Hållbar utveckling: Läder -- välj rätt och undvik miljögifter

Skinn och läder kan vara mycket populära materialval för smycken. De är estetiskt tilltalande, håller bra och passar inte minst för unisexstilar och herrsmycken. Men som med så mycket annat finns där moment i beredningen av materialet, som kan vara tveksamt ur miljö- och hälsosynpunkt. När Naturskyddsföreningen undersökte vanliga skinnskor förrförra året så fann de rester av arsenik, kvicksilver och bly. Miljöpartiet lade vid ett tillfälle fram en motion till riksdagen om att kromgarvat läder och skinn borde klassas som miljöfarligt avfall.


Miljörisker med konventionellt läder
Problemet ligger inte minst i garvningsprocessen. Skinn (läder, mocka, nubuck osv) måste garvas innan det används för att materialet ska konserveras, men också bli mjukt och följsamt. En snabb och billig metod för detta är kromgarvning, som är den vanligaste metoden idag. Den ger ett läder som är mjukt, töjbart och lätt att färga. Men krom är en tungmetall och som sådan kan den inte brytas ned i naturen utan följer antingen med i avloppsslammet från garveriet eller hamnar i naturen när skinn- och läderprodukterna kastas. På soptippen kan kromet omvandlas till ett cancerframkallande ämne. Det är för övrigt inte ovanligt för människor att vara allergiska mot krom, som finns i många metallverktyg men även t ex vissa mässingspärlor och förkromade stålprodukter som smyckeskedjor, vilka ytbehandlas med krom för att få en bättre glans. Förutom krom förekommer även andra tungmetaller i kromgarvningsprocessen.

Vissa färgade skinn- och läderprodukter är dessutom färgade med så kallade azofärger, en typ av färgämnen som förbjöds i livsmedel i Sverige på 1970-talet på grund av de ansågs vara både allergi- och cancerframkallande (idag hittar du dem, tack vare EU, åter i godishyllan och färgglad cupcakes). Idag anses azofärgerna även ha samband med hyperaktivitet och koncentrationssvårigheter hos barn. Azofärgerna kan tas upp genom huden från skinnprodukter, enligt Naturskyddsföreningen.

Slutligen kan vi även få i oss giftiga bekämpningsmedel som bromerad fenol -- vilken misstänks vara hormonstörande precis som bisfenol a, som idag sätts i samband med sådana folksjukdomar som diabetes, cancer och fetma -- då läder och skinn ibland besprutas för att förhindra mögelangrepp vid lagring och transport.

Kritik från miljörörelsen har sakta fått industrin att börja se över hur läder framställs. Det innebär dock inte att kromgarvningen helt försvinner -- faktum finns att vissa säljare lanserar sig sin produkt som miljövänlig trots att de använder sig av krom! De menar att produkten är miljövänligare eftersom de numer tar hand om  sitt restavfall på ett bättre sätt. Det förändrar dock inte problemet med exponering vid användning och risker när läderprodukterna kastas.


Miljövänliga val
För att undvika att bidra till miljöbelastningen och eventuella hälsorisker finns det dock ett alternativ, som dessutom inte är särskilt svårt att finna: naturgarvning eller vegetabilisk garvning. Vid denna process används biologiskt nedbrytbara vegetabiliska garvämnen, som finns i t ex ekbark, istället för tungmetaller. En process som bland annat används av många svenska garverier. Gör du tenntrådsarmband så lär renskinnet du använder med stor sannolikhet vara vegetabiliskt garvat. Naturgarvning är inte helt utan negativa miljöeffekter, men med god avloppshantering är det ändå ett betydligt miljövänligare alternativ.

Naturskyddsföreningen tipsar om att du som konsument har en laglig rätt att få veta om en produkt innehåller ämnen som är tillståndsskyldiga inom EU. Om du frågar köparen ifall lädret är kromgarvat ska denne alltså kunna svara på din fråga -- annars bryter de mot lagen.

Ännu ett miljöproblem kan vara var eller snarare hur djuret, som gett oss lädret, växt upp. Exempelvis säljer Tandy Leather Factory läder från sydamerikanska nötdjur, som inte bara är naturgarvat, men också garanterat inte kommer från djur som växt upp i regnskogen där denna viktiga naturresurs skövlas för att ge plats för storskaliga betesmarker. Det går inte att bortse ifrån att all djurhållning inte är i samklang med naturen och varifrån lädret kommer påverkar hur miljövänligt man kan se det som. Eftersom mycket läder kommer från kor hamnar vi i en diskussion kring exempelvis hur nötboskap påverkar växthuseffekten -- en fråga som expertisen inte är helt ense kring och som inte minst förs fram av grupper som av etiska skäl vill minska djurhållningen i världen. Nötboskap kan också ha positiv effekt på t ex biologisk mångfald då naturbetesmarker är otroligt artrika om de betas i enlighet med den traditionella hävden. Med renskinn så är djurhållningen en del av ett traditionellt levnadssätt. Till skillnad från många arter inom pälsindustrin så kommer läder och skinn från djur som föds upp främst för sitt kött eller sin mjölk.


Återvinning och syntetläder
Ett sätt att minska miljöbelastning är att återanvända läder från t ex en jacka eller väska när du gör smycken. Om lädret redan har använts under en tid så har troligtvis många av miljögifterna dessutom lakats ur det, vilket gör hälsoriskerna lägre än om du använt nyinköpt kromgarvat läder. Exempel på kreativ återvinning av skinn hittar du på bloggen At Second Street.

Det finns också alternativ till äkta läder och skinn, vilka inte minst marknadsförs som billigare alternativ eller veganvänliga sådana. Pläder är ett inte helt ovanligt namn på dessa alternativ. Dessa är oftast oljebaserade produkter som vinyl, vilka dels har negativ miljöpåverkan vid tillverkning och deponi -- och dels inte håller lika länge som äkta skinn och läder (det finns tunna skinn som inte håller för samma slitage, men mycket "riktigt" läder håller år ut och år in om du väljer kvalitet och typ efter användningsområde). Syntetiska läderprodukter, som inte håller lika länge, slits ut och då ersätts det med något nytt. När man jämför syntet och naturlig vara måste man alltså tänka på flera saker så som att ta hela livscykeln i beaktande och tänka på helhetsperspektivet (kor och renar blir inte bara läder utan även livsmedel, hornknappar med mera; betet kan ha positiva miljöeffekter). Det behöver dock inte innebära att det inte kan finnas syntetiska alternativ som är jämförbara med läder i en livscykelanalys eller i fråga om ekologiskt fotavtryck.

Vinyl kan för övrigt läcka bisfenol A, ett otrevligt hormonstörande ämne som sätts i samband med stora folksjukdomar som prostata- och bröstcancer, fetma och diabetes likväl som det har en negativ påverkan på fertiliteten och fosterutvecklingen.

Som alternativ till lädersnören används ibland vaxad bomull, men konventionellt odlad bomull har stora negativa effekter på både miljö och människa, vilket jag redan nämnt i Ett ekologiskt alternativ. Som artikeln berättar om finns det dock ekologisk bomull.


Vegetabiliskt garvat -- ett måste för vissa tekniker
Det är inte bara en fråga om miljö -- kromgarvat läder passar sig inte för alla typer av läderarbeten så som punsning (att stansa/stämpla mönster i läder) och pyrografi/glödritning. Personer som arbetar i läder kräver allt som oftast ett naturgarvat skinn utan ytbehandling för att få ett lyckat resultat.



Huvudsakliga källor:
Naturskyddsföreningens Grön Guide: Läder -- en giftig modetrend.
Wikipedia: Garvning