Teknik: Japanskt pärlbroderi

Japanskt pärlbroderi utvecklades under meijiperioden (1868-1912). Vid den tiden påverkades kejsardömet Japan av västerländska influenser inom bl a mode sedan hamnar öppnats upp för amerikanerna vid mitten av 1800-talet. Influenserna utifrån gjorde att de inhemska pärlteknikerna kombinerades med västerländska utstyrslar, vilket bl a gav upphov till populära modeaccessoarer som pärlbroderade handväskor som importerades av de europeiska modehusen. Utbytet mellan modehusen och de japanska pärlarna kom att fortsätta under 1900-talet.

Pärlbroderierna är resultatet av att pärlor integrerades i traditionella broderimönster och -tekniker, den typ av fritt broderi som kallas japanskt broderi (nihon shishu). Istället för silkes- och metalltråd så skapas motiven med pärlor, men de klassiska karaktärsdragen är fortfarande synliga. Hos Japanese Embroidery Centre UK marknadsförs det japanska pärlbroderiet som mer förfinat än många andra typer av pärlbroderier.

Förutom broderiteknikerna i sig är kanske ett karaktäristiskt drag, utifrån vårt perspektiv, att japanskt broderi och pärlbroderi ibland görs med hjälp av verktyg som koma och tekobari samt att tyget spänns upp i japanska broderiramar.

Kurser i japanskt pärlbroderi hålls i flera länder. Exempel på kurser och bilder på pärlbroderier kan du hitta hos Japanese Embroidery Center. De har bl a mästerpärlaren Reiko Matsukawa som lärare. Hon har skrivit böcker som Bead Embroidery Bag (på japanska, men engelsk sammanfattning finns) i ämnet. Se även  Threads Across the Web där Carol-Anne Conway dokumenterar sina framsteg med sina fina japanska pärlbroderier. Bland bilderna kan du se såväl närbilder av detaljer som hur ett broderi växer fram.


Fotnot: Fritt broderi innebär att man syr sina stygn oberoende av hur tyget är vävt till skillnad från trådbundet broderi där stygnen styrs av tyget/väven. Exempel på trådbundet broderi är stramaljbroderi och korsstygnstavlor. Pärlbroderi är ofta, men inte alltid, fritt.