Material: Testa äktheten i silver

Det kan finnas flera orsaker att vilja testa om en pärla eller smyckesdel är gjord i sterling silver eller ej. Antingen kan det handla om att materialet är okänt eller så är det osäkert om en smyckesdel, som sålts som sterling silver, verkligen är det. Tyvärr går det inte alltid att lita på alla säljare -- genuina misstag eller oärlighet -- och i vissa fall är metalldelar t o m felaktigt stämplade med 925, symbolen för sterling silver (betyder att 925 tusendelar eller 92,5 % av metallen är silver). Även finsilversymbolen, 999, missbrukas ibland, men eftersom sterling silver är den vanligaste silverlegeringen så är den också betydligt mer missbrukad både i produktbeskrivningar och stämplar.

Det säkraste sättet att testa silverdelar är att använda silvertest. En vanlig metod är s k stenprobering, som du kan göra själv. Butiker specialiserade på ädelsmide brukar sälja proberset för guld (olika karathalter) och silver. Vissa juvelerare kan också erbjuda tjänsten att testa dina smycken eller smyckesdelar om du inte vill investera i ett eget set (av kostnadsskäl eller pga kemikalierna). En annan typ av silverprobering direkt på objektet kan du läsa mer om hos Liberty Silver. Att droppa syra på ett smycket lämpar sig dock inte om du har andra, känsliga material nära metallen.

Lite mindre tillförlitliga metoder finns också, som kan vara användbara i hemmiljö. På UK Beaders blogg beskrivs två av dem: lukttestet, som avslöjar kopparbaserade oädla delar, och magnettestet, som kanske främst avslöjar järn-/stålbaserade smyckesdelar. Notera dock att även klo- och magnetlås samt springringar av äkta silver innehåller en stålspiral respektive magneter, som kan påverka det senare testet. Utöver stål och nickel är även kobolt naturligt magnetiskt. Magnettestet används först och främst som uteslutningmetod: om en smyckesdel inte är magnetisk så säger testet ingenting om vad för metall testobjektet består av. Nicklet i smyckesdelen behöver inte nödvändigtvis ge utslag. För magnettest används ofta neodymmagneter.

Ytterligare ett test som kan vara värt att nämnas är det rent visuella: silverplätering ligger ofta, men inte alltid, ovanpå en metall i annan färg. Skrapar du på ytan eller kapar en tråd så kan pläteringen försvinna och metallen under skymta fram om smyckesdelen inte är i solitt silver. Det kan dock vara lite svårare att se om delen är tillverkad i en "vit metall" snarare än koppar eller mässing. Använd gärna lupp eller förstoringsglas för att verkligen närgranska delarna. Tyvärr kräver testmetoden i princip att du förstör smyckesdelen, åtminstone om den visar sig vara pläterad (försilvrad). Det finns även "silverfärgade" delar, som inte är pläterade utan "naturligt" silverfärgade, även om nyanserna kan skiljas. Det finns så väl oädla metaller (t ex zink) som ädla (platina, vitt guld).

Notera även att det numer förekommer att äkta silver dras över med äkta silverplätering (försilvras): ett sätt att slippa en kostsam process med att slipa och polera silvret utan istället snabbt dölja alla skavanker. Vanligt är också rodiumplätering över sterling silver. Kallas oftast rodinerat silver på svenska. Rodium eller rhodium är en ädelmetall, som påminner om silver, men inte oxiderar, vilket gör den populär att använda på silver. På engelska kallas detta Italian finish, men notera dock att i t ex Mexiko används ordet om förkromat sterlingsilver (krom är vid sidan av kobolt och nickel en av de vanligaste metallerna folk är allergiska mot).

Tips: Ska du handla silver på t ex eBay kan det vara bra att läsa beskrivningarna noga. Vissa säljare framhäver produkternas kvalitet genom att skriva om 925 sterling silver eller 14k guld i rubrikerna -- men när du närgranskar beskrivningarna så framgår det att det är oädla delar som pläterats med silver eller guld. Det framhävs dock inte lika starkt så det är lätt att missa för en jäktad eller ovan köpare.