måndag 31 augusti 2009

Mönstertips: Manschettknappar


Manschettknappar används för att hålla samman ändarna på herrskjortornas dubbla manschetter, där inte knappar används. De används även på vissa damblusar och folkdräkter. Detta är en av männens få klassiska accessoarer/smycken, som oftast används i formella sammanhand, och de finns därför också följaktligen att köpa i ädelmetaller med eventuella mönster av ädelstenar eller emalj. Alternativt graverade med monogram eller släktvapen. Motiven kan förutom detta vara något som associerar till bärarens identitet och status såsom dennes alma mater eller

Men i moderna varianter finns också mindre strikta och statusinriktade knappar. Ja, bland mer leksugna designers och smyckesmakare kan i princip allt användas för att skapa roliga manschettknappar. Feminina motiv används ibland av kvinnor som vill balansera upp en något mer maskulin och/eller affärsmässig skjorta. Det finns lite olika typer av manschettknappar, se exempelvis Wikipedia och Ganoksin för bilder.


Halvfabrikaten
Du kan göra dina manschettknappar från grunden -- vilket jag kommer att ge tips på -- men det finns färdiga mekanismer att köpa, som du sedan själv dekorerar genom att exempelvis limma eller löda fast stenar, metallbitar eller liknande.

Dessa kan se ut på olika vis beroende på vad de är avsedda för. Den vanligaste sorten, som du hittar i pärlbutikerna har en liten platta, som är perfekta att limma fast dekoren på. Det finns också mekanismer speciellt gjorda för att löda fast en ovandel av silver eller guld. Och så finns det de med pålödade fattningar, färdiga för dig att infatta en sten i. Utöver det finns speciella varianter för fotosmycken och liknande, mer om detta längre ned. För exempel på lite olika, annorlunda, manschettknappsmekanismer vill jag passa på att tipsa om Jan's Jewels.

Halvfabrikat i oädel metall (pläterade) hittar du i diverse pärlbutiker. I några fall hittar du även mekanismer i äkta silver där. Sterling silver och förgyllt silver (vermeil) och guld har specialister på silversmide i sitt sortiment. Dessa är dock främst anpassade för lödning och saknar den där ovan nämnda plattan. Däremot kan det gå att fästa något med stark tråd eller metalltråd i de fall de har en "öppen bygel".


Limtips
Eftersom lim är ett så vanligt alternativ vid tillverkning av manschettknappar, som kan vara lite utsatta där de sitter, så vill jag passa på att ge några limtips. För risken om du använder fel lim eller slarvar med förarbetet är att dina knappar kan falla sönder när de används.

De tre viktigaste tipsen är: 1. Rengör ytorna som ska limmas samman noga med t-sprit eller liknande, 2. Används rätt typ av lim för de material du använder (t ex epoxilim) samt 3. Rugga upp ytan lite med sandpapper eller fil och den är för slät, då fäster limmet bättre. Ett fjärde tips? Var noggrann! Läs exempelvis Rings & Things Gluing hints for metal findings (pdf-fil).


Projekt
För att förenkla lite har jag delat upp länkarna något efter material eller hur de är gjorda.

Knappar: Två knappar och voila så har du en manschettknapp. Bra bilder på detta finner du här, men se även Martha Stewart för fina varianter. Du kan även använda bara en knapp, antingen tillsammans med en togglestav som här eller limmat på en färdig mekanism som här. Sara Withers, i sin bok Button Jewellery, syr fast en knapp med fyra hål på en mekanism med öppen bygel anpassad för lödning. Mycket stark sytråd anbefalles.

Söta, feminina manschettknappar, som fästs samman med pärlsilke, hittar du hos Martha Stewart.


Pärlor: Liksom med knappar kan två (plattare) pärlor på hattpinnar länkas samman till snygga manschettknappar. Du kan även fästa en pärla i en togglestav, såsom görs hos Craftster, Jewelrylessons och Beads, Baubles and Jewels (pdf).

Du kan även sy själva "knappen" med pärlor som i Beaded cufflinks eller Off the cuff. Har du en mekanism med sil kan du göra som Parts Club. Du kan även limma fast en stenpärla som i At the lodge cuff links (pdf).


Metalltråd: I sin bok Elegant Wire Jewelry gör Kathy Frey bland annat några fina manschettknappar med silvertråd. En tjockare, coilad tråd i mitten, som avslutas med små trasselbollar på varje sida.

Mynt: Curiously Crafty limmar fast utländska mynt för enkla och eleganta manschettknappar.

Glas (fusing och cabochoner): En liten glassten/-cabochon/mosaiksten blir fin att limma fast på manschettknappar. Har tyvärr ingen länk just nu. Notera att vissa mosaikstenar är lite vassa i hörnen och bör filas ned först.

Foto- och collagesmycken: Med harts kan du kapsla in bilder i dina manschettknappar, som ska ha en kant. Se Wed Michigan och Photojewelrymaking.com. Bilden kan vara allt från mannens favoritlag till hans barn. Ett alternativ till harts är att först limma en bild på en glassten, som i kategorin ovan.

Silverlera: Att skapa i silverlera är ett alternativ till att använda sig av silver- eller guldplåt. Se exempelvis On the Cuff och Skull & Crossbones Cufflinks. Hur du lödar fast silverleradelar på manschettknappsmekanismer kan du få tips om här.

Silversmide: Har tyvärr inga bra projekt att dela med mig av, men vill du se hur man tillverkar ett par manschettknappar med mekanism, se Luis F. Morenos video.

Knutar och textilt: En variant som inte är så vanlig i Sverige är silkesknutarna. Vill du göra dem själv, se eHow. En mer komplex knut (sjömansarbete) hittar du hos Frayed Knot Arts. Fina broderade monogramknappar har Purlbee och se även Thrifty wedding för tygklädda knappar.

Infattningar: Ett enkelt och elegant alternativ är att köpa mekanismer speciellt för infattning av cabochoner. Vissa bara limmar du fast stenen i medan andra behöver fattas in på mer klassiskt vis. Se exempelvis Beadsmania för bilder.

Humor: Saker du kan göra manschettknappar med inkluderar alfapetbrickor, lego eller gitarrplektrum och elektronikprylar. Är det möjligt att limma fast på en manschettknapp finns det säkerligen någon som gjort det. Bara googla för mer inspiration.

fredag 28 augusti 2009

Färger och finishar: Opal/opalint glas


Smaken är som sagt som baken och det gäller även opalglaspärlor. Ja, kanske speciellt opalint glas: vissa älskar det och andra hatar det. För min egen del har intresset för dessa speciella nyanser kommit först på senare tid. Många opalfärger känns somriga, men beige, bruna, gröna och vissa blå nyanser passar även bra som höstfärger. Inte minst som accent.


Vad är opal?
Opal är -- med undantag för fire opal -- en benämning på halvtransparenta färger i glas. Namnet kommer inte helt oväntat från den vackra ädelstenen, som ofta är "halvopak".

De finns i flera nyanser, från skirt mjölkigt vitt till mörkt gräsgrönt. Vissa är mer transparenta än andra så att medan exempelvis Swarovskis white opal mest liknar vatten som någon hällt några droppar av mjölk i så verkar andra nyanser nästan opaka. Håller du upp pärlan mot en ljuskälla så märker du dock att ljuset kan skina igenom glaset, även om det ser ganska opakt ut, till skillnad från en pärla med riktig opak färg. Nedan kan du se skillnaden i transparens mellan en kattpärla i opalit och en i vit opal. Notera hur det svarta sammetsbandet syns igenom den vänstra katten som en mörkblå rand, men inte genom den högra.


Opalfärgernas speciella "halvtransparens" gör att de också med fördel kan ges olika coatings. På fotot ovan kan du exempelvis se en oval swarovskisten i white opal volcano (bättre bild på den hittar du här) samt bicones i violet opal 2xAB respektive satin. En klassiker i swarovskis sortiment var även white opal sky blue, som dock inte är med på bild. Personlig är jag förtjust i opalfärger med en accent av picasso (en marmorerad yteffekt, som används på delar av en pärla likväl som över hela). Mycket fint till höstsmycken, som jag inledningsvis nämnde.


Speciella opalvarianter


En känd typ av opalglas är opalit, också känt som sea opal, "månsten", opaliserat glas med mera. Mer om opalit kan du läsa här. Opalit skiftar lite mer än andra "vanliga" opalglas i olika nyanser, inte minst beroende på underlag, och har en gulaktig underton. Förutom den vanliga vita opaliten så finns det också en rosa opalit. Båda skiftar i ljusblå nyanser och har samma gula underton.



En annan typ av opalglas, som skiljer ut sig, är de smyckesstenar med inslag av folie som går under lite olika namn; allt från (simulated) fire opal till enbart "stones with silver foil". De har samma gula underton som opalit, men kan i övrigt ha lite olika färger. Rosa är kanske vanligast. Glaset har inslag av silverfoliebitar och glasfläckar för att simulera variationen i äkta opal. Ovan ser du glaset i både blå och rosa färgställningar.



Vi ska heller inte glömma bort vackra fire opal. Namnet har färgen, som varierar i olika gula och orange toner, fått efter den riktiga eldopalen, men trots detta så är fire opal en transparent färg som saknar andra opalfärgers mjölkighet eller ovanstående simulations fläckar och folie. Liksom många andra nyanser kan fire opal behandlas med olika yteffekter som AB, 2xAB, satin, picasso och matt/frostad yta.

torsdag 27 augusti 2009

Mönstertips: Szilus sydda kuber





Ungerska bloggaren Szilu har många gratismönster på sin sajt. De jag fastnat för inte minst är hennes kuber, som hon syr med ramar av stav- och broderipärlor. Du hittar dessa under inläggen Osiris och Isis (två olika variationer).




Foto: Szilu


Teknik: Filled net och embellished net




Idag tänkte jag tipsa om två olika sätt att variera netting genom att sy in större pärlor i mellanrummen på det spetsliknande sömsättet. I den ena varianten sys de stora pärlorna fast samtidigt som nettingen byggs upp medan du i den andra varianten syr på accentpärlorna i efterhand.


Filled net
I filled net stitch så sys rutnätet av småpärlor vartannat varv och storpärlorna, som lägger sig i nätets mellanrum, vartannat. För smycken och pärlade pärlor i denna teknik, se KnottyKnits samt Gwen Fisher och Florence Turnours hemsida beAd Infinitum. Deras gratisprojekt Crystal Bangle finns också översatt till svenska på Pärlplatsen. Det går även att sy 7-drop netting med enbart 11/0 och 4 mm runda pärlor. Se även Maria Gulottas Web of Silver och Netted Tube Necklace av Sue van Wassenhove.

En variant på dessa instruktioner, men med stora seeds istället för runda pärlor, finner du hos Peetje. Medan Artbeads.co.kr har en variation, som använder sig av rondeller. För en varierad spiral med pärlor i olika storlekar, se Waves & Dunes.


Beaded core netting
En variant på ovan är att sy tubular netting kring pärlor trädda på tråd, se Beads for Brains för exempel.


Embellished net
Embellished net betyder egentligen bar utsmyckad netting. Till skillnad från filled net görs detta vanligen efter att själva nettingen med seed beads har sytts, som ett andra steg. Denna typ av utsmyckning, där pärlor sys över nettingen så att de lägger sig i "mellanrummen", är också vanlig i RAW. Det finns även andra typer av embellishment och overlay, men de sparar jag till en annan gång. Här är det bara den enklaste och mest grundläggande formen som avses.

Cathy Lampole har skapat flera mönster i denna teknik, som Embellished Netted Choker och Crystal Mesh Cuff. Se även Regal Raidance Necklace. I Lynne Sotos Slinky Wrist Wrap sys hela öglor på i samma teknik. Jag har ännu inte hittat några bra gratissidor som förklarar teknikens grunder, men den påminner som sagt om hur du syr pärlor på RAW så se exempelvis detta armbandsprojekt. Jämför även filled net: du kan sy fast pärlorna på samma sätt som görs där, men efter att du gjort nettingen klar.


Tips: För ett enkelt sätt att skapa dekorativa effekter i netting, se även Russian Spiral. Spiralen är inte utsmyckad som ovan, men genom att använda två olika pärlstorlekar får du ett fint mönster, som kan påminna om teknikerna ovan. Se också Linda Richmonds Net Full of Gems, som är klassisk tubular netting men med inslag av "ovanliga" pärlor.

Oavsett vilken teknik du väljer, glöm inte att experimentera även med lite udda pärlformer som exempelvis droppar, chips med mera.

onsdag 26 augusti 2009

Lästips: Matnyttig teknikbok för nybörjare


Withers, Sara & Burnham, Stephanie: Pärlteknik -- så skapar du egna smycken. (2005, Prisma) 160 s.
*

Withers och Burnhams verk om pärltekniker är en omtyckt bok, som mig veterligen är ganska ensam i sitt slag på svenska. Rubriken till trots är det inte bara nybörjare som har nytta av boken. Den är ett perfekt referensverk när det kommer till olika vanliga pärltekniker och passar för detta ändamål även mer erfarna pärlare. Så här inledningsvis vill jag också påpeka att detta alltså är en teknikinriktad bok, inte en projektinriktad. Detta innebär att boken visar dig en mängd tekniker, men inte några fullständiga projekt från början till slut.

Boken består av tre delar: Verktyg och material, Tekniker samt Galleri med färdiga arbeten. Den inledande delen presenterar användbara verktyg, trådar, smyckesdelar och pärlor. Som alltid blir det en ganska övergripande genomgång, som inte är mycket längre i omfång än vad du hittar i den genomsnittliga pärlboken. Presentationen av pärlor är väl det kapitel så tillåts bli lite längre än vanligt. Som alltid är det svårt att göra en rättvisande presentation av något så mångsidigt som pärlor, men här kommer mycket med.

Tyvärr är kanske bildtexterna alltid inte så informativa. Vad hjälper det till exempel en person som aldrig hört talas om dikroitiska pärlor (dichro) att läsa att "många företag gör glaspärlor för det växande antalet glaskonstnärer som tillverkar pärlor"? Ja, det är den enda information du får och jag har citerat ordagrant. De s k munblåsta pärlorna ser dessutom ut att vara lampwork. Men det finns också betydligt mer givande texter och dessa utgör tack och lov majoriteten. Vill man lära sig mer om olika pärlor finns det också böcker som är specialiserade på just detta (The Bead Directory av Elise Mann är den jag kommer att tänka på rent spontant).

Den viktigaste delen av boken är dock själva teknikdelen. Denna fördelas på fem kapitel: Pärlbroderi, Trä pärlor på tråd, Knytning, Pärlor och metalltråd, Tekniker för pärlväv samt pärlsömnad. Här hittar du allt från de mest grundläggande teknikerna för att trä pärlor och göra avslut till lite mer avancerade saker som broderi, trådspiraler och sydda tekniker (square stitch, brick stitch, herringbone/ndebele, netting, peyote och RAW). Notera att översättaren valt att översätta teknikernas namn till svenska efter den modell som även används på Pärlplatsen. Många pärlare i Sverige använder dock de engelska begreppen och det är inte säkert att ens en van pärlare känner till de försvenskade namnen direkt.

Varje teknik beskrivs steg för steg i text och bild. Instruktionerna inkluderar oftast även lite variationer som hur du gör ökningar och minskningar, lägger till en frans, gör örkrokarna lite festligare osv. Det enda jag egentligen saknar i teknikkapitlen är lite mer ingående beskrivning av hur trådar fästs säkert. För det är en sådan sak man ofta inte tänker på förrän man väl sitter där med ett smycke som har dåligt invävda trådar eller knutar som går upp. I övrigt så finns det en hel del andra små tips, för både de som är nya i pärlvärlden och "de gamla rävarna".

I den andra delen visas inte så mycket färdiga arbeten. Detta hittar du däremot i det avslutande galleriet. Här finns 24 sidor smycken och även några andra typer av arbeten i varierande svårighetsgrad. Fokus ligger på lite mer konstnärliga smycken så de enkla och vardagliga modellerna finner du inte så många av här, men däremot mycket att inspireras av, antingen i sin helhet eller i en enskild detalj.


För- och nackdelar med teknikböcker
Vilka är då för- respektive nackdelarna med en bok som enbart fokuserar på tekniker? Fördelen är framförallt att det blir ett renodlat fokus på just hur du ska göra, på själva grunderna. Här försvinner inte de grundläggande stegen i designvariationer och färg- eller pärlkombinationer. Varje teknik får dessutom sitt utrymme.

Det blir också en perfekt uppslagsbok: vill du eller någon annan veta hur någonting görs eller vad en viss teknik egentligen är så kan du direkt gå hit för du kan vara säker på var du hittar svaret. Här finns allt samlat på ett ställe, prydligt och ordnat. Och som referensverk passar den som sagt både nybörjare och erfarna.

Nackdelen, speciellt ur ett nybörjarperspektiv, är att ett projekt -- säg ett flerradigt knutet halsband med avslutningskoner -- bryts upp på flera olika ställen i boken. På en plats får du lära dig knyta. På en annan vad du bör tänka på när du vill göra flerradiga halsband osv. Lär du dig istället genom ett projekt så får du hela arbetsgången från "start till mål", från det att du tar upp den första pärlan tills det att du fäst låset. Det ger en annan kontinuitet -- samtidigt som det också ger dig en specifik variation av grunderna genom att du följer någon annans val av färger, former och tillvägagångssätt. Med en teknikbok är alla variationer upp till dig och ingen visar dig dem på förhand. Du får komma på hur teknikerna skulle kunna användas för att få önskat resultat.

Om detta är en för- eller nackdel beror helt på läsaren: vissa föredrar att få ett projekt att utgå från medan andra redan har sina idéer klara, vill experimentera fritt eller börjar med väldigt grundläggande modeller och därför föredrar rena teknikböcker. Själv brukar jag gilla teknikböcker kanske framför allt när jag vill utveckla min stil och tekniker inom ett visst område, som till exempel trådarbete, där jag redan kan grunderna.

tisdag 25 augusti 2009

Mönstertips: Vindruvor


Augusti börjar gå mot sitt slut och här hemma brukar det innebära att vindruvorna börjar mogna. Så därför blir det också temat för dagen.


Druvklasepärlor
Främst kommer jag att fokusera på vindruvsklasar, som du gör av rund pärlor, jag passar först på att tipsa om två mönster som använder sig av pärlor i form av vindruvsklasar: Corkscrew Tendrils av Dustin Wedekind samt Beaded Wine Glass Charms.

Söker du denna typ av pärlor så finns de framför allt i tre format: tjeckiska pressglaspärlor med hål vid toppen, peruanska keramikpärlor med vertikalt hål samt kinesiska lampworkhängen. Det finns även berlocker och togglelås med druvmotiv. Jablonex tillverkar även färdiga hängen av droppärlor och löv på metalltråd.


Länkat
Enklaste klasarna gör du genom att fästa samman pärlhängen. Du kan göra det enkelt och med blandade pärlor som hos Beadsmania och Parts Club eller mer elegant med graderade pärlor som Kiwas stora klasar och FusionBeads småklasar (egentligen brudörhängen, men kan omvandlas till druvklasar med andra färger). Även Rings & Things har instruktioner till denna typ av klasar.


Metalltråd
Ett lätt sätt att forma en klase är också att använda (drop)pärlor på metalltråd, som exempelvis The Bead Monkey gör (pdf-fil). En något större klase hittar du hos Crafts for all seasons och ett lite annorlunda sätt att linda ihop en klase där metalltråden blir synlig hittar du hos Parts Club.


Sytt
Sydda klasar hittar du bl a i Grape Cluster Tutorial, Vineyard Harvest Necklace och Grape Cluster Earrings. Vill du ha mer hela smycken, se även Grape Drops Necklace, Grape Clusters and Tendrils, On the Vine, Vines Necklace och Grape Vine Necklace. En matchande sydd vinflaska har Parts Club.


Pärldbroderi
För dig som pärlbroderar finns en bra tutorial på bloggen Roses on the Water.


Vindruvor kan ha många färger -- röda, blå, lila, gröna, gulaktiga, gyllene -- men oftast görs de pärlade klasarna i blå eller lila nyanser då detta ger en fin kontrast till det gröna lövverket.

måndag 24 augusti 2009

Nyhet: Ny pärlbutik, Dremel och tävlingspåminnelser

Veckans nyheter är en salig blandning. Vi börjar med en glad nyhet för alla i Stockholmsområdet.


Ny pärlbutik i Stockholm
Dåliga tider innebär inte bara butiker som stänger ned och investeringar som läggs på is. Några satsar även på nytt. Den 5:e september kommer en ny pärlbutik, Pärlbutiken.sthlm, att invigas på Odengatan 29 i Stockholm. Butiken har öppet kl. 11-15 och ger denna dag rabatt på sortimentet.


Dremel lanserar hobbysortiment
Dremel är ett varumärke, som nog många pärlare och smyckestillverkare känner igen. Nu har företaget lanserat ett hobbysortiment för att ytterligare ta plats hos hobbyister och pysslare utanför den målgrupp som de tidigare riktat sig mot. Produkterna är samma som du hittar i det gängse sortimentet, men med nya färgglada förpackningar och anpassade tillbehör som riktar sig direkt till den pysselsugne snarare än den verktygstokige mannen i garaget.

I hobbysortimentet ingår just nu sex produkter: limpistol, gravyrpenna, Dremel 300 series (klassiskt multiverktyg), Stylus, VersaTip samt Project Table (arbetsbänk för bord).


Tävlingspåminnelser
Flera tävlingar har sista inlämnningsdatum runt detta månadsskifte. Än är det lite tid kvar att delta i dessa pärltävlingar, svenska som utländska.

Pärlplatsen: "hela-sommarn-tävlingen" för PP:s medlemmar har tema Gråtyngda dagar. 30/8

Ziddharta: 2009 år stora brud-, bröllop- och sommarsmyckestävling samt tävlingen Ditt bästa pärltips blev förlängd till 31/8.

Pagoni: Sommartävling med tema killsmycke. I priserna ingår för utom pärlor chansen att kamma hem bead girl-väskor. 31/8

Smyckestillbehor.se: Pärlsmyckestävling i samarbete med Signerat.se på temat "Min sommar". 31/8

Art Bead Scene Blog: Inte strikt en tävling då vinnaren lottas fram. Skapa med art beads på augustitemats konstverk, ett gammalt japanskt träsnitt av Hokusai Katsushiki. 31/8

SoftFlex Company: Skapa med SoftFlex nya Trios, smyckesvajer i tre koordinerade färger, i Flex Your Creativity Beading Contest. 1/9

Vintaj Blog: Vintajs designutmaning för september har temat Orchard's palette (orchard = fruktträdgård). Förutom smycken accepteras nu även andra alster som inkorporerar Vintajs produkter. 4/9

Manekis Pärlblogg -- Min Pärla: Min andra jubileumstävlingen pågår för fullt. Skapa din egen fokalpärla i valfritt material för chans att vinna ett fint pärlpaket. Sprid gärna ordet. 6/9

Fire Mountain Gems: FMG:s stora tävling har i år brutits ned i sex mindre tematävlingar utspridda över 2009/2010. Just nu är det några veckor kvar att lämna in bidrag till första tävlingen på temat CRYSTALLIZED -- Swarovski Elements. 21/9

Tillbehör: Effektgarn


Effektgarn är en benämning på garner som skiljer ut sig från standardgarnerna genom sin struktur, inslag av metalltrådar eller andra fiber, fransar, blandade färger med mera. Utbudet av effektgarner idag är mycket stort och spänner från de enklaste, billiga fransgarnerna till handspunna specialgarner med ovanliga inslag (jag nämnde nyligen detta snäckgarn på ett pärlforum). Främst används de till kläder och accessoarer, men de kan även användas för att skapa spännande smycken.

Du kan skapa smycken i en mängd textila tekniker, som passar effektgarn: stickning, virkning, påtning, kumihimo/japanska snoddar, flätning med mera. Eller bara skapa flerradiga halsband med garnlängderna som de är, som i Jamie Hogsetts Firecracker Necklace. Garnet kan användas för att skapa hela smycken, eller bara användas sparsamt som en accent såsom i Filigree Flower Necklace. För bildexempel, se Påta med pärlor , Gloria Farvers projekt Fabulous Fibers (mer om kumihimo, med eller utan pärlor, kan du läsa här), DIY Network samt Slöjd o Hantverk i Färila, som även använder "vanliga" garner för sina smycken. För inspiration till pärltillverkning, se Pärlor av tyg, ull och tråd.


Nackdelen med effektgarn är ibland priset. De har inte ett särskilt högt meterpris jämfört med mer traditionella snören och trådar, men säljs i nystan om upp till 100 meter vilket gör att det totala priset du måste betala vid inköpstillfället lätt blir högt. Det kan vara ett bra tips att dela ett nystan med någon annan om du inte använder så stora mängder garn.

fredag 21 augusti 2009

Tillbehör: Silkesrullar och -kokonger


Det är inte bara silkesfibrerna som kan användas av pärlare, smyckesmakare, textilhantverkare och andra pysslare. Det finns två "biprodukter" vid silkesframställningen som kan användas för att skapa spännande alster. Dels är det själva silkeskokongerna och dels de "rullar" som skapas när silket avlägsnas från kokongen.



Kokonger
Kokongen är helt enkelt den innersta väggen, som larven skapat mellan sig och silkestrådarna. När de 300 till 900 metrarna silkesfiber avlägsnas återstår endast denna kokong. Observera att kokongerna oftast har den döda larven bortskuren (därav hålen i kokongerna ovan), men det finns de som säljer intakta kokonger och där du själv får skära bort larven.

Du kan köpa både ofärgade och färgade kokonger. Att köpa redan infärgade kokonger är bra på många sätt och vis, men du kan även färga dem själv hemma. Tänk bara på att kokongerna lätt skadas om du inte är försiktigt när du lyfter dem ur färgbadet.

Kokongens form gör den inte minst idealisk för att skapa blommor, klockor och liknande motiv. Som vanligt är det dock bara fantasin som sätter gränserna för vad de kan bli. Det finns flera smyckestillverkare som använder silkeskokonger, men jag vill nämna en Shimshoni. Förutom att använda kokongerna "hela" så använder hon också utsnitt, som exempelvis i dessa halsband. Några andra roliga sätt att använda kokongerna i örhängen hittar du hos Treenway Silks. Missa inte heller FeltStudioUK's handspunna ullgarn med kokonger.

Söker du efter smyckeskit så har Stef Francis Harlequin Necklace, som består av både kokonger och "silkesrullar".



Silkesrullar
Rullarna (silk rods, silk carrier rods) är inte lika vanliga som kokongerna, men även de kan användas i smycken och pärlarbeten. Medan de senare är naturliga så skapas dessa rullar i den process på fabriken där silket avlägsnas från kokongerna. Tunna silkestrådar fastnar då i maskineriet tillsammans med ett naturligt gummi i silket, sericin. Gummit gör att silket bildar ganska stela "rör" som skärs upp när de tas bort från metallstavarna -- du kan se denna skåra i rullen till höger på fotot.

Rullarna kan användas som de är, men kan även plattas ut (med strykjärn) eller delas i mindre bitar. För att göras mindre styva kan de dras isär i tunnare lager. Hos Stef Francis hittar du flera kit med dessa rullar: Silk Carrier Bag, Sushi Necklace samt Sushi Brooch. Missa inte heller de spännande textila konstverken med silkesrullar i Stef och Anna Francis galleri!


PS! För blandade sidenprodukter, se Canvas "inspirationspåse i siden", som du hittar i tre färgställningar under "spännande material" --> "silke". De innehåller visserligen endast en rulle och två kokonger, men kan vara en inspirerande start för dig som vill arbeta med dessa material.

Mönstertips: Alternativa användningsområden för togglelås


Togglelåset är ett av de vanligaste låsen som smyckesmakare använder, men visste du att de även går att använda till annat än just lås?


Ringarna
På de mer utsirade typerna av togglelås kan ringarna i sig bli fina hängen eller berlocker. Ja, jag har till och med sett de som limmat en glassten eller cabochon på själva ringarna för annorlunda inramning. På toggleringar med plan baksida skulle du även kunna begagna dig av den hartsgjutningsteknik som används i projektet Window of opportunity (bläddra nedåt).

Ringarna kan även användas för att göra "glasögonhalsband". Förutom de varianter som jag diskuterat tidigare (se länken) så kan ringarna även användas istället för hållare på senilsnören, som i Well Red Eyeglass Holder (pdf-fil). Halsbanden där toggleringen hänger som en berlock kan inte bara användas till glasögon utan även för att fästa id-brickor med klämma i, se Identify Yourself Badge Holder.

Vill du göra något annat än smycken fungerar små toggleringar bra att göra stickmarkörer av, se Wormspit.com.

Ibland säljs toggleringar separat som just hängen eller "eyeglass loops".


Stavarna
I sin bok Micro-Makramé Jewelry har Joan Babcock ett projekt som heter Cavandoli Banner Earrings. Grunden i desssa är en metalltrådsfigur, som kan ersättas med en lagom stor togglestav istället. På denna stav knyts makramétrådarna fast och örhängena knyts. Örkrokarna länkas sedan fast i de små ringarna på stavarna. Detta användningsområde skulle kunna vara av intresse inte bara för makraméknytare utan även trådarbetare med flera.

Andra exempel är manschettknappar, som tillverkas med stavarna sammanlänkade med en pärla, knapp eller liknande. Exempel på detta hittar du hos Craftster, Jewelrylessons.com eller Beads, Baubles & Jewels (pdf-fil).


Tillsammans
Togglelås kan användas för att skapa utbytbara hängen. Ringen fästs i ett örhänge eller halsband och sedan moteras ett dinglade pärlhänge fast på den lilla ringen i stavdelen. Staven träs i toggleringen. Genom att göra flera olika hängen på olika stavar så skapas ett smycke med många valmöjligheter.

Ett annat sätt, som tangerar låset, är att använda togglelåset för att skapa en utbytbar centerpiece eller förlänga ett halsband/armband. Exempel på detta kan du se i mitt halsband nedan.

torsdag 20 augusti 2009

Noterat: Ny typ av magnetlås från Rio Grande

Art Bead Scene tipsar om ett nytt magnetiskt lås i sin blogg. Vad som gör detta patentsökta lås, Magnetic Rio Dexterity Clasp, från Rio Grande så annorlunda är dess utformning. Du öppnar låset ungefär som en klädnypa, sätter motringen över "piggen" i låsets ände och släpper. Magneterna kommer att hålla ihop låset. Mekanismen gör det också enkelt att öppna och stänga låset med en hand, därav dess namn. Låset säljs exklusivt av Rio Grande och finns i Argentium Silver (en silverlegering som motstår oxidering) samt 14 k gult guld.

Även om det kanske inte är ett alternativ för oss alla så det intressant att se olika lösningar på problemet med svårhanterliga smyckeslås. Vare sig det gäller armband, som måste knäppas med en hand, eller smycken för en person med exempelvis ledbesvär eller nedsatt syn så är låset en viktig del i att skapa attraktiva och lättanvända smycken.

Teknik: Wire writing -- skriv med metalltråd

Inspirerad av Beading Gem's Journal tänkte jag idag presentera ett elegant sätt att skapa namnsmycken. Med bara en tång och metalltråd kan du skriva namn eller andra ord alternativt enstaka bokstäver i skrivstil, som sedan används som halsbandshängen eller modifieras till andra smycken (inte minst broscher). Skriften kan även dekoreras med pärlor. Vanligen bara ett enkelt dropphänge, som inte tar fokus från hantverket, men det finns också varianter där bokstäverna mer eller mindre täcks med småpärlor.


Instruktioner
Det finns en hel del instruktioner till wire writing, både gratis- och betallektioner. Ett bra, och gratis, ställe att börja är Wire Names with Maggie. I denna video får du lära dig att göra ett stort A av en man som även säljer instruktionsvideor. Betalkurser finner du också på Wire-Sculpture.com. Missa inte bilderna på olika typer av namnsmycken du hittar där. En något mörk gratisvideo finns där även på YouTube.


Skriv med en jig
Tycker du det verkar för svårt att skriva med hjälp av tänger så går det även att använda en mönsterjig. Den har vissa begränsningar, men kan samtidigt vara en språngbräda för den som inte direkt vill börja med det "friformarbete" som tänger innebär. Instruktioner till detta kan du hitta hos WigJig. Se även Artistic Wire som säljer speciella "wire writing systems". Deras instruktioner finner du här.


Inte bara för smycken
Trådnamn kan användas för andra typer av dekorationer än rena smycken. Kortdekor, fotoramspynt, "bordsplaceringskort" -- bara fantasin sätter gränser. Inspireras till exempel av Dave Maskin, som skriver i grov aluminiumtråd, eller denna video. Ska du göra exempelvis scrapbookingelement i tunn tråd så kan denna sida eventuellt vara av intresse. Tjockare tråd, som passar smycken, är dock inte lika lätt att böja på det sätt hon gör.

onsdag 19 augusti 2009

Teknik: Ogalala butterfly stitch


Ogalala butterfly stitch eller ogalala lace presenteras bland annat av Horace Goodhue i sin bok Indian Bead-Weaving Patterns (recenserad här). Han berättar att han lärt sig det av en lakotaflicka i Pine Ridge (South Dakota) och att tekniken, trots att den är vacker och lätt att lära, inte används särskilt ofta av de indianska pärlarna. Ogalala är namnet på en gren av Lakota, en siouxstam.

Ogalala görs i netting, men genom att drastiskt öka antalet pärlor för varje varv så skapas en spets som krusar och slingrar sig till skillnad från vanlig platt netting. På grund av sitt utseende kallas tekniken även netted ruffles. Instruktioner hittar du, förutom i ovan nämnda bok, på beadwork.about.com (netted ruffles) och Artbeads.co.kr (med picoter) samt av Jean Power, Nancy Zellers, Jann Christiansen och Kathy Dubuque.

Tekniken är mycket enkel och kan varieras på flera sätt. Fina effekter på ett lätt sätt får du genom att använda en avvikande färg på sista varvets pärlor, alternativt även på baspärlorna. Ett armband kan bli lika fint enfärgat som flerfärgad. En fin variant är att sy picoter mittpå de yttersta bågarna eller använda en accentpärla -- se länkarna ovan.

Det finns även en annan (rysk?) variation av Ogalala som du kan hitta instruktioner till på exempelvis BiCer -- foto på färdigt halsband här. Det sista steget gör att spetsen "dras samman" i jämna vågor på ett annat sätt än i grundtekniken. Se även My Beading.

Ogalala kan användas som självständig teknik, men också som avslutning på ett arbete, så som du kan se exempel på i Aurora Mathews projekt Netted Bag. Det går även att använda tekniken i pärlbroderi, se Pinyon Creek Stitchin' för instruktioner.


Notera att armbandet på fotot är något kompaktare än arbeten i ogalala brukar vara. Detta beror på att det sytts med 8/0 seeds och drops istället för 11/0 seeds, som är det vanligaste.

tisdag 18 augusti 2009

Mönstertips: Ett enklare sätt att göra smycken med intarsia


Gillar du looken av träintarsia (små bitar fanér läggs in i en träyta), men saknar kunskaper i detta hantverk? På CraftyPod tipsas om hur du ändå kan göra dina egna, mönstrade trähängen. Hemligheten ligger i att använda sig av färdiga mönstrade/inlagda fanérbårder. Fullständiga instruktioner hittar du på Craftzine.com Blog, där du hittar fler exempel utöver hängen på bilden ovan.

Lite tips på hur du skapar egen intarsia kan du kanske få genom detta projekt. Även om intarsia inte är den vanligaste tekniken idag så kan du hitta kurser i ämnet.


Fotot är taget från Katin Imes/CraftyPod.

Noterat: Vackra polymerpärlor hos Smyckestillbehör


Du har väl inte missat att Smyckestillbehör säljer art beads i polymerlera? Det är dels mönstrade pärlor av "vår egen" Panthera, som skapat sina alster exklusivt för butiken, och dels tårtor av ryska Maria Spirina. Tårtor säljs i set om tre med en större tårta och två tårtbitar skurna från den.

Som chocoholic fastnade jag förstås för ett par chokladbruna skapelser, men Panthera gör pärlor i alla dess färger och former och Maria Spirinas recept spänner även över olika jordgubbstårtor.


Fotona är © Smyckestillbehor.se.

Mönstertips: Sy en miniväska

Denna gång tänkte jag ge lite tips på väskmönster, miniatyrer som kan användas som ren dekoration men som annars används i inte minst mobilsmycken. De kan även användas som berlocker i smycken.

Fokus ligger på damväskor, men med tanke på alla skolor som börjar nu så vill jag först tipsa om denna söta skolväska/ryggsäck samt en fotbollsbag. Ännu en fin ryggsäck hittar du hos Artbeads.co.kr.


Beadjewelrymaking.com har två väskor: Beaded Crystal Bag samt Beaded Bag Charm. Parts Club har en somrig shoppingväska och hos Beadsmania hittar du en väska med hjärtmotiv, aprikos aftonväska samt vit väska med "metall"kant. Flest väskor har Artbeads.co.kr med rosa rund aftonväska, lila handväska, lilaröd väska med pärlor, shoppingväska i lila iris, ljusrosa eller svart handväska samt "tantväska".

De flesta väskor har hittills varit sydda med lite större pärlor. Föredrar du seed beads/rocaille så har Suzanne Cooper ett antal mönster till salu på Bead-patterns.com. Du kan antingen köpa dem var för sig eller i samlingarna/e-böckerna Miniature Purses 1 och Miniature Purses 2.

måndag 17 augusti 2009

Mönstertips: Kul ringar i oväntade material

Jag råkade snubbla över bloggen cute.little.disaster där jag fann några lite annorlunda ringprojekt. Eller vad sägs om materialval som uträtade gem, ett jättesuddgummi, sidenband, påsklämma från brödpåsen respektive skyddslocket från en juiceförpackning?

Det finns massvis av lite udda smyckesprojekt där ute och detta är bara ett litet axplock på billiga material du kan använda för de där lite busigare projekten där kreativitet och leklust får stå i centrum snarare än hållbarhet och god smak. Vad kan du hitta i ditt hem, som du kan göra en rolig ring av?

Teknik: Peruanska trådhängen

De halsbands- och örhängen jag tänkte presentera idag får nog era tankar att gå till 70-talets trådtavlor, men också till de figurer man fick rita på mattelektionerna där en mängd raka streck bildade mjuka kurvor. Dessa hängen har lite olika namn på engelska, men ett som används just nu är peruvian thread earrings, det vill säga peruanska trådörhängen.

Instruktioner hittar du bland annat av Camille Sharon (video), Beading Gem's Journal, mithrildreams/JewelryLessons.com samt popnicute (kommande). En variant som använder sig av en pärlad stomme istället för spiral av metalltråd finner du på Cut Out + Keep. Lite tips som kan vara av intresse hittar du på Silver and Crystals and Beads, Oh My!.

Detta är de rena smyckesinstruktionerna, men du kan också ha god nytta av de instruktioner, mönster och beskrivningar du hittar på "string art"-/grafik-/mattesajter som Just Mousing Around, Mathcats, Agota's String Art och String Art Fun. Det är bara att byta ut spikhuvudena mot positioner på metalltrådsspiralen.

Denna typ av teknik används även för att göra trådblommor -- har du tur kan du hitta instruktioner till detta i någon gammal pysselbok. Jag har redan tidigare nämnt det maltesiska hantverk som kallas ganutell, där blommor bland annat görs på detta vis. För instruktioner till ett enkelt kronblad, se Beadsky. Vill du veta mer om ganutell? Se Maria Kerrs hemsida. Hon har även skrivit en bok på engelska som lär ut teknikerna.

TIPS: Är inte broderigarn din melodi så kan du använda samma teknik för att göra hängen helt i metalltråd.

fredag 14 augusti 2009

Verktyg: Flacktång med nylonkäftar



En flacktång med nylonkäftar (nylon jaw pliers) är precis som det låter en variant av den klassiska flacktången, som alla pärlare bör ha i sin verktygslåda om de vill syssla med smyckestillverkning. Till skillnad från vanliga tänger, som har käftar i metall så har dock denna fastskruvade plastkäftar. Plasten är hyfsat stark utan att göra märken i mjuk metall eller skada färg/patina, vilket är lätt hänt med vanliga tänger -- speciellt räfflade.

Tången påminner mycket om en vanlig tång i utformning. Den är större än de små elektroniktänger många av oss använder och nylonkäftarna är tjockare än på en vanlig flacktång, vilket gör den något klumpigare. Den har inte heller samma raka kant framtill och det i kombination med den lite glatta plasten gör att den inte alltid passar att hålla riktigt små saker med. Nedan kan du se en jämförelse mellan "nylontången" och elektronikflacktänger i två olika storlekar (från Clas Ohlson respektive Jula).


Användningsområden
Tången kan användas på flera olika vis. Vissa använder den som en vanlig flacktång när de böjer metalltråd, öppnar motringar och liknande. Personligen tycker jag de är lite för klumpiga för detta, men verktyg är alltid en fråga om personliga preferenser: andra tycker om att använda tången på detta vis. Och det är ofta för detta ändamål som tången dyker upp i diskussioner på pärlforum. Hur användbar den är beror också på vilka material du arbetar med. Ska du exempelvis öppna anodiserade eller färgade motringar så är det viktigt att inte råka skrapa metallen så att färgen försvinner. Då har du större behov av en "snäll" tång än i andra sammanhang.

Men tången kan också användas till annat. Inte minst är den perfekt för att släta och räta ut metalltråd, såsom beskrivs av exempelvis WigJig. Du kommer snabbt att lära dig hur hårt du ska hålla om tråden, hur många gånger du behöver dra den över tråden och hur du ska hålla tången för att inte böja tråden.

Du kan även använda tången för att platta till och härda små länkar och andra former du skapar i metalltråd. Även detta hittar du tips på hos WigJig.




Slitage och byte av nylonkäftar
Inte minst om du använder tången för att räta ut tråd så kommer du snabbt att slita upp nylonkäftarna (se fotot ovan: käftarna är missfärgade främst då jag rätat ut svartglödgad järntråd med dem). Dessa är fastskruvade på tången och kan därför skruvas loss och bytas ut. Tänk dock på att det finns olika fabrikat av nylontänger och alla käftar passar inte till alla tänger. När du köper din tång, väl gärna en butik som säljer ersättningskäftar så slipper du få problem när du måste byta ut dem. Den är också en god idé att köpa ett par extra käftar samtidigt som du köper din tång.

Hur länge du kan använda din tång utan att byta käftar beror helt enkelt på hur mycket du använder den och till vad. Min tång har hittills hållit ett par år utan byte. Att det bildas räfflor i plasten är inget problem, det är först när de blir väldigt djupa som du kan behöva byta. Använder du den bara till att räta ut tråd är det ett mindre problem än om du vill använda den på andra vis. Räfflor kan filas ned med exempelvis sandpapper före ett byte är aktuellt.

*

Alternativ för dig som främst är ute efter att skydda metall mot märken från tången är lösa hylsor av nylon som kan träs på tångens käftar, trä krympslang på käftarna och krympa fast den, att doppa käftarna i Tool Magic/Plastidip eller att vira in käftarna i maskeringstejp. Det sistnämnda kräver dock underhåll då tejpen snart slits upp. Den kan också göra käftarna klistriga.

Tillbehör: Halvädelstenschips utan hål


Som jag redan nämnt i Chipstips kan du köpa halvädelstenschips utan hål. I princip är de besläktade med de trumlade stenar du kan köpa exempelvis i new agebutiker eller på stenmässor, slipade och polerade men med sin naturliga form i behåll. Ibland kallas de helt enkelt "chips without holes" (HHH), men de kan även säljas som crushed stone (Rio Grande), undrilled mini-chips (FMG) eller liknande. Storleken på chipsen kan variera precis som med chipspärlorna.

Vad kan stenarna då användas till? De kan limmas fast på exempelvis smyckesdelar som halsbandshängen eller, som HHH Enterprises tipsar om, på bältesspännen. Chipsen kan också användas i s k crushed stone/chips inlay, en mer tålamodskrävande teknik som du kan läsa om hos Rio Grande (pdf-fil). Bakgrunden till tekniken nämns i denna fourmstråd, som också tipsar om en bok i ämnet.


Skulle du inte hitta chips utan hål går det som nödlösning oftast bra att använda chipspärlor istället, även om hålen på dessa kan vara iögonfallande. En annan typ av oborrade "chips" du kan hitta är den krossade dekorsten/dekorglas som används i vaser och andra blomsterarrangemang. Dock är de inte alltid trumlade, vilket gör att de kan att vassa kanter som inte lämpar sig till smycken.

torsdag 13 augusti 2009

Teknik: Caddis weave

Liksom många lite ovanliga och okända tekniker så är caddis weave skapad och namngiven av en person. I detta fall Anne Fletcher, som döpte den efter nattsländor (caddisflies), som i sitt larvstadium tillverkar fodral som de sedan bär med sig. Just nu kan du gratis ladda hem hennes armbandsprojekt där du kan lära dig tekniken på Beading Daily.

Caddis innebär att du syr fast strängar av pärlor på tvärs över en redan sydd pärlbas, gjord i tubulär eller platt peyote. Du kan även göra denna typ av "overlay" på andra sydda arbeten, vilket också är vanligt, men då blir det kanske inte egentligen caddis weave och kallas oftast inte heller så. Exempel på detta kan du hitta i Lisa Olson Tunes A New Twist on Beaded Beads (Bead & Button, Feb 2004), som dock säger att pärlan är gjord i caddis.

Pärltillverkning: Pärldoppade pärlor -- en annorlunda och lätt variant av beaded beads


Gillar du looken av pärlade pärlor (beaded beads), men tycker det känns för jobbigt att sitta och sy ihop några själv så är kanske denna "latmansvariant" av intresse för dig. Den passar både stora och små (om än inte de allra minsta med tanke på pärlornas storlek).


Så här gör du
Tekniken är i grunden enkel: du täcker en baspärla med dubbelhäftande tejp -- som kan köpas i form av ark likväl som på vanlig rulle -- och doppar den sedan i småpärlor, glitter, pyttesmå glaskulor eller liknande, som direkt fastnar på pärlan. Vill du skapa rader av något jämnare rader så trär du först upp småpärlorna på tråd (eller använder pärlor på hank). Du behöver inte heller täcka pärlan helt med tejp och pärlor. Instruktioner till dessa pärldoppade pärlor hittar du hos exempelvis WigJig, SoftFlexGirl och Jewelrymaking.about.com.

Har du ingen stark dubbelhäftande tejp så kan ett alternativ vara att istället använda lim. Det blir dock betydligt kladdigare så tejp. Lim passar dessutom bäst till plana underlag, inte runda som pärlor, alternativt om du täcker insidan på ett föremål istället för utsidan (exempelvis påsk- eller juldekorationer av plast/glas).


Inte bara pärlor: smycken och dekor
Du kan självklart även använda dig av denna teknik i andra sammanhang. WigJig ger exempel på pärltäckta armbandsstommar (fler varianter här), ljuslyktor, låtsasfrukt, pennor (tänk Indiska), flaskor, vaser och julgranskulor. Andra exempel är korttillverkning -- med lite finess kan du skapa fina mönster -- ätpinnar, samt ännu mer julgranskulor. I hobbybutiker finns ännu fler prylar i varierande material som plast, glas, styrolit och trä, som passar att täcka med pärlor.

Inte pärlor, men de kallas microbeads så de får vara med här: en intressant effekt får du genom att fästa tejpen över ett motiv och strö på klara microbeads (ofärgade pyttesmå glaskulor, som du hittar i hobbybutiker). Motivet syns igenom pärlor, som ger det en ojämn struktur. Se exempel här.


(PS! I tävlingen Min pärla räknas denna typ inte som beaded beads.)


Foto är © Wig Jig och här använt med tillstånd.

Mönstertips: Dekorera en filigranväska med pärlor


Brittiska Nostalgia Beads säljer bland annat en del varierande kit till pärlsmycken och andra pärlarbeten. Detta inkluderar Cornucopia Kit och Hearts and Flowers Kit (på systersajten Nostalgia Ribbon), vilka är något så annorlunda som små filigranväskor som täcks med sydda bär, blad och blommor. Väskorna används på samma sätt som andra filigrandelar för att sy fast pärlorna så mer inspiration till dina egendesignade pärlade väskor kan du få under Vad du kan använda filigran till.

De små "väskorna" går att använda som just detta och har öppningsbart lock. Det får inte plats så mycket i dem, men de är inte så små att de är opraktiska. Tänk bara på att de är genombrutna så allt för små eller tunna saker kan ramla genom väskbottnen. Nostalgia har dem i två former (jämför fotot) och de kan kanske finnas i ännu fler ute på nätet. De är fästade i en lång kedja för att kunna bäras som halsband.

Mönstertips: Garnbroderade silar som smyckesdelar


Vare sig du tycker om att arbeta med silar eller tycker de är kryptiska tingestar du inte vet hur de ska användas så kan du vara intresserad av mitt gamla inlägg Vad du kan använda silar till. Där ligger fokus på att använda dem tillsammans med pärlor (och paljetter), men denna gång har jag råkat på ett lite annat sätt att använda dem. På CraftyPod finns nämligen tipset att sy på inte pärlor, utan garn: att använda silarna som en väv för broderi.

De broderade silarna, där metallen blir en del av designen och syns på ett helt annat vis än annars, blir till smyckesdelar, som exempelvis kan sys fast på ett tygarmband eller fästas samman två och två som ett dubbelsidigt hänge. Eller så kan de göras om till knappar. De kan även användas som dekor i scrapbooking för den som föredrar andra typer av pyssel.

Fotot kommer från CraftyPod/Katin Imes.

onsdag 12 augusti 2009

Mönstertips: Pärlor som "tassar" på en ask



Pärlor kan användas till oerhört mycket, även om många pärlare främst använder dem till smycken. De kan användas till allt från dekoration i en glasskål/vas till miniatyrvaser i ett dockhus -- och allt där emellan.

Jag råkade snubbla över bloggen Capture the moment, som hade ytterligare ett sätt att använda pärlor. I projektet Introducing Mother så tillverkas en personlig smyckesask av en metalllåda. För att göra den tjusigare så förses den med "tassar", vilket tillverkas av rondellformade glaspärlor och mellanpärlor av metall på hattpinnar. Enkelt och elegant. Se även Cheeky Magpie för något enklare "pärltassar".

En enkel variant är att helt sonika limma fast träpärlor under asken så som görs hos bl a Jacquard. Se även Black Frangipani som limmar ihop två pärlor för varje tass.

En annan variant på samma tema, men där pärlhattar/metallblommor används istället för runda eller rondellformade pärlor, hittar du en bild på i högerkolumnen i detta nyhetsbrev från B'Sue Boutiques. (Har du svårt att hitta bilden så finns här en direktlänk till den.) [UPPDATERING: Länkarna fungerar inte längre. För ett exempel i högen på tassar av pärlhattar, se Craftee Owls. Fäst på samma sätt som pärlor.]

tisdag 11 augusti 2009

Pärltillverkning: "Pärlbrodera" nätpärlor av metall


På Beadsmania råkade jag snubbla över detta halsband, som bland annat begagnar sig av metallpärlor vilka småpärlor sys fast på. I halsbandet används nätpärlor, vilka ser ut precis som de låter -- perforerad metall eller tvinnade metalltrådar -- men du skulle även kunna experimentera med filigranpärlor även om de har färre hål. Eller varför inte först göra dina egna pärlor av putsnät som sys ihop och pärlbroderas, inspirerat av Eriksson och Videgård.

Samma teknik kan även användas på istickslås med ovandel i filigran -- förutsatt att underdelen är öppen eller ovandelen kan monteras loss. Jag har redan tidigare givit exempel på detta med en bild av mitt rosarmband. För mer exempel på hur du kan sy pärlor på perforerade smyckesdelar, se Vad du kan använda filigran till samt Vad du kan använda silar till.

Lästips: Tillverka pärlor i papper, ull, polymerlera, metall och glas


Tourtillott, Suzanne (ed.): Making Beautiful Beads: metal, glass, fiber, polymer clay. (2002, Lark Books) 143 s.

*

I Making Beautiful Beads har fem framstående namn inom lika många material samlats för att lära ut hur du kan tillverka dina egna pärlor: Jorie Johnson (tovad ull), Ann Marie Kennedy (papper), Irene Semanchuk Dean (polymerlera), Joanna Gollberg (metall) samt Kimerley Adams (glas/lampwork). Varje kapitel/material är indelat i grunder, projekt, författarebiografi med bilder samt ett inspirationsgalleri. Det finns sju olika projekt i varje kapitel förutom fiber som är uppdelat på tovad ull (tre projekt) och papper (tre projekt). När det gäller ullen ska dock noteras att det förutom projekten ges flera exempel på hur du kan variera grundpärlan så i praktiken finns där fler projekt än de tre.

Boken är mer eller mindre uppbyggt så att den inleds med de enklaste och mest tillgängliga materialen (fiber), fortsätter över polymerlera och avslutas med de mer verktygs-, tids- och kunskapskrävande teknikerna silversmide och lampwork. Den avslutas sedan med ett kort kapitel om hur du gör smycken av dina nya pärlor.

Är det då en fördel eller nackdel att köpa en bok med så många olika material och tekniker? Jag skulle säg att denna bok passar inte minst den som vill tillverka pärlor och är öppen för olika material, som är intresserad av "allt" eller bara vill försöka hitta "sitt" material. De få projekten gör detta till en introduktion, snarare än djuplodande bok -- men det sagt hittar du inte bara enkla nybörjarprojekt här.

Speciellt gäller detta metallkapitlet, som jag också finner mest inspirerande. Där hittar du sådana tjusiga saker som filigrandekorerade kurvade pärlor, silhuettsågade linspärlor och plattrunda pärlor med resinfärgade "applikationer" (se bokens omslag ovan). Dock skulle jag tro att just dessa inte direkt är nybörjarprojekt utan kräver viss vana inom silversmide. Men det finns även enklare projekt som rolled beads, decorative tubes (kapade metallrör dekorerade med borr och såg), stansade/stämplade plattor och spiralpärlor. Alla utom "rörpärlorna" kräver lödning.

Polymerkapitlet innehåller förstås den populära mokume ganetekniken, men där fastnade jag främst för de roliga "inside-out beads". Du får även lära dig att karva mönster i leran, imitera elfenben, göra skinner blends, faux jade och pärlor med transparenta mönster lager på lager. Självklart berättar grundtexten även om hur du gör canes: bull's eye, randiga, rutiga och spiraler.

Glaskapitlet omfattar klassiska sputnik beads (droppar i relief runt pärlans midja), fritpärlor (frit är krossat/malt glas som man kan doppa en pärla i), räfflade, randiga och marmorerade pärlor, pärlor med bladmetall och slutligen får du även lära dig att etsa pärlor, dvs ge dem en frostad/matt yta.

De tovade pärlorna omfattar som sagt flera tips på hur du kan dekorera din "grundpärla", men även hur du tovar över stommar för att göra pärlor i udda formar, bananformade pärlor/hängen och reservagefärgade (shibori) pärlor. Som bonus får du även lära dig att tova grova ullsnören att hänga dina pärlor på.

Det minst givande kapitlet är nog tyvärr pappersavsnittet. Tyvärr säger jag som gillar papperspärlor. Det märks att kapitelförfattaren inte brukar använda sin hantverkskunnande för just papperstillverkning (hennes biografisida vittnar om detta). Papier machépärlorna av rispapper har visserligen potential, speciellt innan hon målar dem och idén att göra stora pärlbumlingar av bomullslump -- råvara i papperstillverkning -- nedblandat i gips är intressant. Men pärlorna känns inte som smyckesämne. De ojämna Metallic Discs är bara fula, även om idén med mellanpärlor som en sorts "inbakade öljetter" för ett slitstarkt hål i pärlan är värd att lägga på minnet. Problemet är väl bara att jag förväntat mig något mer, något snyggare. Ja, kanske till och med något vuxnare.


Slutsatsen blir att detta kanske inte är en bok som kommer att falla alla på läpparna och speciellt om du är intresserad av papperspärlor bör du söka dig någon annanstans -- varför inte läsa mina tips under pärltillverkningskategorin istället? Men det är samtidigt inte en bok helt utan förtjänster, sitt tråkiga omslag till trots. Gallerierna är genomgående inspirerande. Och kan du redan grunderna i silversmide har du några tjusiga projekt här, som gör att boken kan vara värd sitt pris om du även är intresserad av mer än ett material/teknik. Söker du djup är inte detta rätt bok. Söker du bredd eller introduktion till pärltillverkning är sannolikheten större att detta är en bok för dig.

Teknik: Herringbone wrap

Herringbone wrap -- som inte ska förväxlas med den sydda tekniken herringbone/ndebele -- är en klassiker inom trådarbete. Tekniken kommer ursprungligen från korgtillverkning och franska pärlblommor. I princip går den ut på att du trär en pärla på en metalltråd och sedan surrar mer tråd runt mittentråden på båda sidorna om pärlan, vilket resulterar i en navettformad komponent. Dessa kan användas som hängen eller länkar i smycken, men också utgöra delar i mer komplexa smycken.


Grundtekniken kan du lära av exempelvis Eni Oken, som populariserat denna teknik inom smyckestillverkning, eller FusionBeads och Snowskin. Vill du inte ha en ögla i båda ändar så katt du väva på en hattpinne istället, alternativt Göra en spiral i ena änden som i Peacock Ring. Det går även att göra flera herringbonevävar på samma stomme, som i armbandet av Matt Nix (scrolla nedåt). En något annorlunda och fin variant har WireBliss och se även varianten hos LB Jewelry Designs.

Även om runda pärlor är vanligast så fungerar tekniken även på pärlor i olika form och du kan även inkludera flera pärlor i mitten av väven. För exempel, se FusionBeads, HGTV, Herringbone earrings och JewelryLessons Student Work Gallery. Du kan även sätta små pärlor (rocaille/seed beads) på någon/några eller alla trådar som du väver runt pärlan.

Som jag redan nämnt kan herringbonekomponenterna även "byggas in" som en del i andra smycken istället för att bara användas som hängen och länkar. Exempel på detta finner du i -- förutom ovan nämnda Peacock Ring -- Eni Okens Herringbone Flower Pendant och Gold & Purple Flower Pendant (or Pin) samt Sofie Sjöstrands Three Way Coiled Connector, Duchessofwires Mixed Technique Pendant och Iza Malczyks Cross.


Variationer på denna teknik finner du i Eni Okens Capped Bead och Naturajewels The Herringbone Ring (varianter på sistnämnda teknik kan du finna gratisinstruktioner till under Enkla ringar i metalltråd).

Färger och finishar: Sahara



Oavsett om det handlar om pärlor eller något annat så finns det en sak som alltid är sann angående färger och finishar: samma färg kan ha olika namn beroende på producent eller säljare -- och samma namn kan beteckna olika färger. I detta fallet handlar det om en finish vid namn Sahara, som du kan hitta på swarovskikristaller likväl som preciosastenar.

Sahara är en finish, som appliceras på baksidan av en smyckesten/hänge. Liksom många yteffekter kommer den bäst till sin rätt när den appliceras på en kristall med tydlig fram- och baksida, men du kan även finna den på pärlor. Den används i princip endast på ofärgad kristall.

Liksom många yteffekter varierar här den upplevda färgen beroende på ur vilken vinkel den betraktas, men även kristallstenens storlek, form och facettering förändrar färgspelet. Detta till trots kan man ändå tala om två ganska olika nyanser vid namn Sahara. Dels den gula effekten med gröna och några blå toner i kanten -- ganska likt himlen i väster en sen sommarkväll. Och dels en svalkande något ljus grönblå nyans, med en aning av gult i centrum. Rivolin till höger på bild är från Preciosa medan cabochonen är från Swarovski (denna sten, #2190/4, är ej längre i produktion).

På Swarovski kan du även råka på något som kallas för Golden Sahara. Sahara kan även vara en s k custom coating på Swarovski och kan då gå mer mot det blågröna.
Related Posts with Thumbnails