditt första pärlade täcke så bör du alltså finna en kompletterande källa till grunderna i kviltning/lapptäcke.

Efter dessa inledande kapitel kommer själva huvudnumret. Kapitel 4 beskriver hur du ska använda pärlorna och stygnen för att skapa effekter, linjer, färgskiftningar, struktur osv. vilka stygn som passar till vad och hur de kan kombineras. Det är ett teknikkapitel som drar exempel från författarens egna verk. På detta följer kapitel 5, som går djupare in på frågan hur pärlor kan användas på täckena (utsmyckning av täckets design, pärlmotiv över täcket eller en kombination av de två) och vilka element som påverkar pärlarbetet (från praktiska saker som tid och tillgång på olika pärlor till estetiska aspekter som färg, skala, konstrast osv samt rent praktiska saker som gravitation då en art quilt oftast hängs upp). Boken avslutas med bonusinstruktioner till pärlade infattningar samt ett 29 sidor långt galleri, som visar än mer av författarens vackra och varierade verk.

Boken är genomgående rikt illustrerad med Thom Atkins art quilts, vilka ofta visas både i helbild och detalj. Det enda man ibland saknar är att faktiskt se verken på riktigt – oavsett hur hög kvalitet fotona har så kan en tvådimensionell bild aldrig fånga hela intrycket av ett tredimensionellt verk. Pärlorna struktur, glans, tjocklek osv blir nästintill alltid reducerade på bild. Och i fall som dessa är djupet och strukturen en viktig del av upplevelsen. Det sagt är fotona förstås både vackra och inspirerade, rent ögongodis. Man kan inte begära mer av ett foto, men nog önskar man att hans verk fanns att beskåda någonstans i närheten.

Avslutningsvis några ord om bokens layout och format. Jag har läst boken som e-bok i pdf-format. Som pappersboksälskare (som inte har råd med en läsplatta) skulle jag dock rekommendera den i tryckt format, inte minst för att det är en bok man gärna vill bläddra i bara för att se bilderna eller slå upp en sida på måfå för inspiration och tips på vägen. Vissa e-böcker har extra stora, högupplösta bilder, vilket gör e-formatet praktiskt då man kan zooma in på detaljer, men det gäller inte för C&Ts böcker. Pdf-formatet känns dessutom lätt lite förlegat numer och det saknar många praktiska detaljer som t ex att kunna klicka sig fram till ett kapitel via innehållsförteckningen, men samtidigt är formatet enkelt, vilket innebär att boken kan läsas av de flesta på vilken dator som helst och det kräver inte en speciell läsplatta eller app. Inget slår dock en tryckt bok och faktum är att trots att jag fått en e-version så känner jag suget efter att köpa pappersversionen också. Kör e-formatet om du vill ha en billigare bok, direkt levererad till din dator, och/eller vill skona miljön. Eller om du behöver kunna förstora text och teknikillustrationer. Men är du som jag så lägger du gärna en slant till för att få denna inspirerande och spännande bok i tryck!

Fotnot: på engelska används orden quilt (vaddtäcke) och patchwork (lapptäcke) ibland nästan som synonymer, något även jag slarvat med i min text. Lapptäcke handlar om att sammanfoga tygbitar till en större yta, vilken sedan vanligtvis kviltas – även kallat matelassering eller vaddstickning på svenska. En quilt är ett kviltat täcke, som kan – men inte måste – ha gjorts i lappteknik. Även ett slätt täcke av en enda bit tyg kan kviltas. På engelska talas idag om art quilts, konsthantverk som främst är till för att hängas på väggen eller på andra sätt ställas ut snarare än att användas som just täcken. Denna bok handlar om just sådana ”konsttäcken”.

Tidigare recenserade böcker om pärlbroderi:

• Robin Atkins: One Bead at a Time
• Jane Davis: Bead Embroidery: The Complete Guide
• Sue Gardner (ed.): A-Z of Bead Embroidery 
• Kenneth D. King: Designs for Bead Embroidery
• Heidi Kummli & Sherry Serafini: The Art of Bead Embroidery
• Yukiko Ogura: La broderi de perles
• Sara Withers & Stephanie Burnham: Pärlteknik (endast delvis om broderi)

Inspiration: Ringhållarhalsband - ringhållarhängen

Fingerringar kan ibland vara ivägen eller riskera skadas t ex vid diskning, bakning, trädgårdsarbete, på jobbet osv. Ett praktiskt sätt att kunna ta av sin ring utan att slarva bort den är att använda ett s k ringhållarhalsband eller ringhållarhänge. Det är ett halsband med hänge som på ett eller annat sätt är designat för att man lätt ska kunna fästa på sin ring på det (utan att behöva ta av sig halsbandet). Det ska vara lila snabbt och lätt att fästa ringen på hänget/halsbandet som att lägga den ifrån sig någonstans.

Själva lösningarna för detta varierar. För den rene pragmatikern räcker det med en halskedja, som träs i en ögla genom ringen, men det finns även lite mer utsirade varianter, vilka även är fina smycken i sig. Bl a Alora Locks har specialiserat sig i halsband där ett vackert lås används som hänge och ringhållare. Det finns även de som säljer varianter med två lås som håller ringen, som exempel här. Emily C är en av de som fokuserat på ett hänge som håller fast ringen, se hemsidan både för foton på hållaren och en kort video som visar hur den fungerar. En betydligt mer avancerad design, specialtillverkad för en vigselring, kan du se hos Chuck Domitrovich.

Det finns förstås även halsband med ringhållare som är gjorda för de som inte alls vill bära ringarna på fingrarna eller som inte ha samma behov av att snabbt och lätt ta av och ta på en ring kanske flera gånger om dagen. Så som detta halsband (där ringarna kan bäras på två vis beroende på typ och antal).


Oavsett vilken lösning man själv väljer  så är två saker mycket viktiga: ringhållare ska vara smidiga att använda och de ska vara säkra. Ofta används hållarna för vigselringar, som kan ha stora både emotionella och ekonomiska värden, det räcker inte med t ex ett s-kroklås eller liknande att hänga ringen på utan det måste vara något som håller ringen på plats till hundra procent. (Ok, en krok som är så tajt att ringen måste tryckas på må vara säker, men å andra sidan kan den skada och slita en mjuk guldring.)

Tidsfördriv: Kulkedjeexperimentet

På grund av en miss så blev ingen text publicerad idag så som tänkt. Eftersom jag ligger efter med skrivandet nu senast på grund av sjukdom så passar jag därför på att som kompensation istället helt enkelt ge er något som främst till namnet är pärlbloggsrelaterat: en video som visar vad man kan göra med en grov kulkedja om man bara ha tillräckligt mycket av den.

Experimentet kallas på engelska för Newton's beads eller "Self siphoning beads". Steve Mould lade upp en video av det här, vilket enbart visar hur kulkedjan beter sig. Själva fysiken bakom diskuteras i den video från Earth Unplugged, som du kan se inbäddad ovan.

Andra varianter, som hos Steve Spangler, verkar istället använda sig av pärlor fastsmälta på tråd (tänk billiga plasthalsband/mardi grashalsband).

Historia: Antika pärlor kom från rymden

Tidigare i sommar kunde nyhetsmedia berätta om en undersökning som fastslog ursprunget på de 5000 år gamla järnpärlorna från Egypten, vilka syns i mitten på fotot ovan. Smyckena som pärlorna ingår i grävdes fram redan 1911, men de var i så dåligt skick att det med den tidens metoder inte gick att fastställa vilken sammansättningen järnet hade. Dagens moderna teknologi har dock gett oss nya verktyg för att undersöka föremål som dessa.

Nya undersökningarna visar att järnpärlorna är ungefär 5000 år gamla -- eller med andra ord 2000 år äldre än tekniken att smälta järn, något som genererat frågan: hur kunde man forma järn långt innan man kunde utvinna järn ur järnmalm? Med hjälp av modern röntgenteknik har forskarna nu också kunnat studera metallens struktur och metallsammansättning utan att skada de urgamla pärlorna. Utifrån detta anser de det bevisat att järnet kom från meteoriter, s k järnmeteoriter, och inte järnmalm (magnetit). Meteoriter av denna typ innehåller metalliskt järn, som inte behöver förädlas eller smältas för att bli metalliskt och därmed kunna bearbetas till föremål. Detta har man tidigare känt till bl a genom föremål som isolerade inuiter skapade med de s k Kap York-meteoriterna, något du kan läsa om exempelvis här och här.

Undersökningen har också gett oss en bild av hur meteoritmetallen bearbetades av människorna som fann den. Pärlorna skapades genom att bitar av meteoriten försiktigt hamrades ut till tunna plåtar, som sedan rullades ihop till rör -- en teknik som kan ha utvecklats just genom tillverkningen av dessa rörpärlor. Pärlorna träddes sedan på halsband tillsammans med guld och ädelstenar, vilket ses som ett tecken på hur värdefullt och exotiskt järnet ansågs. Att egyptierna kände till att järnet kom från rymden anses dock som mycket otroligt, det fick sitt värde genom att vara sällsynt, inte från att man kände till dess spännande ursprung.

Du kan läsa hela forskningsrapporten gratis på nätet här. Föredrar du en enklare sammanfattning av forskningsresultatet så har nyheten rapporterats på allt från Sveriges Radio till io9 i varierande detalj.



Foto: UCL Petrie Museum/Rob Eagle

Tävlingar och utmaningar: Septemberutmaningar

 
Ny månad betyder nya utmaningar för pärlare och smyckestillverkare. Här är en sammanfattning av aktuella månadsutmaningar (för andra under månaden aktuella utmaningar/tävlingar, se tidigare inlägg i kategorin Tävlingar och utmaningar). Som vanligt en mix av både rena utmaningar utan priser involverade samt utmaningar med tävlingsmoment och/eller utlottade priser. Numer finner du även några års- och veckoutmaningar utöver de månatliga i listan.

OBS! De flesta utmaningar håller på månaden ut eller avslutas upp till en vecka före månadsskiftet, men exakta datum kan variera -- några utmaningar har deadline i början eller mitten av månaden -- så läs regler och information noga för att inte missa din deadline. Ju fler utmaningar som läggs till listan, desto fler blir undantagen från regeln. Faktum är att de numer är så många att jag kommer att gå tillbaks och justera de utmaningar som har tidiga deadlines efterhand så återkom gärna och läs i mitten av månaden.

Se alla utmaningar efter brytningen.

Lästips: Tryckfel och rättelser

Att man fastnar på instruktioner kan bero på flera saker, men i mer eller mindre sällsynta fall kan vara instruktionerna och inget annat som det är fel på. Då kan det vara värt att kolla upp om det är en känd miss och rättelse finns tillgänglig. Misstag kan alltid ske och projekt/mönster är inga undantag. Tryckfel och skrivfel som en mening som fallit bort, ett tal som blivit fel eller en illustration som förväxlats kan ibland dyka upp i tidskrifter, e-projekt och böcker.

Om du misstänker att det finns ett fel, som du inte kan rätta till själv med hjälp av skicklighet och fantasi, så kan det finnas rättelselistor, errata, t ex på förlagets hemsida, i nästa nummer (om felet är i en tidskrift) eller på designerns hemsida eller blogg. Om felet upptäckts efter tryck men före leverans kan det i sällsynta fall hända att ett rättelseblad medföljer trycksaken.

Finns ingen rättelse, antingen öppet publicerade på en hemsida eller som tillhandahålls vid kontakt, så kan det, speciellt om det gäller en alldeles färsk publikation och ett fel som inte är lätt att fixa själv, vara värt att kontakta utgivaren eller designern direkt för att göra dem uppmärksamma på missen så att de kan publicera en rättelse och korrigera ev. framtida utgåvor.