måndag 17 juni 2013

Teknik/mönster: Boncuk oya -- turkisk spets med pärlor





Oya är namnet på turkisk eller anatolisk spets. All oya innehåller inte pärlor (boncuk), men det är ett vanligt inslag i både sydda och virkade spetsar.

Tyvärr likt många andra gamla textila hantverk har oya upplevt en nedgång i en modern tid där få har tid att sitta med ett långsamt och pilligt handarbete dagarna i ända. Dock finns oya i modern tappning kvar och även ett visst internationellt intresse för dessa vackra spetsar. Några känner kanske igen tekniken och modellerna från japanska Midori Nishidas böcker The Beaded Edge och The Beaded Edge 2, vilka handlar om just virkad boncuk oya.


Historik

Turkisk oya har sin motsvarighet i grekisk oa och armensk bebilla. Det är en mycket gammal handarbetstradition, en källa daterar ursprunget till 600-talet f Kr och en annan nämner ännu äldre fynd av oya.

I gamla tider tillverkade unga turkiska flickor oya för sina brudkistor och hantverket gick i arv från mor till dotter. Motiven i oya varierar från enkla bågar till underbart intrikata, tredimensionella blommor. Varje mönster har sitt speciella namn. Olika blomspetsar användes i olika åldrar med vissa blommor för äldre kvinnor och andra för de yngre. Det sägs att ogifta flickkor, blivande brudar och unga kvinnor använda olika spetsar symboliskt för att uttrycka sin känslor för t ex den blivande svärmodern eller äktenskapet de skulle träda in i. I vissa områden skulle den trolovade skicka en spets till sin blivande svärmor och valet av motiv berättade vad hon ansåg om deras framtida relation. En brud som var olycklig över den man hon skulle äkta kunde bära en speciell spets vid bröllopet för att visa alla vad hon ansåg om det hela. Det är inte för inte som en artikel om oyans historia kallar handarbetet för de anatoliska kvinnornas språk.
 
 Även om spetsen från början enbart syddes i spetssöm så omfattas begreppet idag också om spets i samma stil gjort i andra tekniker så som virkning, gaffelvirkning och frivoliteter. Som du kommer att märka är virkning den vanligaste oyatekniken idag. Resultaten blir en något tjockare och grövre spets än den som sys med tunn tråd, men å andra sidan går det snabbare att färdigställa spetsen.

Traditionellt används oya -- med eller utan pärlor -- främst som dekorativa kantningar på klädesplagg, sjalar, dukar med mera, men idag har spetsen också fått andra användningsområde, bl a som smycken.

Mer om oya kan du läsa exempelvis i artiklarna Oya, The Language of Anatolian Women och Oya, the Ancient Art of Needle Lace. Ett galleri med modern oya kan du finna i denna flickrgrupp. Där finner du även en liten ordlista med de mest centrala begreppen. En mängd olika pärlade spetsar kan du se på Binazim Örgü Örnekleri.


Tekniker och mönster

På engelska finns som sagt virkad boncuk oya beskriven i böckerna The Beaded Edge och The Beaded Edge 2. På Crochet Me kan du finna ett gratis mönster från böckerna och hos Beading Daily finns instruktioner till den enklaste av virkade uddkanter. Det japanska förlaget, som gav ut originalböckerna, har även publicerat två videor med instruktioner på YouTube: Video 1 och Video 2. Instruktionerna är på japanska, men videorna är mycket tydliga.

Gratismönster med steg-för-stegbilder hittar du bl a i virkprojekten Carnation oya, Let's make bead oya together och Turkish flat bead crochet. Ett exempel på spets i gaffelvirkning (s k firkete) hittar du i denna video samt på denna sida. I det senare projektet används en säkerhetsnål istället för den speciella virkgaffel som annars används vid gaffelvirkning.

Anatolian Collections har två gratismönster på sin blogg: Let's make bead oya together och Seven oya edging. Hon säljer två mönster för nedladdning: Hyacinth och Daisy.

På Beadcrochetsnakes.com kan du lära dig Turkish flat bead crochet (ej samma som ovan). Sidan omfattar instruktioner för både höger- och vänsterhänta. Tekniken beskrivs även i YT-videon Turkish love knot bracelet.

Det finns även ytterligare YT-videor så som Turkish bead oya och Boncuklu tulbent oyasi orulusu. De visar hur mönstrer virkas, men det finns tyvärr inga kompletterande skrivna eller talade instruktioner.

Väldigt många mönster finns inte nedskrivna, vilket inte är så konstigt med tanke på att mönstren traditionellt förmedlades från en generation till den nästa direkt och mönstren förvaras i de oyakunniga kvinnornas huvuden. Förutom ovan nämnda mönster på nätet och de japanska böckerna finns det även några turkiska böcker med oyamönster, varav några inkluderar pärlspetsar. En bok på turkiska och engelska, som omfattar pärlmotiv, är Oya Culture since the Ottomans av Taciser Onuk. För en längre boklista (med böcker som inte nödvändigtvis innehåller pärlor), se denna sida.


Foto: Wendy Harbaugh/Sunshine's Creations, CC BY-NC-ND 3.0

2 kommentarer:

  1. Så vackert! Det var intressant att läsa om oya. Läste en artikel i Piecework som handlade om traditionell oya som sys. Det är vackert med pärlor på oyaspetsen. Det stod också att oyaspets numera mest används av äldre kvinnor på landet på deras sjalar. Milka

    SvaraRadera
  2. Jag rekommenderar Figen Cakirs Needle Lace Flowers från 2013. En bok som man blir glad av och får lust att sy oyablommor. Anna

    SvaraRadera

Frågor, tips, synpunkter eller kommentarer? Skriv gärna en rad här -- vill du hellre ta det privat hittar du min e-postadress under Kontakt (flikarna under bloggrubriken). Tänk på att frågor som ställs i kommentarerna besvaras här. Vill du ha svar via e-post är det bäst att istället maila direkt.

Tack för din kommentar!

Related Posts with Thumbnails