Viktig information om bloggen

Denna blogg uppdateras inte längre. Jag har tyvärr inte längre möjlighet att svara på frågor. Jag säljer inte pärlor/smyckeskomponenter eller smycken.

torsdag 31 juli 2008

Övrigt: Facett eller fasett?

Ett korrekt språk är viktigt av många anledningar, men just idag tänker jag främst på problemen med att söka efter en produkt i en pärlbutik. Det har hänt att jag sökt efter en produkt utan att få napp i en butik bara därför att ordet är felstavat (eller för att det getts ett annat namn, men det är en annan fråga).

Ett ord som ofta stavas på olika sätt är det i titeln nämnda. Jag har sett pärlor som varit facetterade, fasetterade, faceterade, faseterade samt t o m fazetterade. Själv brukar jag oftast skriva facett/facetterad. Enligt Språkrådet är korrekt stavning fasett respektive fasetterad. Att stava med c avrådes. Att c används kan bero på den engelska stavningen faceted. En googling ger 10 000 träffar på facetterad, men inte ens 3 000 på fasetterad intressant nog. Nu har jag inte kollat igenom alla sidorna, men tendensen verkar vara att stavningen med c är mest utbredd även om den inte är rekommenderad av språkvårdare idag.

Bland butiker som skriver facetterad -- förlåt fasetterad ska det ju vara -- på svenska verkar de flesta skriva med två t och s eller c. Söker du efter dylika pärlor så kan det vara en bra idé att testa bägge stavningarna för säkerhets skull. Det är inte helt ovanligt att flera olika stavningar kan förekomma i samma butik. Resten skriver antingen på sitt eget vis eller använder engelska faceted så då får du nog gå igenom menyn för att hitta dem. Fasettpärla/-pärlor eller facettpärla/-pärlor används också ibland (kan vara särstavat).

onsdag 30 juli 2008

Nyhet: användbara koppardelar från Slöjd-detaljer

Som "kopparjunkie" (och numer även mässingsjunkie) så fastnar jag alltid för nya smyckesdelar i koppar, allt från släta pärlor till balistyle till hangjorda oxiderade länkar till handgjorda hängen och lås. I den nya katalogen från Slöjd-detaljer, som jag fick idag, hittade jag lite nytt för kopparälskaren.

Företaget har länge sålt olika kopparhängen för emaljering och nu har de även utökat sortimentet med en rund berlock/hänge och en cirkelformade länk samt tagit in smyckes-set med rutformade länkar/hängen, vågmönstrade rutlänkar samt runda länkar. Smyckesdelarna är först och främst tänkt för emaljering (med deras smältemalj som smälter över en spisplatta), men de kan även användas "råa", kallemaljerade, patinerade, graverade och/eller dekorerade på annat sätt. Endast fantasin sätter gränser.

De säljer även kopparplåt och mjukglödgad koppartråd för dig som vill göra egna komponenter i "kärleksmetallen".

Slöjd-detaljer har en del material inom pärlor och smyckestillverkning -- främst glaspärlor, Gütermann och oäkta delar -- och på sistone har de även utökat sitt lite lyxigare sortiment i sterling silver och förgyllt silver (vermeil). För dig som gillar örhängen har de flera snygga modeller på krokar att välja mellan. Enhetsfrakten är högre än hos de flesta vanliga pärlbutiker och de har ett minsta ordervärde på 300 kr så ska du handla är det ett bra tips att passa på att lägga en lite större/tung/skrymmande order eller dela med en kompis.

--

Fotnot: snart kommer jag att skriva mer om min favorit kopparn, dess symbolik, historia och varför den passar så bra till smycken så håll utkik.

tisdag 29 juli 2008

Referens/ordlista: Halsbandslängder och val av längd





Mått är väldigt viktiga i smyckessammanhang. För halsband är längden viktig inte minst för att den ska passa till urringningen.

Notera att det här främst gäller halsbandslängder för vuxna (kvinnor men även män). För barnhalsband, se Storleksguide för barnsmycken.

Halsbandslängder och namn

Ett halsbands längd anges oftast i centimeter, men det finns även specifika namn för de klassiska längderna. Några av dem kan du finna i denna tabell. Ibland kan det också vara användsbart med mer visuella exempel. Schematiska bilder på hur standardlängder för mäns och kvinnors halsband ser ut kan du se hos JagWear. Observera dock att hur långt ned halsbandet hänger beror också på bärarens nackstorlek. Även hos Reeds Jewelers finns en fin illustration av hur olika halsband hänger på en kvinna. Utöver det finner du även en tabell över standardlängder samt tips för vilken längd på halskedjor som passar en person. Tänk på att på dessa sista hemsidor används inches (") istället för centimeter. 1 inch motsvarar 2,54 cm.

Också hos Jerry Smith Beads hittar du tydliga illustrationer med beskrivningar och designtips för olika vanliga halsbandslängder.

Lariathalsband kan ha olika längder. Vad du bör tänka på när du bestämmer längd på dessa halsband har tagits upp här.

Val av halsbandslängd

Vilka längder och stilar som passar till vilka urringningar fanns det bra tips om i ett specialnummer av BeadStyle, Your Perfect Look (2006), som tyvärr verkar vara slutsålt nu. Numret handlade dels om att välja smycken efter ansiktsform och dels efter urringning. Angående det senare gavs, i korthet, dessa råd:
Rund halslinning -- håll halsbandets linjer rena och använd gärna korta halsband som följer formen i halslinningen. Örhängena ska inte ta över på bekostnad av halsbandet men bör ha liknande kurvor som det. Undvik dramatiska hängen/dingel i smyckena.

V-ringat -- Passar bra för halsband med hängen eller dramatiskt dingel. Håll fokus på mitten och undvik kompositioner som krockar med symmetrin i v:et. Dinglande örhängen accentuerar de långa linjerna.

Halvpolokrage/turtleneck -- Här gäller att inte ha ett för kort halsband som hamnar vid halslinningen. Dessutom passar halsband stor har en framträdande färg, storlek eller form eftersom smycket ska synas mot tröjtyget. Långa och lite maffiga halsband är idealt med andra ord. Örhängena hålls korta nog för att inte nudda kragen.

Axelbandslöst -- Denna urringning passar många olika sorters halsband. Som exempel kan nämnas chokers/collars, "normallånga" halsband med vackra hängen eller ett långt, tunt halsband. Örhängena ska hållas i proportion till halsbandet, men i övrigt funkar vilka längder som helst. Alternativt väljer man stora örhängen och inget halsband.
Uppdatering: Du kan läsa om detta, inklusive smyckesprojekt i BeadStyles bok Jewelry Just for You!, som "ersätter" specialnumret ovan, och om du är prenumerant på tidskriften så kan du även läsa deras artikel här.

Det finns också s k Neckline Cheat Sheets på nätet, som med foton visar hur olika halsband passar till olika urringningar. Bl a Charming Charlie, Our Mode och The Beadful Life.

För smyckesval utifrån ansiktsform, se denna artikel.

Verktyg: Mönsterjig

Idag tänkte jag ta upp ett verktyg som för vissa är ett välanvänt hjälpmedel men som för andra mest blir en hyllvärmare. Jag tillhör de senare: som nybörjare köpte jag en jig som jag använde en del, men med tiden har jag tagit fram den allt mer sällan. Oftast föredrar jag att istället forma tråden på frihand med en rundtång, men någon gång har det hänt att jag föredragit jiggen. Men mer om det senare.

Vad är då en mönsterjig? En jig består av två delar: en platta med hål i, vanligen gjord av plast eller metall, samt pinnar i olika diametrar. Pinnarna, som kan ha olika omkrets, sätts i hålen på plattan i olika mönster och så böjer man tråden kring dem. Jiggar säljs under olika namn och det finns också flera märken, bland dem är Wig Jig och Thing-a-ma-Jig de som oftast brukar dyka upp. Vanligen är hålen i jiggen uppradade i ett rutnät, men Wig Jig har även runda jigplattor där hålen går i cirklar. Tänk på att jiggar finns i olika prisklasser -- och därmed också olika kvalitet.

Du kan också göra din egen mönsterjig med exempelvis en träbit som bas. Antingen borrar du bara hål för ett mönster eller så gör du ett helt rutnät. Vill du göra en rund platta eller kombinerad så kanske det är användbart att låta dig inspireras av mallarna från WigJig (scrolla nedåt på sidan för länkar). Instruktioner till hur du gör en jig kan du hitta hos JagWear och Golden Knots.

För nybörjaren så rekommenderar jag Wig Jig University. Där hittar du allt från grundtekniker till smyckesprojekt med jig. Du hittar även tips om vad du bör tänka på när du ska välja jig (håll bara i åtanke att de själva är tillverkare av den jig de är mest positiva kring). Även hos JagWear finns en del jigmönster att testa och har du tur får du även några mönster med jiggen när du köper den. Det fick jag med min Thing-a-ma-Jig.

Åter då till det jag nämnde i början: är jiggen användbar eller inte? Själv har jag som sagt inte använt mig jig så mycket de senaste två åren, men det är också en fråga om personligt tycke huruvida en person tycker om jiggar. Har du inte provat att använda en jig förut är det bästa nog att du själv testar om det passar dig eller inte. Ett bra tips kan vara att låna någon annans jig eller köpa en billig först för att se om det är något du vill satsa på. Nedan följer för- och nackdelar med en jig:

+ Enkelt att få många komponenter i samma form och storlek
+ Kräver inte lika mycket erfarenhet för att få snygga resultat
+ Kul att arbeta med
+ Går relativt snabbt att göra komponenter
+ Det går att göra många olika mönster, varav vissa ganska avancerade

- Du kan inte helt anpassa storleken på dina komponenter utan är bunden till rutnätet
- Det kan vara svårt att få tråden att lossna från pinnarna utan att ta loss dem från plattan
- Vissa modeller är av dålig kvalitet
- Pinnarna är inte alltid stabila
- Man tröttnar efter ett tag
- Till skillnad från att använda tänger tränar du inte upp dina färdigheter i att forma tråd med tänger och händer

Fler plus och minus finns -- berätta gärna vilka dina erfarenheter, positiva eller negativa, är.


Själv tycker jag fortfarande att det finns tillfällen då jiggen är behändig, men jag föredrar tänger för att det inte är så pilligt, jag övar upp min hantverksskicklighet samt jag kan göra mycket mindre (och friare) komponenter än med jiggen. Att använda en rundtång kräver övning för att kunna hålla resultatet snyggt och uniformt, men å andra gäller det allt här i livet. Vill man bli duktig finns inga genvägar! Det finns lite tricks för att få bra resultat. Dels kan du markera på din rundtång var på den du ska böja tråden och därmed alltid få lika stora öglor/böjar. Det finns även en specialrundtång som inte har koniska käftar utan runda i olika etapper. Dels kan du arbeta med två trådar sida vid sida för att de ska bli identiska i form -- passar bra t ex vid örhängestillverkning.

fredag 25 juli 2008

Nyhet: Erbjudande om gratis e-pärltidning från "Down under"

Australiska pärltidningen Beads Etc, som utkommer varannan månad, erbjuder en gratis prenumeration på deras e-version av magasinet under sex månaders tid. Du får alltså ingen tidning i brevlådan, men under ett halvår kan du läsa den på nätet. Du förbinder dig inte till något annat än att motta deras nyhetsbrev, vilket du sedan kan säga upp. Läs mer om detta på tidningens hemsida.

Historia: Jablonec nad Nisou och tjeckisk pärlindustri

I norra Böhmens bergslandskap ligger Jablonec nad Nisou, eller på tyska Gablonz an der Neisse, staden som är Tjeckiens ledande producent och exportör av prydnadsglas och smycken. I Böhmen, som från medeltiden till första världskriget var ett kungadöme i Tyska riket, har glas tillverkats sedan medeltiden, och 1548 grundades det första glasverket i Mseno, nära Jablonec. Men det var på 1680-talet som tillverkningen verkligen fick betydelse. Då presenterades den så kallade böhmiska kristallen, ett klart och högglansigt glas, som gjorde området ledande inom europeisk glaskonst. På 1700-talet började de första glasstenarna tillverkades, som med sina nya färgblandningar kunde imitera ädelstenar och dyrbara halvädelstenar. Området hade rika naturtillgångar, som mineraler och metaller, samt även ett strategiskt geografiskt läge som gynnade industrin.


Industrialiseringen

På 1800-talet inleddes en storskalig glasindustri, som även omfattade bijouterier, och det var vid denna tid Jablonec började utvecklas som stad för att under seklets andra halva få stadsrättigheter. Faktum är att även om byn Jablonec först omnämns i skrift 1356 var det först på 1500-talet som det började etableras en bofast befolkning i och med att de första glasverken grundades. Under 1800-talets expansion växte staden från 2 500 invånare till närmare 40 000 på ett halvt sekel. Redan de första åren på 1800-talet exporterade den växande staden sina produkter till hela världen, från Amerika till Asien. Tecken på stadens välmående kan ses än idag i form av stora jugendvillor och offentliga byggnader. Industrialiseringen av konsthantverket innebar även att det i Böhmen startades världens första skola i glastillverkning för att motverka en nedgång i kvaliteten samt även skolor för tillverkning av bijouterier. I slutet av 1800-talet uppfann Jablonecsonen Daniel Swarovski en precis metod för att slipa kristall och flyttade några år senare till Österrike.


Ned- och uppgångar på 1900-talet

På 1930-talet blev denna del av Tjeckien, känd som Sudetenland och delvis befolkad av etniska tyskar, annekterat av Tyskland. Nazisterna vad dock inte intresserade av denna industri utan omvandlade delvis området för att producera krigsmatriel. Efter andra världskriget ledde detta till att tyskar i området förvisades till Tyskland. Många av dem stannade nära gränsen till sitt hemland och grundade staden Neugablonz, döpt efter Jablonec/Gablonz. Även i den nya staden kom pärlindustrin att rota sig och än idag görs där pärlor. Tyvärr är den tyska pärltillverkningen på nedgång till följd bland annat av kostnaderna för att göra pärlor, vilket minskar intresset för den nya generationen att ta över familjeföretagen. Men det är ämnet för en senare artikel.

Även Sovjet, som efter andra världskriget kontrollerade Tjeckien hade till en början inget intresse för en industri som tillverkade "tingeltangel", men det förändrades mot 1940-talets slut. Från att under sin höjdpunkt ha haft över 2000 exportagenter koncentrerades kontrollen över exporten till ett enda statligt företag, Jablonex, som på 1960-talet smyckade tidens stjärnor som Grace Kellly och Catharine Deneuve. Även tillverkarna drabbades. Bland annat stängdes fabriker som ägdes av regimkritiker och andra slogs samman och förstatligades. Det finns även tal om att exportföretagen under denna tid, inklusive Jablonex, användes av underrättelsetjänsten för spionage i väst. Dessutom finns uppgifter om att ett fängelse, där bland annat politiska fångar hölls, användes för omfattande tillverkning av pärlor och smycken under hård kontroll, vilka sedan exporterades till Väst. Åtminstone officiellt sade sig exportörerna inte ha kunskap om detta. När kommunisteran föll samman försvann även detta system. De statliga pärlföretagen, som Jablonex och Preciosa, blev åter privatägda.

Kommunisttiden hade även verkningar för själva produkterna. Tidigare hade det funnits en stark entreprenörsanda som även omfattade en konkurrens som bland annat främjade tillverkningen av stora mängder unika nyanser: det företag som hittade den unikaste nyansen eller hade största bredden gynnades. Men med förstatligandet försvann många formler på färgblandningar, dels genom att behovet av nyanserna försvann med konkurrensen och dels genom att företagarna förstörde eller hemlighöll sina ”familjerecept”. Resultatet blev några få standardiserade nyanser av varje färg. Det var först när japanerna började tillverka pärlor och när det uppstod ett intresse för pärlandet i USA i slutet av 1980-talet som intresset för – och efterfrågan på – fler nyanser återkom. Idag försöker många tjeckiska och tyska pärltillverkare återskapa dessa gamla nyanser och i vissa fall har även äldre färgat glas återfunnits, som gömts eller glömts under kommunisttiden. Också gamla pärlformer har börjat återanvändas. Även om det inte är i närheten av den flora av nyanser som fanns förr så har antalet nyanser åtminstone ökat betydligt.


Glas- och pärltillverkning idag

Idag tillverkar och exporterar böhmiska företag allt från hushållsglas till skulpturer – och pärlor. Jablonec är fortfarande centrum för tillverkning och export av glasprodukter och smycken – nu finns cirka 10-12 pärlfabriker och hundratals hemindustrier som tillverkar lampworkpärlor samt handpressade pärlor och knappar – men även en plats för sport och rekreation både sommartid och vintertid. I staden finns för övrigt även ett museum för glas och smycken, Muzeum skla a bizuterie v Jablonci nad Nisou. I hela regionen finns ännu fler liknande museer.

De pärlsorter som främst tillverkas i Tjeckien är seed beads inklusive charlottes, lampworkpärlor -- vilka började som imitationer av Muranopärlor -- atlaspärlor, fire-polished, maskinslipade kristaller (machine-cut/MC eller tin cut) samt pärlor i pressglas.


Källor:
Atkins, Robin (2007): Glorious, glorious green glass beads (från bloggen Beadlust)
Francis, Peter: The Beads of Bohemia.
Henry, Catherine: Forced Labor in the Czech Glass, Bead and Jewelry Industry. Artikel från the Bead Bugle.
Jablonex Group
Mesto Jablonec, stadens officiella hemsida
Nationalencyklopedin. Upplaga: multimedia 2000 plus.
Wild Things Beads: Jablonecs nad Nisou

tisdag 22 juli 2008

Mönstertips: Katter, katter, katter





De flesta som känner mig vet att jag ääääälskar katter. Så självklart har jag lite kattips på lut för alla kattälskare där ute. Fast kanske inte så många som man skulle tro: faktum är att jag visserligen samlar på kattpärlor, men det är inte så ofta jag gör pärlarbeten med kattema. Men här följer en lista på några av mina fynd på nätet.


Hello Kitty
Först ut är några Hello Kitty-länkar. Hur du gör ett huvud med seed beads eller bicones hittar du instruktioner till här (spanska) och här (engelska). Föredrar du något enklare så kan du testa en annan version i ladder stitch. Något mer komplicerad, men oh så söt, är denna 3D-Kitty i cross-weaving samt denna stående Kitty. Fler (engelskspråkiga) mönster på tredimensionella HK samt även några andra katter hittar du hos 3dBeading.net. Observera att sidan är under uppbyggnad så bara några av mönstren är tillgängliga just nu.


3d-katter
För att fortsätta på tredimensionella filurer så kan du även hitta en japansk svart katt med rosett, en rysk liten kattunge (tredje bilden på översta raden), koreansk svarvit sötnos samt en fransk sittande katt. Föredrar du typen franska pärldjur så finns den här svartvita kissen. Missa inte heller Miyukis lilla katt, som du kan köpa som kit i de flesta pärlbutiker som säljer deras pärlor.


Blandat
Till jul kanske några julkatter som detta söta peyotemönster eller denna nyckelring skulle komma väl till pass? Lite julkänsla är det även över dessa kattmagneter tycker jag (och ett annorlunda sätt att använda ett magnetlås). Fler katter i ponnypärlor är t ex denna svarta katt respektive svartvita kattunge från Making Friends.

Instruktioner till Jewelie, ett katthänge av silvertråd, säljer Laurie Silva.

En söt katt och tillika bra introduktion till pärlbroderi hittar du hos EBSQ. Personligen tycker jag ljusen på slutet är lite för mycket dock -- katten är söt som den är. En broderad katt i helt annan stil har Ann Benson designat med en spännande blandning av pärlor.


Sydda tekniker
För dig som föredrar sydda tekniker finns många fina mönster, både gratis- och betalmönster. Jag börjar med gratismönstren. Lite annorlunda och kanske något för den som gillar mönstren från Elises Pärlateljé är denna siamesduk. Jelly Beads har mönster till en orange katt och en siames. Även hos Le Loisirs d'Aline finns två katter. Självklart måste jag ju ta med ett mönster på maneki-neko (vilken tass som är lyft har betydelse, se t ex Sushi Cat för mer förklaringar av deras symbolik och bakgrund). Halloween är högtiden framför andra för amerikanska svarta katter som i de här örhängena eller denna mystiska katt. Shala har två små mönster, dels en katt bland blommor och dels ett stiliserat katthuvud.

Missa inte heller Ann Bensons söta siamesungar på Bead pattern central. Bland betalmönsterna finns en guldgruva hos bead-patterns.com. Jag tänker bara nämna några favoriter ur högen: örhängen som kanske passar Emily Strange-fantasten med tillhörande armband, en kattonaut av Elizabeth Ann Scarborough, kattängel med harpa, stolt katt med "present", annorlunda örhängen, armband med stor kattfamilj, svarta katter, vampyrkatt, "catterflies"/kattälvor, Bastet smyckeset, katt på julgran, porträtt av en tabby, katthårspänne, söt liten 3D-katt i RAW, grå kattunge, katt på fönsterbräde, katt med dinglande svans, katt med dinglande ben, närbild, kattungepins, kattdöskallar, halloweenring, en glad en, kattögonarmband, litet kattansikte (hon har en hel serie med olika raser), tassar samt slutligen en liten synvilla.

PS! När du söker efter katter på deras sajt, sök först på kitten, cats eller kitty: på det sätt deras sökmotor är uppbyggd får du nämligen över hundra sidor med träffar om du söker bara på cat. Tyvärr tror jag vissa mönster bara dyker upp när du söker på just cat...

Och så avslutar jag med en kul och annorlunda kattbrosch.

Hoppas du hittat något av intresse och glöm inte att du hittar fler guldkorn bl a hos bead-patterns.com


söndag 20 juli 2008

Teknik: Att knyta pärlhalsband



Jag vill inleda med en liten varning: att knyta pärlhalsband kan vara beroendeframkallande. Visserligen kräver ett knutet halsband mer arbete än ett trätt, men samtidigt blir resultatet elegantare och det är faktiskt kul att knyta när man fått in tekniken. Knytning behöver inte heller begränsas till till det klassiska pärlhalsband. Det passar bra även till många andra material och stilar.


Tekniker och verktyg
Det finns lite varianter på hur du knyter ett halsband. Först och främst finns det olika verktyg du kan använda: pincett, nål eller knytverktyg. Det finns även olika sätt att avsluta halsbandet: med träns, pärlgömmor eller dobbning.

Vad gäller tråd används vanligen pärlsilke, som finns i flera tjocklekar, antingen i behändig tvåmetersförpackning med nål (lagom för ett halsband) eller i större lindor. Det finns även syntetiska alternativ till silke, som är något mer hållbara. Tänk på att pärlhalsband bör träs om med några års mellanrum. En bra tumregel vid köp av pärlsilke är att välja den tjockaste tjocklek som går igenom pärlorna. Välj en färg som ligger närmast pärlorna färg -- eller välj den färg som ligger närmast din hudfärg: då ser det ut som att pärlorna svävar löst runt din hals.

Först ut är en video, som tar upp många nybörjarfrågor som exempelvis val av pärlsilke (del två av video finns här). Ljudet är lite dåligt, men det videon är nog den som bäst tar upp grunderna runt om själva knytningen. I denna video används en pincett (det finns speciella tunna pärlpincetter samt även specialtänger för pärlknytning). Om du föredrar bilder och text så finns instruktioner till att knyta med pincett hos FusionBeads. Se även denna video.

Själv föredrar jag att använda nål, men det är en fråga om personligt tycke och smak. Fördelen med nål är att det alltid finns en hemma. Celia Martins tutorial har förutom instruktioner i bild och text finns där tips om hur du fäster nålen i pärlbordet för en praktisk arbetsplats. Använd en så hård nål som möjligt -- jag använder ibland en makraménål. Vill du inte fästa nålen kan du göra så här istället.

Det finns även speciella verktyg för att underlätta knytande av pärlhalsband. Dessa kan du hitta hos en pärlbutik eller specialist på silversmide. Prismässigt finns det modeller i flera prisklasser. Bland de dyrare finns Tri-Cord Knotter (som kommer med instruktions-DVD), men både Beadalon och BeadSmith har budgetvarianter. Hur en knotter används kan du se hos Jewlery Artist eller, i videoform, hos Karla Kam.

Ett annat sätt att knyta är vad Tammy Powley kallar "knotting for cheaters". Fusket består i att du använder dubbel tråd och istället för att göra en vanlig knut så gör du en överhandsknop med ena tråden runt den andra. Knopen är mycket enklare att föra nära pärlan och passar därför nybörjare bra. Däremot måste de spännas mot nästa pärla för att inte bli för lös.


Avsluten
Som märks används oftast knutgömmor, men traditionellt avslutas halsbanden med träns (även känt som french wire eller bullion) eller s k dobbning.

Hos Wig Jig finns instruktioner till träns- och knutgömmeavslut. Där används dubbel tråd, men detta är inte alltid möjligt med småhåliga pärlor. Det klassiska sättet är då att först fila upp hålet på 3-4 pärlor med en pärlfil. Pärlorna träs på silkestråden följt av en bit träns. Sedan träs tråden genom pärlorna igen och knyts mellan varje pärla. Efter sista pärlan klipps den korta trådänden av (limma knuten för säkerhet) och pärlhalsbandet träs som ovan tills de sista 3-4 pärlorna återstår. Då upprepas proceduren.

Om du avslutar med knutgömmor så måste du för säkerhets skull limma knutarna. Var noggrann med att välja ett lim som inte skadar din tråd. Exempelvis snabblim kan göra fibrerna sköra så de bryts av. Gummi arabicum, schellack, textillim (gärna G-S Hypo Fabric Cement som har en precisionspip) med mera är exempel på lim som är "ofarliga".

Ett vanligt sätt att avsluta halsbanden, som används av guldsmeder och juvelerare, är s k dobbning där änden av tråden "limmas" fast i en liten rund avslutningshylsa med hjälp av smält schellack. Instruktioner medföljer schellackstången, åtminstone om du köper Griffins stänger. Fördelen med schellack är att den smälter varje gång den upphettas, vilket är användbart när du trär om ett halsband med dobbar i ädelmetall: använder du lim kan det vara svårt att få bort limrester och du kan behöva byta ut dobbarna mot nya. Det är både dyrt och resursslöseri. Schellack gör inte heller tråden skör.

Pärlsilketillverkaren Griffin har också gett ut ett häfte som heter How to Thread a Bead Necklace där du kan lära dig detta avslut -- och flera andra. 


Oändliga halsband
På långa halsband behövs inte alltid ett lås. Hur du då avslutar och fogar samman ändarna på halsbandet beskrivs hos Fire Mountain Gems (kortfattat) och jewelrymaking.about.com (längre). De avslutande knutarna kan bli lite klumpigare än de övriga, men vanligen syns det inte när halsbandet används. Var dock noga så att du inte får för stora mellanrum eller för synliga knutar. Öva dig helst på tekniken innan du ger dig på ditt halsbandsprojekt.


Andra typer av knutna smycken
Pärlknytning är inte enbart för äkta pärlor utan passar även andra material. Tänk på att välja ett tråd som håller för pärlorna och är tunn nog för att gå igenom hålet, men tjock nog att knuten inte gör det. Räcker inte en enkel knut kan du slå dem dubbla eller använda pärlhattar med mindre hål än pärlorna. Förutom traditionell tråd kan du även använda till exempel vaxad lintråd eller liknande. Inte lika lätt att knyta snyggt dock. Ett enkelt halsband kan även varieras genom att du knyter flera knuter på rad mellan pärlorna som Amber Treaden gör i sitt Birdsong Necklace eller knyter fast en andra rad pärlor som slingrar sig längs halsbandet som Alice Korachs Twining Vine Necklace.


Alternativ till knutar
För den som vill få känslan av ett pärlhalsband och även skydda pärlorna från slitage utan att knyta finns en produkt som heter Bead Bumpers. Dessa är pyttesmå töjbara gummipärlor som träs på tråden mellan varje pärla. Ursprungligen fanns de bara i en form och färg, men numer kan de köpas i formerna rund, oval och kub samt färgerna klar, vit, svart, satin silver och satin guld. De passar smyckesvajer upp till .024" samt även memory wire.

fredag 18 juli 2008

Färger och finishar: Färgskiftande glas


Ibland händer det att en pärlare råkat ut för något udda: den där pärlan som såg rosa ut har blivit lila. Eller swarovskikristallen som var grön igår är idag grå. Det personen råkat ut för är färgskiftande glas, en källa till barnslig glädje. Eller irritation.

Notera att alla färger varierar något i nyans under olika ljus: tänk bara själv på hur blek man känner sig i lysrörsbelysningen i en provhytt jämfört med glödlampssken eller solljus. Här handlar det om pärlor som i många fall inte bara byter nyans/valör utan byter till en helt annan färg.

Den vanligaste färgen som beter sig på detta vis är alexandrite, som du oftast hittar i form av tjeckiskt pressglas, kinesiskt glas eller Swarovskikristaller. Alexandrit, som fått sitt namn efter en färgskiftande halvädelsten, verkar vara ljusblå eller bleklila i lysrörsbelysning, men får en tydligare lila färg i solljus och djupnar än mer under en halogen- eller glödlampa. Se illustration nedan:


Swarovski tillverkar även kristallpärlor i en annan färgskiftande nyans, nämligen cantaloupe. Denna färg är (ljus-)grön i lysrörsbelysning, grå i solljus samt beige/rosa i skenet av halogen- eller glödlampor. Färgskiftningen är med andra ord betydligt större än i alexandrite.


Andra exempel på färgskiftande glas är färgen french rose, som varierar mellan ljust brunbeige och mörkrosa (se foto överst -- olika ljuskällor har skapat olika djup i bilderna, men det är en tydlig skillnad i färg). Detta stod inte beskrivet när jag köpte pärlorna utan jag upptäckte det då jag packade upp dem i lysrörsbelysning: de var ju inte alls lika fint beigerosa som på fotot i på hemsidan, tänkte jag besviket. Nästa dag, i dagsljus, hade de fått en betydligt djupare rosa färg, som var mer rosa och mörkare än på fotot i butiken.

Även TOHO:s färg neodymium (seed beads/rocaille) lär vara färgskiftande, men helt ärligt så är det ingen stor skillnad: med stor ansträngning har jag lyckats se en skiftning som går från rosalila till ljus blålila. Påminner lite om alexandrite med andra ord, men skiftningarna är inte så synliga som de andra färger jag nämnt.

Eftersom glaset har olika färger i olika ljus ställer det vissa krav på pärlaren: övriga pärlor måste matcha de olika färgerna i pärlan utan att det i något ljus ser fult ut. Därav att vissa älskar färgskiftande glas och andra skyr det som pesten. Dessutom måste färgskiftningen klargöras för en eventuell kund, som vid köpet kanske bara ser en av nyanserna i pärlan. Till det kommer att det är lätt att göra felköp som pärlare om man inte känner till att pärlorna har denna effekt. Det bör kanske nämnas att om du råkat ut för det här behöver du inte skämmas -- det finns pärlare som hållit på i flera år utan att känna till dessa färger och undrat varför pärlorna de köpte i en hall med lysrörsbelysning inte alls har samma färg när de kom hem.

Märk med fördel tydligt ut färgerna på dessa pärlor för att undvika misstag. Själv gjorde jag en kväll ett hänge i -- vad jag trodde -- indicolite, black diamond, rose satin och chrysolite. Dagen efter var "chysolite"pärlorna inte milt gröna utan grå. Jag hade suttit under en lysrörslampa och totalt glömt bort att jag bara hade cantaloupe, inte chrysolite, kvar. Som tur var fungerade färgen mycket bra ihop med de övriga ändå. Håll också detta i minnet när du köper pärlor, att de inte alltid kommer att ha den färg de verkar ha i butiken eller på foto. Det är dessutom svårt att helt korrekt återge färgskiftningarna i ett foto så köp gärna några "testpärlor" innan du investerar i ett storpack. På så sätt kan du själv med egna ögon bedöma färgerna i olika ljus först.

***

Det är inte bara glas/kristall som kan skifta färg: som nämnts gör även vissa mineral -- äkta eller simulerade -- det. Alexandrit är kanske den mest kända färgskiftaren, men det finns fler. Andra mineral ändrar färg beroende på i vilken man tittar på stenen. Och en helt annat typ av färgskiftning finner du i så kallade mood beads eller mirage beads, pärlor med en värmekänslig vätska som skiftar färg på samma sätt som humörringar. Det finns också UV-pärlor som byter färg beroende på hur stor dos UV-strålning de utsätts för.


*Credits: Bilderna på alexadrite- och cantaloupekristallerna publicerade med vänligt tillstånd från Rings & Things. Bilderna är (c) R&T.*

Pärlsort: Charlottes



Charlottes eller charlotte cut seed beads är en populär, men ibland svårtilgänglig, pärlsort. Som en artikelförfattare beskriver dem är de "the Cadillac of seed beads". Det som gör dessa tjeckiska seeds så speciella är de slipas så att varje pärla får en, eller ibland flera, facetter.Se närbild på pärlorna nedan (klicka på bilden för en förstoring) och notera de ensamma facetterna. Facetten gör att pärlan glittrar i ljus, men samtidigt utan att bli för glittrig. "They offer a subtle sparkle without being gaudy", som en pärlbutik tidigare uttryckte det. Tyvärr inte så lätt att få en bra bild på så jag rekommenderar verkligen att du tittar på dem i verkligheten, om du inte sett dem förr.


Charlottes användes enligt pärlforskaren Peter Francis först i Frankrike 1847. Då främst för att brodera på kläder. Pärlorna kom från Lyon, Venedig och tjeckiska Gablonz. Enligt Francis så tillverkades pärlorna i de två förstnämnda städerna och facetterades i Böhmen. Idag tillverkas pärlorna endast i Tjeckien sedan den sista franska fabriken stängdes 2004. Den enda kvarvarande fabriken som gör charlottes är välkända Ornela, världens största seed bead-fabrik. På senare år har dock även TOHO givit sig in i leken då det finns en stor efterfrågan på charlottes som inte helt möts av Ornela. Som med övriga japanska seeds gäller att de är större än sina tjeckiska motsvarigheter med samma storlek. En 15/0 charlotte-cut från Japan motsvarar med andra ord ungefär en tjeckisk 14/0. TOHO:s charlottes finns i storlekarna 15/0 och 12/0. Dock inte i så många färger och till skillnad från de tjeckiska säljs de lösa.

Var namnet charlottes kommer ifrån vet ingen säkert, men däremot så är de flesta överens om att bara pärlor i storleken 13/0 bör kallas för just charlottes. Detta var den första storlek som tillverkades, men sedan tillkom fler storlekar och idag finns det (tjeckiska) charlottes från 15/0 upp till 6/0. Dessa bör dock kallas one-cuts eller true-cuts. Men charlottes används ofta som benämning även på dem.

Pärlorna finns i många färger i transparent, opal, opak eller metallic. På den inledande bilden syns exempel i färgerna opak vit luster, brons, crystal (15/0), silver, transparent ametist samt hematit. Av ädelmetallfärger, som är de mest eftertraktade, finns två typer. Dels de billigare målade/galvaniserade pärlorna, som dock lätt flagar och tappar sin färg. Ibland skyddslackas dessa pärlor, men det innebär oftast bara att slitaget fördröjs några månader. Men sedan finns det även "bakade" metallicpärlor som är dyrare, men tåligare. De kan nötas med tiden, men om de inte utsätts för mycket vatten, slitage eller nötning från andra pärlor eller hud så kan de hålla sig fina i många år. De må vara dyra, men tro mig, de är värda priset för det finns inget så trist som när fina pärlor börjar flaga i händerna på en...


Källa:
Wild Things Beads (2006): Charlotte Cut Seed Beads

onsdag 16 juli 2008

Tidsfördriv: Vilken pärla är du?

Det finns en mängd sidor på Internet att fördriva tiden med en tråkig dag. I slutet bland mina länkar har jag bland annat länkat till Zylom där jag brukar spendera tid med roliga gratisspel. Bland mer pärlrelaterade tidsfördriv -- om inte bejeweledspel räknas dit -- finns The Bead Name Generator. Skriv in ditt namn eller nick och du får veta vilken (fantasi)pärla just du är. Som maneki är jag en "Turmaline Miracle Bead".

Du kan även testa vilken ädelsten du är eller vad ditt val av sten säger om dig. Och det är bara en bråkdel av vad en pärlare kan fördriva tiden med på nätet när hon redan shoppat upp årets pärlbudget och skrivit ut ett dussin mönster.

Ja, kanske inte pärlvärldens viktigaste hemsidor, men några minuters tidsfördriv.

Teknik: Finger-weaving/needle-weaving



Finger-weaving är en intressant och variationsrik teknik, som du kan hitta i olika delar av världen under lite olika namn. Själv fick jag upp ögonen för tekniken genom Robin Atkins bok Beaded Treasures -- Finger Woven Bracelets, Necklaces, Tassels and Straps (recenserad här). Robin själv upptäckte tekniken när hon såg några halsband från Tibet och Nepal i en för henne då okänd teknik i början av 1990-talet. När hon fingranskade halsbanden, som såldes som turistsouvenirer och i amerikanska presentbutiker, såg hon att de vävt på ett speciellt men också i grunden enkelt vis.

Tekniken är som sagt enkel, men något långsam. I princip börjar du med ett antal trådar som delas i två buntare och en vävare som du för över och under dessa trådar så att det bildar en åtta -- därav att det ibland beskrivs som "figure 8-weaving". Tråden som används kan skilja sig åt men som princip kan sägas att trådar som passar till mikromakramé passar även till detta. Pärlor träs på vävaren, ensamma eller i grupp, och fästs vid väven som dekoration. Storhåliga pärlor kan även träs på de andra trådarna. Det finns många varianter och jag rekommenderar varmt Robins bok för den som är intresserad av dessa varianter. En bild av hur ett armband ser ut i arbete finner du längst ned på denna sida med bilder från hennes bok.

Beaded Treasures en guldgruva, men du kan även lära dig finger-weaving från några andra håll, speciellt om du mest är intresserad av grundteknikerna. Robins bok är tyvärr kanske inte så lätt att hitta i en vanlig bokhandel heller (jag köpte mitt ex från Stitch n' Craft). Ett fint halsband fanns i Bead & Button June 2006, Pretty in Pearls av Sheila Cleary och Jill Cremer. Har du inte tidningen och inte vill köpa den kan du köpa bara mönstret för en billig penning från B&B. Föredrar du gratis instruktioner så finns det några, men med dåligt bildmaterial tyvärr, hos HGTV, DIY Network, Bead Arts blogg samt på forumet Wet Canvas. Som du märker kallas tekniken på några av dessa sidor för needle-weaving eftersom de använder en nål inte minst för att plocka upp pärlor (Robin stärker sin tråd i Fray Check). De två senare länkarna är inspirerade av Robins bok och troligen de som ligger närmast hennes instruktioner bland de fyra.


Varianter av needle-weaving med pärlor
Teknikerna ovan kan sägas vara en förenklad variant av needle-weaving. Det finns även mer komplexa sätt att "nålväva". Eftersom jag ändå är inne på ämnet passar jag på att presentera dessa varianter. Hos Needleweaver's Studio hittar du instruktioner till ett halsband och hos Beadwrangler textinstruktioner till en liten väska. Den senare sidan förutsätter att du kan grunderna i tekniken redan. Även detta enkla halsband kallas för needle-weaving, men skiljer sig en del från de projekt som nämnts tidigare. Mer om just denna teknik finner du här.

Du kan skapa armband som påminner om det ovan i en närbesläktade väv-/flätteknik. Se Korsflätade armband. Där arbetar du med två trådar istället för en.

Tekniken med att väva tråd kring andra trådar kan även användas i metalltrådsarbete, som en lite enklare variant av basket weave. Se till exempel Eni Okens Rainbow Wrap Ring eller Woven Hearts Pendant. För mer trådarbeten i denna teknik bör du dock söka på just basket weave och inte finger- eller needle-weaving.


Om mitt armband
Armbandet ovan har jag gjort i finger-weaving. Dock har jag till skillnad från exempelvis Robin Atkins valt att använda endast en tråd till varje sida och en separat tråd som vävare (du förstår vad jag pratat om när du läst hennes instruktioner). Jag tänker inte gå in på steg-för-steginstruktioner här utan bara peka ut vilka variationer jag gjort.

Till att börja med så klippte jag 1 mm vaxad bomullstråd ungefär tredubbla längden på det färdiga armbandet. Sedan vek jag tråden dubbel och klämde fast den i en skruvtving med skyddsklampar, ca 1 cm in. Detta blev låsöglan. Eftersom jag inte trär pärlor på vävaren så behöll jag den på pappskivan den var lindad. Vävaren är samma vaxade bomullstråd.

Jag lät ca 2 cm av tråden ligga längs ena "benet" (=ena tråden som vävs kring) med änden bort från öglan. Sedan vävde jag så att denna trådända hölls mot benet. Fortsatte väva tills jag kände att tråden inte skulle gå upp och klippte av änden. Fortsatte väva totalt ungefär 8 varv då jag satte på en pärla. Jag höll pärlan så att den såg ut som ett kors. Trädde ena benet genom ett hål och andra benet genom nästa hål. Titta noga på bilden så tror jag det syns hur jag gjort. Vävaren löper på undersidan av pärlan. Och sedan fortsatte jag väva och trä på pärlor hela armbandets längd. Sist sydde jag in vävaren (se Robins bok eller Cleary & Cremers projekt för förklaring hur du gör detta). Eftersom vävaren är så tjock är det bäst att använda en "spöktråd" (Robins bok igen) eller gå tilbaks och lösa upp väven, trä genom vävaren och sedan gå tillbaks och spänna väven. Dra åt vävaren och klipp av.

Jag avslutade armbandet innan "benens" slut och trimmade dessa i lagom längd för att kunna knyta dem om öglan. Ett annat alternativ hade varit att trä på en pärla eller knapp med ögla på baksidan för ett lite mer traditionellt lås som är lätt att knäppa av och på.

tisdag 15 juli 2008

Noterat: Mångsidiga smyckesdelar



För ett tag sedan köpte jag några ett lås i tenn för att matcha några av mina mer ovanliga smyckesdelar. Dessa komponenter i opläterad tennlegering (eng. pewter) ser ut som knappar från framsidan, men på baksidan har de flera öglor där du kan fästa smyckesvajer, motringar, metalltråd med mera. Eftersom de har många fler fästpunkter än vanliga delar brukar ha så kan du använda dem på olika sätt och till både en- och flerradiga smycken. De kan även användas som lås på samma sätt som en vanlig metallknapp. De blyfria smyckesdelarna är tillverkade av amerikanen Mike Barker på hantverksmässiga grunder. Eftersom de är opläterade så har de tennets karaktäristiska matta gråsilvriga färg.

Förutom dessa "knappar" finns även örstickare med platta och öglor bak, mer traditionella dekorerade distansbommar, berlocker, glasögonhållare, pins med hål eller öglor, pärlor i samma mönster som "knapparna", lås med mera i samma stil. Se exempel nedan samt mycket, mycket mer hos Artbeads (välj kategori och sedan unplated eller traditional) samt Beadin' Path (komponenter respektive pärlor).




Tips: Gillar du vackra, välgjorda tennpärlor, -knappar och -hängen kanske du också gillar Green Girl Studios (kan köpa via hennes hemsida eller exempelvis FusionBeads) och Mamacita Beadworks. Green Girl är en stor personlig favorit och även om pärlorna inte är billiga -- på grund av hantverket kring dem inte minst -- så är jag lycklig ägare till så väl en gullig drakpärla som en ursöt fladdermuspärla. Vackra pärlor med tyngd och generösa hål som passar även tjockare snören.

Inspiration: Sagoillustratörernas magi



Eftersom jag gillar såväl mytologi och fantasy som 1800-tal är det kanske inte konstigt att gillar att inspireras av några illustratörer som alla föddes under slutet av förrförra seklet. Framför allt är det vår egen mästare John Bauer, men även ryske Ivan Bilibin samt britterna Arthur Rackham och Warwick Goble. Vad är det då i deras verk som jag inspireras och attraheras av? Jo, det ligger på flera plan: motiven och färgerna är kanske det som kommer först, men även stilen, den matta ytan och stämningarna som genomsyrar bilderna.

Nedan kan du få lära dig lite mer om dessa män och bekanta dig med deras bilder. Jag hoppas även du kan få inspiration från dem på samma sätt som jag fått.


John Bauer
John Bauer (1882-1918) är nog det mest kända av namnen i Sverige. Hans teckningar av mytiska motiv, speciellt av troll, har en mörk och spännande känsla rotad i en bekant men ändå trolsk svensk natur. Mot beigea eller mörka fonder av gammelskogar och väldigt klippor kan något ljus glimma: en flodpärla i trollets smycken eller en späd prinsessas vita hud eller gyllene hår. Naturen är ibland vackert tyst, som bilden av trollgumman som vandrar förbi en gård i vinternatten eller prinsen som stegrar sin häst under en oändlig stjärnhimmel. Mer bilder hittar du på Projekt Runebergs hemsida samt, tillsammans med information om konstnären som dog allt för ung, hos John Bauermuseet.


Arthur Rackham
Även om Bauer är relativt okänd i den engelskspråkiga världen -- t ex verkar det inte finnas mycket engelsk litteratur om honom -- så inspirerade han ändå andra samtida och även moderna illustratörer. En av hans samtids beundrare vad Arthur Rackham. Det var inte länge sedan jag först hörde hans namn, men i Storbritannien är han ett välkänt namn. Englands John Bauer kanske?

Arthur Rackham (1867-1939) studerade konst medan han arbetade som kontorist och kunde snart arbeta med att illustrera för tidningar och böcker. Liksom ofta är fallet med akvarell och tusch är hans illustrationer luftiga på det där speciella sättet som man förknippar med tidens sagobilder. Färgerna är jordiga och matta, vilket uppvägs av transparansen i färgerna. Pennstrecken betyder mycket och är mer framträdande än hos exempelvis Bauer. Älvorna, som är så centrala i brittisk folktro, är tunna och eleganta. Det kan myllra av varelser i en bild. Träden kan vara hotfulla som gamla träd kan vara, men det finns sällan något skrämmande i hans bilder. Se mer bilder av honom här.


Ivan Bilibin
En annorlunda illustratör jämfört med dessa två är Ivan Bilibin (1876-1942) , som jag liksom Bauer tyckt om länge. Bilibin är synonym med ryska sagoillustrationer. Han inspirerades av sitt hemlands folkkultur, både i valet av motiv och konststil. Bilderna har mer färg, motiven är tydliga där herrarna ovan föredrog mjuka övergångar och dis. Ibland känns de nästan som schablonmålningar med sina skarpa kanter och hela ytor. Stämningen blir därför väldigt annorlunda. Illustrationerna omges gärna av dekorativa bårder som för tankarna till rysk, men även svensk, hemslöjd (eller den nationalromantiska estetiken). Förutom färg, form och stil inspirerar Bilibin genom de traditionella kläderna. Ryssland är både bekant och exotiskt. Förutom sagoboksillustrationer designade Bilibin kläder för ryska operor som Guldtuppen, Ruslan och Ludmila samt Sadko. Mer illustrationer av Bilibin hittar du här.



Warwick Goble
Den siste, och för mig nyaste upptäckten, är Warwick Goble (1862-1943). Han har inte inspirerat mig så mycket än då jag endast fick upp ögonen för honom för kanske en månad sedan. Färgmässigt har han mer gemensamt med Bilibin än sin landsman Rackham, men samtidigt är stilen mer brittisk. Han får mig lite att tänka på pre-raphaeliterna med sina färger och detaljer även om han är långt ifrån deras stil. Förutom mer brittiska sagor illustrerade han en samling japanska sagor som utgavs på engelska -- orientalismen var starkt under denna tid och både främre Orienten och Fjärran Östern kittlade fantasin för européerna. Fler illustrationer hittar du här.


Dessa män och "deras" sagor har inspirerat mig ibland tydligt och ibland mer subtilt. Men även om det syns eller inte i resultatet kommer de alltid att ha en specielll plats hos mig. Av det mer subtila slaget är kanske att de tilltalar min vurm för sagor och det är en stämning jag gärna vill få med i vissa av mina smycken. Förutom dessa grand ol' masters så inspireras jag även av moderna illustratörer och fantasykonstnärer med poetisk ådra. Vem vet? Kanske även de får bli förlänade ett inlägg någongång?

Bauer har också inspirerat mig till något helt annat: en analys av trollens smycken -- men det får nog bli ämnet för en annan artikel!

lördag 12 juli 2008

Övrigt: Costume jewelry/bijouterier

Costume jewelry är en term som du säkert hört i den engelska pärlvärlden. Eftersom orden kan användas på olika sätt tänkte jag skriva lite kort om vad det egentligen är. En svensk översättning på ordet costume jewelry är bijouterier, samt idag även modesmycken.

Ursprungligen kommer uttrycket från tidigt 1900-tal. Bakgrunden till smyckena finner vi i de stora samhällsförändringarna under 1800-talet. Med industrialismen kunde man tillverka billigare smycken genom massproduktion och man kunde göra pärlor i billigare material. Detta gjorde att en bredare massa, främst den framväxande medelklassen, hade råd med smycken som såg dyrare ut än de var. Vanliga material var plast (redan bakelit, den första syntetiska plasten, användes till smycken), glas, kristall, mässing, tenn, nickel, pläterad mässing med mera. Kristall och cubic zirconia (cz) användes för att imitera slipade ädelstenar medan man med glas och plast kunde imitera stenar och äkta pärlor. Plätering användes för att ge en känsla av silver- och guldsmycken. Men även silver och halvädelsten, som vi ofta tycker är kvalitativa material idag liksom swarovskikristaller, kunde kallas costume jewelry. Benämningen hade redan då en något negativ ton, som billiga kopior. Men de populariserades starkt när Coco Chanel började använda och designa costume jewelry. Främst är hon kanske känd för sina halsband med imiterade pärlor (värdet av pärlimitationer kommer att vara ämnet för en senare artikel).

Idag kan costume jewelry ha lite olika betydelse för olika personer. För vissa betyder det helt enkelt smycken som är gjorda i oäkta material, antingen av en konsthantverkare (jewelry artist) eller massproducerat. Ofta smycken med begränsad livslängd, förknippad med modet för dagen, men det behöver inte gälla alltid. Om costume jewelry är negativt eller inte enligt den här definitionen beror på personens preferenser: vissa rynkar på näsan åt allt som är oäkta medan andra ställer oäkta smycken tillverkat i unika exemplar av en smyckeshantverkar över massproducerade smycken. Men för andra är costume jewelry enbart synonymt med massproducerade, billiga bijouterier/modesmycken från lågprisländer. Ofta med tvivelaktig kvalitet. Upplagt för missförstånd med andra ord då en smyckestillverkare som använder pläterade material eller oädel metall (koppar, mässing, tenn etc) inte gärna vill jämföras med massproduktionen i Asien.

Dock ska sägas att antika och vintage bijouterier kan betinga ett högt pris bland samlare, även om det tyvärr förekommer en del fusk med nyproduktion av t ex bakelitsmycken. Säljare av vintagepärlor och -smyckesdelar har just komponenter till costume jewelry -- och efterfrågan är betydande bland pärlarna. Även stora klädesmärken säljer ofta smycken som masstillverkas av oäkta material, men som säljs dyrt på grund av värdet i designerns eller varumärkets namn.

Pärlsorter: Tenshapärlor



Tenshapärlan är en av mina favoriter i pärlvärlden. Det är en väldigt speciell pärla som kanske inte passar minimalisten eller plastsnobben (= en person som kategoriskt avfärdar plast som ett billigt material). Själv tycker jag om dem för att de påminner om gammeldags blomdekorerat porslin, som jag såg mycket av när jag växte upp. Vissa av pärlorna känns väldigt shabby chic, medan andra troligen skulle kalla dem kitsch. Oavsett vilket är det ovanliga och dekorativa pärlor.

Tenshapärlor görs i Japan. Basen är en enfärgad akrylpärla i klart eller, vilket är vanligare, färgad plast som kan vara transparent eller opak, glansig eller matt. På detta läggs en dekal med ett motiv. Vanligast är blommotiv, men även andra förekommer. Eftersom pärlan inte är helt platt måste dekalen fästas med varsamhet och noggrannhet för att det inte ska bildas valkar. Sedan skyddslackas pärlan. En överblick över olika mönster, färger och former kan du hitta hos TOHO Beads. Vanligast är runda pärlor, men som synes finns tenshapärlor även i andra former som hjärtan, ägg, droppar, diamanter, platta ovaler och rör. De runda pärlorna är 10-16 mm.

Namnet har pärlan fått eftersom en japansk trädgård. En återkommande förklaring jag hittat på nätet är att den fått namnet eftersom den återspeglar "the peace and tranquility of a japanese garden". 1800-talsträdgården Tensha-en ligger i Uwajima och är känd för sina vackra blåregn (Wisteria) och irisar. Den anlades som en rekreationsplats för härskaren Date Munetada och namnet lär betyda något i stil med Trädgården "himlen förlåter" efter en dikt Date skrev som gammal.

Eftersom tenshapärlorna är av akryl är de väldigt lätta, vilket gör att de passar som örhängen och det går även att använda många stora pärlor i ett smycke utan att det tynger. Eftersom de är lätta trots sin storlek måste det tas i beaktande om man vill ha pärlan som en fokalpunkt i exempelvis ett halsband.

En vanlig reaktion på tenshapärlor är "oh, de är så fina -- men jag vet inte hur jag ska använda dem". De är trots allt väldigt blommiga, vilket kan göra att det känns svårt att kombinera dem med andra pärlor. Så därför följer här några länkar för inspiration: halsband med sötvattenspärlor och guldpläterat, hänge med mjuklödad "pärlram", åsahjärtaniklas säljer ett armband med bara tensha, örhängen med kulkedja, maffigt rasselarmband, filigranörhängen, länkat halsband, rosa rosenhalsband, blågrönt armband, örhängen i gunmetal, mixat armband, hårpinnar, cerise och svarta örhängen, irisörhängen, rosa armband, annorlunda hänge i svart, collagebrosch samt tre olika sorters halsband. Du kan även hitta mycket mer inspiration på Etsy och Flickr om du söker på tensha. Nedan är två exempel på smycken jag själv gjort med mina pärlor:



Tenshapärlor går sedan ett tid tillbaka att få tag på i Sverige hos Fru Pärla, Ljuva Ting och Tiliting. Andra inköpsställen med någon bredd på utbudet är amerikanska Fire Mountain Gems. och Charms n Findings från Singapore (hon säljer även på DaWanda). Samt andra säljare på Etsy, som redan nämnts. Även eBay är en bra plats att hitta pärlorna. Inom Europa finns också polska Beadshop.pl.

torsdag 10 juli 2008

Teknik: Coiling


Coiling är en teknik inom trådarbete som blivit populär i Sverige på senare år. Det är också en av de första metalltrådstekniker jag testade på som nybörjare så jag har ett speciellt förhållande till tekniken. I sin grundform är coiling inte svårt, men det kräver lite övning -- såsom alla tekniker -- och noggrannhet för att få det tätt och fint. Förutom lugn och ro vid arbetet är rätt trådval också viktigt för att resultatet ska blir bra.


Vad är coiling?
Vad är då coiling egentligen? Ibland uppstår det vissa missförstånd om vilken sorts trådarbete som kan klassas som coiling. Coiling är en specifik teknik som innebär att man lindar en tunn metalltråd kring en stomme av tjockare tråd, vilken formas till ett smycke. Det finns även andra tekniker där man arbetar med metalltråd, men de är inte coiling utan kallas gemensamt för trådarbete (eng. wire wrapping eller wirework). Däremot kan coilade smycken även omfatta andra tekniker också, vilket kanske -- tillsammans med coilingens dominans bland trådarbetstekniker -- är anledningen till missförståndet.


Instruktioner och projekt
Grundläggande instruktioner till coiling kan du få gratis från Delia Stone och Beaducation har en instruktionsvideo i två delar på Youtube med Lisa Niven Kelly. Bra information om hur du lägga till ny tråd när den gamla tar slut hittar du hos coilinggurun Eni Oken (OBS! pdf-fil) och hon har även information om tråd (material, tjocklek, hårdhet) på sin hemsida. Skulle du föredra att lära dig tekniken direkt från en lärare så håller bl a pärlbutiken Sirlig kurser i Stockholm.

Gratisprojekt som passar nybörjaren är t ex denna Bead Bezel från The Bead Shop, Coiled Stiletto Earrings samt Down in Circles Earrings från Beading Daily samt Wrapped Briolette av Eni Oken (pdf-fil). Kolla också denna ring, som är uppbyggd på ett lite annorlunda men enkelt sätt. Du kan även använda coiling för att göra länkar (scrolla ned till Eye Pins & Coils) -- en variant på detta som mer påminner om hur man gör snurrade öglor hittar du här. Lite mer avancerat, men ett bra exempel på organisk form är Wired Landscape Necklace. Se även Att coila (och pärla) över färdiga stommar.

Fler betalmönster i olika nivå, från nybörjare till expert hittar du hos Eni Oken, Studio Heath, Beaducation (som innehåller både skrivna instruktioner samt video), Susan Olivio, Delia Stone. Du kan också köpa projekt från pärltidningar hos Bead & Button samt Beading Daily. Tyvärr får du inte alltid upp träffar om du söker på coiling, men väl någon träff på coil. För att inte missa något är det enklaste tyvärr att söka igenom alla projekt under wirework. Sök även på jewelrylessons.com och Etsy. Tänk på att Etsy automatiskt söker bland kategorierna handmade, men vissa instruktioner ligger under supplies.

Oftast använder man en tunn tråd att coila med, men du kan också få en grövre eller hårdare känsla genom att använda tjockare tråd till coilingen (tänk bara på att då måste du även använda en tjockare stomme än normalt). Janice Berkebiles gratisprojekt Gypsy Wire Bracelet är ett exempel på detta. Hennes stomme är i 14 G och coilingtråden i 18 G. För inspiration, se även Richard Salleys smycken. Under tutorial visar han också steg för steg hur han skapar ett hänge.


Coila med fiber/tråd
Även om coiling för oss främst betyder en smyckesteknik så användes den först för att göra korgar med exempelvis vaxad lintråd på en stomme av långa barr, näver eller liknande. För exempel på, och instruktioner till, denna sortens coiling i smycken se Mary Hettmanspergers intressanta bok Fabulous Woven Jewelry (Lark Books, 2006). Du kan läsa lite ur hennes kapitel om coiling på Google Books. Hängena till höger på fotot ovan är gjort enligt hennes instruktioner, med lintråd på en stomme av koppartråd.

Se även dessa smycken från Crafty Pod, som använt färgglatt garn både i stomme och omslag. En fördel med att coila med t ex vaxad lintråd är att det går fortare och är enklare att få jämnt jämfört med metalltrådscoiling.


Gizmo-coiling
Det finns även en annan typ av coiling som ibland går under namnet gizmo-coiling för att skilja det från vanlig coiling (ibland kallat hand coiling). Skillnad mellan teknikerna är dels att du använder en vev och dels att spiralen görs på en pinne som du sedan tar bort. Vevarna kan du hitta under olika namn som Coiling Gizmo (som gett namn åt tekniken), Twist n Curl, spiralverktyg mm. Har du ingen gizmo kan du istället ett dorn eller t ex strumpsticka och snurra för hand. Det går även bra att använda en handborr eller elektrisk borr på lågt varvtal (denna teknik används också om du vill göra egna motringar). Elborr rekommenderas absolut inte till dig som inte är van vid att använda den -- risken är att du råkar få för hög fart, vilket kan sluta mycket illa! En video om hur du använder ett spiralverktyg hittar du här och skrivna instruktioner här. Gratis projekt kan du hitta hos t ex Coiling Gizmo, Wig Jig University och Auntie's Beads. Gizmo-coilade längder kan även användas som mellandelar eller som länkar. Du kan även använda spiralerna till att dekorera ljus mm.

tisdag 8 juli 2008

Material: Mässing -- bondens guld


Mässing är något av min nya ”förälskelse” inom pärlvärlden. Det är ett gammalt material inom smyckestillverkning, besläktat med världens äldsta legering brons, som stått i skuggan till ädelmetaller likväl som mer lättskötta billiga pläterade material. Men i takt med att silver- och guldpriserna skjuter i höjden har exempelvis koppar fått en ny renässans och även mässing är ett material på uppgång. Det viktiga är att metallerna är solida, dvs inte pläterade, men för att underlätta skötseln – både koppar och mässing oxiderar snabbt i luften – så är många moderna pärlor och smyckesdelar skyddslackade.

Användning

Mässing är en legering av koppar och zink. Vanligen är den ljust gul till färgen (gulmetall), men med en lägre zinkhalt får man en mer kopparfärgad metall känd som rödmetall eller pinsback (eng. red brass). Oftast håller smyckesdelar en jämn, ljus gul färg, men köper du t ex stampings kan det hända att färgen varierar och vissa produkter är i rödmetall. Mässing passar både för gjutning och plåtarbete och eftersom det var ett relativt lättbearbetat material så började det tidigt användas till både bruks- och prydnadsföremål så som ljuskronor, ljusstakar, beslag och husgeråd. Mässing med låg zinkhalt, under 10 procent, kan även användas vid emaljering.

Inom konsthantverk börjades metallen användas redan under tidig medeltid på kontinenten, medan det dröjde till 1500-talet innan det nådde Sverige. I Sverige började en industriell produktion 1607, då Skultuna messingsbruk anlades på begäran av Karl IX. Liksom inom många områden drevs den i början med hjälp av utbildad arbetskraft från Tyskland och Nederländerna. Bruket började med att tillverka stål och plåt för att övergå till föremål som exempelvis ljusstakar. Idag arbetare de främst med att tillverka prydnadsföremål efter sina gamla modeller. De tillverkar även smycken (i silver och guld, ej mässing!), men tyvärr för oss pärlare så tillverkar de inte mässingspärlor eller –smyckesdelar.

I våra "guldtior" används en speciell mässingslegering, som sedan även kommit att användas i euromynten. Legeringen, som heter Nordic Gold (Nordiskt guld), består av 89 % koppar, 5 % aluminium, 5 % zink och 1 % tenn. Den togs fram speciellt för att passa till mynt med krav som att den skulle vara allergivänlig, inte missfärgas, vara hållbart samt enkelt att prägla. Legeringen har även antibakteriella egenskaper.


Egenskaper

Mässing är som sagt relativt lätt att arbeta med, men det härdar fortare än exempelvis koppar när det bearbetas, vilket kan vara bra att veta för dig som vill använda den till trådarbete. Mjukglödgad mässingstråd finns bl a att köpa hos säljare med material till luffarslöjd. Du kan också själv glödga tråden med en brännare. Eftersom mässing lätt oxiderar får den snabbt en åldrad patina. Vill du ha en glansig ljus finish får du antingen putsa smyckena ofta eller skydda dem med lack (exv. Zapon) eller vax (Renaissance wax, Johnson’s paste wax). Tänk dock på att detta skydd försvinner med tiden. Kolla dina pärlor och smyckesdelar innan du använder dem så du vet vilka som är skyddsbehandlade: om du blandar behandlade och obehandlade delar kommer några att oxideras medan de andra är opåverkade.


Pärlor och smyckesdelar

Mässing finns i olika former av smyckesdelar, från antika obehandlade delar till moderna guldglänsande oxideringsfria eller mattbruna antikbehandlade. Och du kan hitta allt från mellanpärlor och stampings till kedjor och filigrandelar. Vintajs populära sortiment med oxiderad solid mässing kan du i viss utsträckning hitta i Sverige, men i övrigt är utbudet av mässing ofta begränsat till småpärlor, enkla kedjor eller några få mellandelar. Hos Fusionbeads hittar du en ny serie högglanspolerade non-tarnishbehandlade delar som omfattar allt från lås och avslut till pärlhattar och länkar/connectors och hos fair trade-certifierade Rish Ashay finns också en del spännande mässing. Kolla också hos säljare av vintagepärlor, t ex Jan’s Jewels, för annorlunda smyckesdelar och pärlor.


Källor:
Nationalencyklopedin. Upplaga: multimedia 2000 plus.
Scandinavian Copper Development Association

Nyhet: Ett ekologiskt alternativ

Bomull är ett populärt fiber för både tyg och snören/garn, men det är också världens mest besprutade gröda. Förutom att det använder en stor del av alla besprutningsmedel som används i hela världen så är den intensiva odlingen beroende av stora mängder konstgödsel och omfattande konstbevattning. Som exempel kan nämnas att i Indien odlas bomull på fem procent av åkerarealen, men det kräver hälften av landets totala användning av bekämpningsmedel. I hela världen anses ca 2,4 % av åkerarealen användas till bomullsodling, men på dessa odlingar används 25 % av alla bekämpningsmedel. Dessutom är genmodifiering vanligt i bomullsindustrin. Även färgningen av bomull är förknippad med miljö- och hälsoproblem pga av kemikalierna och otillräcklig rening. Detta jordbruk är inte bara en fara för miljön utan även för de människor som lever av odlingarna, inte minst ekonomiskt då USA (men även EU) utsätter småbönder i fattiga länder för orättvisa skyddstullar och prisdumpning.

On the Surface lanserade för ett tag sedan ett ekologiskt bomullssnöre för smycken. Tyvärr var det en trög start för denna miljövänliga nyhet, men nu har amerikanska Jewelry Supply tagit in snöret i sitt sortiment. Snöret är inte vaxat, som annars är vanligt, då de flesta industriella vaxer innehåller ej ekologiska ämnen, vanligen biprodukter från oljeindustrin. Men det går bra att vaxa själv (ekolgiskt bivax går att köpa i Sverige). Enda nackdelen är att varan är en europeisk import, vilket innebär onödiga transporter ur ett svenskt perspektiv.

Grossisten On Surface säljer även färgglada hängen av taguanöt, känt som växtrikets elfenben. Nötterna skördas i regnskogen, men till skillnad från den destruktiva träindustrin så ingår taguaskörden i bevarandeprojekt: genom att nöten är värdefull ökar det intresset att bevara träden de växer på.


Tips: Vill du läsa mer om olika textiliers miljöpåverkan så finns det flera miljö- och rättviseorganisationer som skrivit informationsmaterial och rapporter. Jag rekommenderar t ex Naturskyddsföreningens temabok för 2008, Grön Design (red. Cecilia Bertilsson & Mats Hellmark).

söndag 6 juli 2008

Teknik: filigree wrapping

Jag gillar filigran och gamla filigransmycken inte minst. Så det var nog bara en tidsfråga tills jag var tvungen att ta upp denna teknik som blivit populär på senare år.

Filigree wrapping är, precis som det låter, en teknik där du böjer till mjuka filigrandelar för att t ex infatta cabochoner, göra hängen, rama in fokalpärlor med mera. Tekniken har inte minst populariserats av Vintaj, som säljer smyckesdelar i antikbrun mässing. På deras hemsida kan du både lära dig grunderna i filigree wrapping samt inspireras i deras galleri. Instruktioner till infattningar hittar du även hos Vintage Jewelry Supplies samt Vintage Stones, som även har tips på hur du patinerar mässing för en gammeldags look. Även hos Beadin' Path kan du få idéer för filigree wrapping.

När du köper material för att använda i filigree wrapping är det viktigt att du väljer filigrandelar som är mjuka. Filigrandelar görs i pläterat stål, mässing, pläterad mässing och kan ibland vara väldigt hårda eftersom de inte ska missformas när de används. Det finns också tjockare, gjutna delar som inte alls lämpar sig till tekniken. Är du osäker på om delarna du vill köpa passar så fråga butiken eller gör ett testköp först. Är delarna pläterade så kolla att pläteringen tål att böjas: dålig plätering kan kracklera när den böjs för mycket.

Det råder lite delade meningar om vem som har "rätt" till den här tekniken. Det finns en kvinna som hävdar copyright över idén med filigree wrapping (dock omfattar copyrightlagarna inte rätt över en teknik eller idé). Och även vissa andra har antytt att andra kopierar hennes stil, dock skulle jag hävda att tekniken inte är ny. Själv har jag dock en gammal brosch från anno dazumal där mittenstenen är infattad i en liten filigrandel. Även Vintaj har på sätt och vis implicit dementerat att de kopierat någon enskilds stil med fotot denna fina ring från 50-talet. Självklart är det tråkigt om "alla" gör smycken i samma stil eller avsiktligt kopierar en hel stil från någon, men det finns också utrymme för personligt uttryck med denna teknik.


Tips: Andra filigrantekniker hittar du i inlägget Vad du kan använda filigran till.

lördag 5 juli 2008

Mönstertips: Gör dina egna lås


Som pärlare använder man oftast färdiga lås och med det stora utbud som finns -- stil, storlek, material, typ -- så kan man hitta precis det som passar smycket. Men inte alltid. Dessutom finns det något visst i att göra även själva smyckesdelarna själv. Här har jag samlat ett urval mönster och tutorial för lås i olika material. Från metall till det mer udda. Länkarna nedan är indelade efter material för att göra det lite överskådligare.


Metalltråd
Det enklaste sättet att göra lås är att böja till en krok (se även denna vanliga modell) eller dubbelkrok/s-krok av metalltråd. Lite mer utvecklat är det populära "svanlåset". Relativt enkelt är också att göra togglelås.

Med utgångspunkt från dessa enkla lås kan du göra mer dekorativa varianter för att passa stilen på ditt smycke. S-låsen kan till exempel förses med en pärla på mitt, som hos HoneyBearBeads eller i S-Clasp with Bead, Wrapped S Clasp eller Clasp-tastic, vilket kan varieras i det oändliga. Vill du få mer utrymme till dekoration så har Eni Oken en fin version i sin double hook clasp. Men "bara" att hamra låset, som Sharilyn Miller gör är snyggt och effektfullt. Samt att forma ändarna med butangasbrännare, som i Holly Wests kroklås. Ett kroklås kan även kombineras med pärla eller knapp som i Candie Coopers Clasps from Anything!

Delia Stone använder en stor pärla, som hon ramar in med fint resultat. Och ett elegant kroklås som är välarbetat utan pärlor (hela instruktionerna finns i bilderna o kan beses gratis). Coilat kroklås med pärla hittar du här och ett dubbelt kroklås här. En annan, snygg variant på kroklås med pärla hittar du hos JewelryTales, som även säljer en tutorial på detta fina kroklås samt kroklås med knapp. En krok och ögla som påminner lite om hyska och hake hittar du hos Artistic Wire. Även Korálki har instruktioner till ett spiraldekorerat kroklås. Tänk på att inte använda för mjuk -- eller tunn -- tråd. Låsen kan härdas genom att hamras eller köras i en stentrumlare (obs! passar ej alla dekorerade lås).

Föredrar du toggles finns flera mönster. Beading Gem's gör en fin variant av ett basic lås genom att använda tvinnad tråd och har även artikeln How To Make A Beaded Toggle Clasp. Stilrent och enkelt är VicChicks togglelås. GeltDesigns visar hur du gör ett treklöverformat togglelås med pärla. Hon har även varianter på detta som är handformat respektive hjärtformat. Delia Stones coilade lås är populärt och även Eni Oken har en variant. Det i särklass mest påkostade gör dock Lisa Niven Kelly med sitt tornado toggle. Fler toggle inkluderar pärlbekransade Fancy Wire Wrapped Toggle och romantiska Toggle Clasp à la Popnicute. Pat Capo har sin tutorial 3 Toggle Clasps.

Ett annorlunda "kroklås", som kläs i gummislang, finner du på Beading Daily.

Fler lås, enkla kroklås och toggles likväl som andra fiffiga lås finns hos Maille Artisans. Missa speciellt inte togglelåset, ringlåset, buckle clasp, coil clasp (tube clasp) och locking clasp. Vissa lås passar speciellt till vissa chain maille-vävar.

Kate McKinnon har instruktioner till ett enkelt u-format lås för sydda armband i detta blogginlägg.

Om du använder t ex läderband kan du göra spiralavslut med lås direkt på (se även Beading Gem's och Jewelry Lessons för varianter på detta). Eller varför inte denna variant med koner som passar för att limma på t ex halsband av fiber/garn.

De flesta lås här har varit med en ögla på var sida. Vill du göra ett lås för flera rader så kanske du därför kan vara intresserad av Eni Okens multi-strand clasp. Ett mäktigt "osynligt" tvåradigt kroklås hittar du i Ornate Double-Terminated Focal/Clasp. Väl värt en titt! Se även Clasp for a Euro Pattern. GeltDesigns treklöverformade kroklås (ej samma som ovan nämnda togglelså) skulle i princip också kunna användas till flerradiga smycken.


Silverlera
Tycker du om att arbeta i silverlera så har du ett medium som lämpar sig väl för stora togglelås. Föredrar du en stilren look passar kanske denna gratistut för ett enkelt toggle. Ett stämplat togglelås hittar du hos Rio Grande. Ett "pussellås" med infattad sten, som även fungerar som fokaldel i halsband, finner du i Role Reversal. Och ett läckert mönstrat magnetlås har Almost Paradise Designs. Det senare fungerar även som avslutningskoner.


Silversmide
För silversmeden har jag sparat en tutorial för ett riktigt välarbetat instickslås. En stilrenare variant hittar du hos Ganoksin samt en öppen variant av Tim McCreight. Instruktioner för ett toggle med infattade stenar finns på Starving Artists forum (den är gratis, men du måste vara reggad medlem för att se den). Eller varför inte göra ett pussellås?

Du skulle också kunna göra dina egna metallknappar att använda som lås (se längre ned för tips).


Polymerlera
Med polymerlera kan du antingen göra egna lås som detta magnetlås eller ett hjärttoggle -- eller dölja ett färdigt metallås (en enklare variant finns det instruktioner i PolymerClay Café, winter 05/06). Måste säga att jag, som novis inom området, funderar på om polymerlera är tillräckligt starkt för ett togglelås. Kanske det kan armeras? Har du erfarenheter av det så skriv gärna en kommentar.

Stora lås, som även är fokaldelar, har Tina Holden instruktioner till. Inspireras även av silverleratipsen ovan.


Pärlor/sydda lås
Föredrar du att sy i pärlor vill du troligen också sy ett lås. Den enklaste typen av lås har en ögla av seeds på ena sidan och en stor pärla eller pärlboll på andra (se även FusionBeads). Du kan även göra en stav eller byta ut öglan mot ett knapphål, om designen möjliggör det. Känns en rad seeds för tunt så kan du gå tillbaks och sy i pärlor så att du får tre rader peyote. För en bredare variant kan du lägga till en rad större seeds ytterst och en rad mindre seeds innerst, se dessa instruktioner som även omfattar en stav av tubulär peyote. Se även Ruby's Beadwork.

Hos Funky Hannah finns en variant (pdf) där man istället för en pärla eller knapp använder en kombination: en pärlad knapp. Där finns även ett annat armband med lås enligt den modell jag först nämnde, men som piffats upp genom att seeds varieras med sötisar i öglan för att matcha armband. Därmed blir öglan också lite mindre tanig utan att du behöver kunna någon sydd teknik. Pamm Horbit har gjort ett armband med en något annorlunda vinkling på ögla- och pärlalåset.

Till sist ytterligare några tips på sydda lås. Annorlunda och fiffigt är Laura McCabes peyotesydda knapplås (pdf-fil). Ett blommande peyotelås finner du i Blumentoggle -- fler toggleringar i olika former finner du på samma sida i denna kategori och gratis peyotetogglemönster finns på Les Trésors d'Ildès. Vill du inte göra ett eget lås, men tycker att de du har inte är så fina har Ruby ett bra tips på "manschetter" som döljer ett tråkigt lås.


Glas (lampwork)
Tyvärr har jag ingen tutorial att hänvisa till, men eftersom jag tycker toggles i glas kan vara tjusiga så ville jag tipsa om det som material. Jag har sett lås gjorda i både boro och mjukt glas.


Övrigt/blandade material
Togglelås är den mest populära låstypen, vilket speglas i hur många tutorials och mönster det finns för sådana lås. Ovan har jag tipsat om lås i ganska traditionella material som metalltråd, seed beads och silverlera, men togglelås kan du också göra av mycket annat också. Bara ena sidan har ett lagom stort hål och andra någon form av stav. Ta inspiration av detta armband där kreatören använt en fyrkantig glasring och en stick pearl eller Kab's Creative Concepts tutorial för ett togglelås gjort av stav i silvertråd till ring av glas (lampwork). Hos Shiny little things ser du ett togglelås/fokaldel gjord av en halvädelstensring och ett nyckelhänge medan Rings & Things använder en donutpärla.

Tänk bara på att materialen ska tåla viss påfrestning och vara i proportioner som passar smycken och gör det lätt att fästa. I övrigt finns inga begränsningar!


Inte riktigt "egentillverkat": knappar
Om du redan är i en sybutik för att köpa metallknappar så kanske du har tur och hittar toggles avsedda för t ex stickade koftor. De finns i bl a kokosnöt och pärlemor. Alla passar inte som smyckeslås, men det är värt en titt.

Det finns många fina knappar i material utöver metall, som också passar till lås. Inte minst pärlemor -- och i vissa pärlbutiker kan du hitta vackra tjeckiska glasknappar. En knapp kan också integreras för att bli en del av designen: jag har t ex sett ett blommigt armband med en nyckelpigeknapp på ovansidan, mitt bland alla blommor och blad. Det finns även kit för att klä sina egna knappar med tyg: dessa kan t ex pärlbroderas eller utsmyckas på annat sätt.

Jämför även ovan nämnda Candie Coppers Clasps from Anything!


Inte riktigt lås: knutar
En knappknut kan användas som avslutning på en tråd -- och därmed som lås. Här hittar du instruktioner för hur du gör ett halsband med en sådan knut som lås.

Reglerbara halsband har ofta inga riktiga lås, men väl knutar som kan justeras. Den enklaste formen är helt enkelt en knut om det andra snöret. Något mer arbetat ser halsbandet ut om du gör en "dubbel" eller flerradig knut, se Abeadstore, Satincord, Emma J Ralph och/eller BellaOnline. En liknande variant som den är "chinese sliding knot". Vill du ha en mer dekorativ knut så finns alltid sliding button knot (den kombineras med fördel med en vanlig kinesisk knappknut: för exempel på detta se Suzen Millodots bok Celtic Knots for Beaded Jewellery, Search Press 2006).

En helt annan typ av "låsknut" som ligger om flera andra trådar kan göras i makramé. För mer om detta och andra reglerbara avslut, se inlägget Reglerbara armband.

Knutar och rosetter kan även användas istället för lås, som i detta enkla armband eller t ex Ribbon Lace Necklace och Miss Kitty's Corset Cuff.

***

Ja, det blev väldigt många länkar -- och timmar -- i slutänden här... Hoppas du hittar något som passar dig och dina smycken bland allt detta. Och glöm inte att experimentera dig fram för att hitta lösningar som passar just det smycke du ska ha det till.
Related Posts with Thumbnails