Historia: När ett kors inte är ett kors

Ord har en förmåga att förändras över tid. Ibland är det ordet i sig som förändras och ibland är det ordets innebörd som glider. Ett exempel på det kan man finna i dräktsilver (dvs de smycken och detaljer av silver som användes för att smycka folkdräkter, speciellt i Skåne*) och mer specifikt i de hängsmycken som användes till kvinnornas högtidsdräkter. De vanligaste hängena kallas kors, men namnet till trots är det bara en del av dem som faktiskt är korsformade. Flera är istället runda och de behöver inte ens ha ett ingraverat eller präglat korsmotiv som skulle kunna förklara namnet.

Hur kan detta då komma sig? Är inte ett kors ett kors? Ja, det enklaste svaret är att de tidigaste och allra vanligaste hängena var i form av kors och krucifix (= kors med den korsfäste Jesus på) så med tiden kom ordet kors att bli synonymt med ett hängsmycke, även sedan det kom nya former av hängen.

Ovan syns exempel på två gamla skånska striglakors med den karaktäristiska T-formen. En form få skulle tveka för att kalla korsformad. Men så finns det alltså även andra typer av "kors".

En vanligt benämning på runda hängen var trillekors eller trinnkors. Trilla betydde förr också att rulla och trinn hör i hop med trind, alltså något med en rund form. Dessa namn användes för att skilja hängena från striglakors som har armar som striglar, dvs strålar utåt. Trillekors kunde ha olika utseende, som synes ovan (klicka för förstoring), men det gemensamma var alltså att de var runda hängen till skillnad från de korsformade.

Om trille- eller trinnkors var en allmän benämning på runda hängen så fanns det även mer specifika ord för speciella typer av dessa. Till exempel kallades vissa hängen Jesu namn-kors då de hade bokstäverna IHS, gammal förkortning av namnet Jesus, präglade eller ingraverade. Exempel på dessa kors ser du i mittenkolumnen av kollaget ovan.

En typ av hängen, som har senmedeltida ursprung, är sållakorset eller resselkorset (ressel eller rissel är ett sorts större, grövre såll). Det har fått sitt namn av att det består av ett sammanflätat IHS-monogram med mellanrummen utsågade, vilket i mångas ögon såg ut som ett såll.

Även om hängena ovan inte varit korsformade, namnet till trots, så har de i alla fall ofta haft religiösa motiv, men så behöver inte nödvändigtvis vara fallet. En anna populär typ av "kors" var nämligen penningkorset, ett hänge som bestod av ett inramat mynt eller minnespenning med tillhörande löv (löv är namnet på de små hängen som dinglar i "korset"; utöver rombformade löv var runda skålar och mariamonogram vanliga "dingel"). I gamla smycken har mynt från så sent som Gustav II Adolfs tid bevarats och i de gamla danska landskapen användes länge danska mynt i dessa smycken -- och på andra håll i landet finns exempel på smycken med ryska mynt. Gamla eller utländska mynt som kunde användas som betalningsmedel passade ju perfekt i smycken, eller så sparades de som minnen. I Småland kallades kedjan som hänget dinglade från för dalkedja med syftning på rikdalern som ofta användes i hänget.

Slutligen kan även ellakors nämnas. Dessa hängen, som även kallades älvkors eller alfkors, är magiska amuletter som ansågs skydda mot sjukdomar orsakade av ellen, ett vattenväsen som likt älvorna kunde sätta sjukdomar på folk så som utslag, hudsjukdomar och värk. Ellakors tillverkades av silver bäraren tiggt ihop efter folktrons alla regler och ritualer, s.k. tiggesilver (och korsen kallades ibland därför tiggekors). De graverades med kristna ord och symboler, ofta men inte alltid med ett stort kors. Denna typ av kors skulle bäras mot huden, under kläderna, och var alltså mer en amulett än ett smycke. Med tiden kunde ellakors gå i arv och hamna i händerna på mindre skrockfulla personer, som lät förgylla hänget och använda det som ett rent dekorativt smycke.

Så kan det alltså vara, ett kors behöver inte nödvändigtvis vara ett kors. Inte i bemärkelsen ett korsformat, oftast kristet, hänge i alla fall. Ett kors kan faktiskt vara runt som ett mynt ibland och inte alls ha något med kristendom att göra. När ord skiftar betydelse kan det mesta hända.

~*~

* = Dräktsilver inkluderar halssmycken, fingerringar, bälten, s.k. huvudsilver, halslås, broscher, spännen, maljor, hakar, söljor, knappar och sjalnålar. Med andra ord både rena smycken och dekorativa men praktiska detaljer som höll ihop kläderna (och skorna).

Källor:
Kringla
Sigfrid Svensson: Folkligt dräktsilver ur Kulturens samlingar
Svenska Akademiens Ordbok (nätupplagan)

Foton: Alla foton kommer från Nordiska Museet, med undantag för det vänstra sållakorset (Helsingborgs museer) samt högra penningkorset och ellakorsen (Malmö museer), och är använda under licens CC BY-NC-ND 3.0. Via Kringla.