Historia: Pärlor som medicin

Att pärlor kan vara fantastisk terapi kan nog många skriva under på, men de har också betydligt mer bokstavligen använts som medicin under antiken och medeltiden. Äkta pärlor ansågs både i Öst och Väst, från Kina och Indien till Arabien och Europa, vara verksamt mot diverse sjukdomar, krämpor och problem. Pärlor kunde fungera som allt från afrodisiaka till botemedel mot sinnesjukdom. Ibland kunde det räcka att bära pärlsmycken eller placera en pärla på kroppen för att få effekten, men pärlorna kunde också malas ned och blandas till verksamma läkedrycker, balsam och salvor. Pärlorna användes alltså både utvärtes och invärtes -- en kur som måste ha varit väldigt dyr i en tid då pärlor ännu inte kunde odlas fram (jämför Culpepers kommentar längre ned). Främst användes de allra minsta pärlorna, de som kallades pärlfrön, eftersom de hade minst värde som smyckesstenar och juveler.

Från antika Kina finns berättelser om hur pärlpulver började användas som ansiktspuder av kvinnor för att hålla huden ung. Det hade börjat som något skådespelare under Tangdynastin använde under sitt teatersmink, men spred sig sedan vidare och blev populärt vid hoven. Under en senare dynasti gick änkekejsarinnan ett steg längre och inte bara pudrade sig med pärlor utan använde även pulvret som en invärtes kur. Resultatet lär ha varit mycket gott.

I gamla kinesiska medicinalböcker ansågs pärlorna också fungera bra mot allt från diarréer och feber till dålig syn och svaga nerver, något som bl a beskrivs i Li Shizhens bok Pentsao Kanmu, som gavs ut på 1500-talet.

Från Europa har vi flera medeltida dokument där pärlornas positiva medicinska egenskaper tas upp. På 1200-talet skrev t ex filosofen, teologen och naturforskaren biskop Albertus Magnus att pärlor var en bra medicin mot mentala sjukdomar, kärlekssjuka, hemorrojder och dysenteri. Vid samma tid rekommenderade Alfons av Kastilien, efter att ha läst Aristoteles, pärlor mot hjärtpalpitationer, nedstämdhet och alla sjukdomar som orsakas av melankoli då pärlorna renar blodet. Främst borde pärlorna intas pulveriserade i en örtablandning, men vid melankoli föreslås att ögenen ska baddas med pärlpulver.

S. Berchelt beskrev på 1580-talet i sin bok Om pestilentzien och hennes orsaker att pärlor skulle intagas som medicin i form av pulver eller lösning och Olaus Martini skrev runt 1600 att om man fick kolik "tå må man bruka pärlor, som äre kompne af Matkeskal, them små stöta och dricka medh ööl eller wijn". Från samma århundrande finns uppgifter om att ordet pärlsocker hade en helt annan innebörd: då var det ett läkemedel som bestod av socker kokt i rosenvatten vilket tillsattes pulveriserade pärlor. J. von Hoorn skriver 1697 i Den svenska välöfvade jordgumman att "Man gifwer Barnet [som lider av "hjärtsprång"] Linde-BlomsterWatten med Pärl-Såcker och Edelhertz-Pulfwer".

Det fanns även läke- och skönhetsmedel som kallades pärlmjölk och pärlvatten, vilka ursprungligen innehöll pulveriserade, äkta pärlor, men vars recept med tiden förändrades så att de senare kom att innehålla pulveriserade ostronskal eller magnesium istället. Utöver detta innehöll medlet bittermandelvatten, ev. kanel, sockersirap och vatten. Pärlekonfekt var ytterligare ett exempl på läkemedel, som bestod av pulveriserade pärlor och socker.

Anselmus de Boodt, som under det tidiga 1600-talet var livmedikus vid Rudolf II:s hov, ansåg att pärlor var en utmärkt stärkande kur, som näst intill kunde återuppliva de döda så potent den var. Inget gick upp emot vad han kallade aqua perlata, en dryck gjord på pärlor upplösta i vinäger eller citronjuice. Drycken späddes ut med mer citron, sötades och smaksattes med rosenvatten, jordgubbstinktur eller gurkörtsblommor och kanelvatten. Speciellt rekommenderade han drycken för "förpestande och fördärvlig feber".

En annan 1600-talsläkare, britten Nicholas Culpeper, skrev följande om pärlor: "Pearls are a wonderful strengthener to the heart, encrease milk in nurses, and amend it being naughty, they restore such as are in consumptions: both they and the red coral preserve the body in health, and resist fevers. The dose is ten grains or fewer; more, I suppose, because it is dear, than because it would do harm."

Pärlpulvren och tron på pärlans medicinska egenskaper försvann inte så snabbt. I den så kallade uggleupplagan av Nordisk familjebok stod år 1915 (liksom i den äldre utgåvan från 1888) att läsa: "Sönderstötta pärlor, nyttjade som stoppande medel, voro förr officinella, äfven i Sverige, och finnas ännu på gamla apotek."

Enligt rykten så åt Kokichi Mikimoto (1858-1954), den japanske entreprenör som fått äran av att vara den förste som lyckades odla pärlor, två pärlor om dagen i hälsobringande syfte.

Än idag kan man finna pärlpulver, som bl a som används i framställning av farmaceutiskt kalcium. Kinesiska pärlpulver, vilka beskrivs som en del av den traditionella kinesiska medicinen, marknadsförs som verksamma mot en mängd åkommor. De anses lindra oro, nervositet och spänning, främja god sömn, motverka nervsjukdomar och dåliga nerver samt för att förhindra eller överkomma trötthet. Pärlpulver kan förbättra synen, stoppa konvulsioner, motverka sjukdomar bl a genom att stärka immunförsvaret, tillföra kroppen aminosyror och främja föryngring av huden. En indisk forskare hävar t o m att pärlor kan bota cancer. Tro't den som vill!

Pärlor används även som "high-techfiber" i stickgarner, vilket du kunnat läsa om här, och även då marknadsförs de med många och mirakulösa egenskaper så som att de skyddar huden mot direkt uv-strålning och därmed minskar hudens åldrande. Ja, faktum är att någon källa t o m menar att fibrerna kan minska risker för inflammationer och infektioner. Påståendena skulle nog inte hålla för en vetenskaplig undersökning, men de säger något om hur tanken på pärlan som medicin och skönhetsmedel verkar locka än idag.



Källor:
Culpeper's Complete Herbal: A book of natural remedies for ancient ills (Wordsworth Editions, 1995)
Kari Pearls: Pearls in Medicine in Ancient and Modern Days (delvis baserat på Joan Younger Dicksons bok Book of Pearls)
Nordisk familjebok
Pearl Guide: Pearls and Medicine
Pearls International: Pearls as Medicine
Svenska Akademiens Ordbok

Notera att jag här främst använt mig av lättillgängliga internetkällor -- inte världens bästa eller mest pålitliga metod! Ta alla uppgifter med en nypa salt tills du kunnat verifiera dem i mer tillförlitliga källor.