Material: Tagua -- vegetabiliskt elfenben

Tagua är en nöt även känd under många andra namn som corozo, palm seed/palmfrö, palm ivory, vegetabiliskt elfenben och brasiliansk stennöt. I äldre tiden kallades tagua även elfenbensnötter (och växten elfenbenspalm) på svenska, men detta är inte så vanligt i dag. Tagua är det namn som används av indianerna i Ecuador.

Tagua har utnyttjats i århundraden, bl a till mat och timmer, men det som gjorde tagua internationellt intressant var att dess struktur och färg så mycket påminde om elfenben, varför den tidigt blev efterfrågad som elfenbensimitation. Från 1800-talet fram till andra världskriget så var tagua ett välanvänt substitut, som bland annat användes i stor omfattning för tillverkning av knappar utöver imiterade elfenbenssniderier. Runt förra sekelskiftet så exporterades så mycket som 40 000 ton tagua till Europa och Nordamerika. När plasten kom ersatte den nästan helt tagua. Idag, i tider då vi tänker på miljö och vill skydda elefanter från utrotning och jakt likväl som regnskogen från skövling, så har nöten dock fått något av en renässans som material för knappar, pärlor och smycken. Den har också blivit ett efterfrågat alternativ till valrossbetar för scrimshawarbeten. Då sammanfogas flera nötter med bindemedel för att bilda större stycken än de 4-6 cm stora nötterna räcker till på egen hand.


Ursprung och produktion
Taguanötterna kommer från elfenbenspalmerna, Phytelephassläktet, som växer i Sydamerika från Panama till Peru. Palmerna växer vilt i regnskogarna, de är alltså helt vildväxande och inte odlade på exempelvis skövlad regnskogsmark. Liksom med flera växtarter så delas palmerna upp i hon- och hanväxter. När honpalmerna blivit 10 år så börjar de för första gången att bilda sina stora frukter. Dessa har en geléartad cellulosasubstans inuti, som över tid stelnar och bildar taguanötter. Nötternas storlek kan variera från körsbärsstora till storlekar som ligger närmare en grapefrukt, men är i genomsnitt ungefära lika stora som vanliga hönsägg. Varje palm ger tre skördar per år och kan leva i upp till hundra år. Varje årsproduktion från en enda palm motsvarar samma mängd elfenben som en genomsnittlig elefantbete ger.

Nötterna skördas för hand ute i skogarna när de faller till marken, antingen när vilda djur redan ätit bort skalet eller när de är helt färska och skalet tas bort för hand. Nötterna får sedan torka i ca 2 år för att bli riktigt hård. När nötterna torkat bearbetas de för hand i flera steg för att bilda färdiga produkter: de poleras, skivas eller karvas och färgas. Taguanötter är så täta att de faktiskt kan poleras i en stentrumla eller med tennoxid och putsskiva.


Tagua och hållbar utveckling
Tagua ses som ett hållbart material ur många perspektiv. Först och främst innebär den som elfenbensimitation förhoppningsvis en minskad efterfrågan på elfenben från djur (elefanter, valrossar etc), vilket i sin tur minskar den illegala jakten på utrotningshotade arter.

Ännu ett miljöargument är att tagua kan bidra till ett hållbart skogsbruk då nötterna gör träden för värdefulla för att skövlas. Ett träd som huggs ned genererar en inkomst en gång som timmer, medan ett träd som får stå kvar kan ge nötter och därmed intäkter under en livstid. Regnskog skövlas dels för att säljas som timmer, men ännu mer för att ge plats för jordbruksmark, t ex för att göda upp de nötkreatur som sedan exporteras som billig filé till länder som Sverige. En amerikansk miljögrupp har räknat ut att taguaproduktion kan generera en inkomst som är upp till fem gånger högre än vad en bananplantage eller nötboskapsranch kan ge.

Om palmerna får stå kvar så gynnas inte bara de -- bl a P. aequatorialis, den viktigaste arten, klassas idag som missgynnad på rödlistan -- utan även många andra växter som lever runt palmen. Efterfrågan på tagua kan med andra ord gynna den biologiska mångfalden.

Och det är inte bara ekologisk hållbarhet taguaproduktionen gynnar, utan även en ekonomiskt och socialt hållbar utveckling. Taguahandeln används som ett sätt att stimulera mikroföretagandet bland fattiga i Sydamerika. Genom att nötterna måste plockas i skogen så går arbetstillfällen till lokalbefolkningen, snarare än koncentreras till städer. Arbetstillfällen inom taguabranschen kan dämpa intresset för exempelvis kokainodling i länder som Colombia och genom att ge jobb till vuxna kan barnarbetet minska, menar Acaibeads, som även uppger att enbart i Panama uppskattas tagua generera inkomster för över 30 000 familjer. Tagua igår dessutom i flera fair tradeprojekt, vilka fokuserar på att bl a ge skäliga löner till arbetarna och utveckla lokalsamhällena.

Noteras bör dock, som med mycket, att alla effekter är svåra att förutse och alla förhoppningar inte alltid infrias. Skulle trycket på taguaproduktionen bli för hårt så skulle vi säkerligen börja se negativa effekter även med denna. Det finns inget större kontroll av taguaproduktionen, men det bör nämnas att exempelvis WWF klassar tagua som ett oftast ok material att använda eller köpa i form av etiska souvenirer. Och tagua är åtminstone ett försök att vända negativa trender och istället skapa en positiv utveckling i länder som behöver detta.


Pärlor och hängen
Pärlorna finns i många former, från hela nötter till utskurna plattor och kulor eller handsnidade intrikata pärlformer. De handsnidade taguapärlorna, ofta med djurmotiv, är mycket välarbetade och värda att ta sig en extra titt på! På fotot ovan syns även ett lasergraverat hänge från USA. Fler bilder på olika typer av taguapärlor -- liksom taguanötter -- hittar du bland länkarna nedan.

Tagua kan också med fördel färgas in och målas, vilket gjort att du idag kan hitta många färgstarka taguapärlor. Taguanötterna passar till så väl naturnära smycken som modernt elegant design, nedtonade smycken så väl som stora och färgstarka.


Källor:
Acaibeads
Botanical Beads
Runeberg: Nordisk Familjebok
Vilma Velasquez
Wayne's Word
Wikipedia
WWF: Guiden till souvenirer tillverkade av vilda djur eller växter (pdf-fil)

Notera: Det finns även andra palmfrön än tagua som går under epitetet vegetabiliskt elfenben. För mer information om dessa, se Wayne's Word.